Detta ämnesområde hanterar åtgärder som syftar till att begränsa energianvändning och utsläpp av klimatpåverkande gaser. Sverige har beslutat att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av
växthusgaser till atmosfären, och att därefter uppnå negativa utsläpp. På kortare sikt ska utsläppen av växthusgaser för inrikes transporter, exklusive flyg, minska med 70% till år 2030 jämfört med 2010 (SOU 2016:47). Omställningen för att nå klimatmålen för transporter behöver bygga på tre
åtgärdsområden; ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. Dessutom krävs en minskad klimatpåverkan vid byggandet av infrastrukturprojekt samt för drift och underhåll. För att uppnå dessa mål krävs åtgärder i hela kedjan från åtgärdsvalsstudie till avvecklingsskede. Med energieffektivisering avses åtgärder för att minska energianvändningen för att tillhandahålla en produkt eller tjänst och ska eftersträvas även för icke fossilbränsleanvändning. Ett projekt, såsom en ny- eller reinvestering, och även andra åtgärder kan påverka inte bara längs den aktuella sträckan utan även det kringliggande transportsystemet. Det är viktigt att tillvarata
möjligheterna för projektet att bidra till ett långsiktigt hållbart resande och hållbara godstransporter. Exempelvis genom ökad och mer effektiv omlastningskapacitet, ökat aktivt resande, tillgänglighet till och anslutningar från hållplatser/stationer för buss och spårburen trafik, P-platser för samåkning och pendeltrafikanter, anslutningar till containerterminaler och väginformation om avgångstider för pendeltåg.
Verktyg Sampers, Samgods, Eva modellen kan användas som ett underlag för att beräkna tex överflyttningseffekter och annan inverkan på växthusgasutsläpp från olika åtgärder och lösningar. Trafikverkets långsiktiga mål är att infrastrukturen ska vara klimatneutral till 2045. Följande delmål har satts upp på vägen fram till dess:
• År 2030 – minst 50 procents reduktion av klimatpåverkan i investerings- och underhållsprojekt och på järnvägsmateriel. Fossilfria drivmedel eller eldrift i alla entreprenader.
• År 2025 – minst 30 procents reduktion av klimatpåverkan. • År 2020 – minst 15 procents reduktion av klimatpåverkan
Målen har tolkats och omsatts i upphandlingskrav. Klimatberäkningar kan göras med modellerna Klimatkalkyl och Geokalkyl. Det finns också klimatkrav på tillverkning av vissa material som stål, betong och asfalt. Dessutom finns krav på drivmedel för fordon och arbetsmaskiner.
Detta tema beaktar aspekter som ingår i följande av de globala hållbarhetsmålen/Agenda 2030 Hållbarhetsmål 7: Hållbar energi för alla
Hållbarhetsmål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Hållbarhetsmål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Hållbarhetsmål 13: Bekämpa klimatförändrarna och dess konsekvenser (Hållbarhetsmål 14: Hav och marina resurser)
7.1.1. Mål
Målen ska spegla de möjliga åtgärdslösningarnas/det planerade projektets ambition. Tänk på att indikatorerna används för att kunna följa upp måluppfyllnaden, så målen bör också speglas i indikatorerna.
7.2. Aspekt: Energianvändning och växthusgasutsläpp från
arbetsmaskiner och arbetsfordon
Denna aspekt hanterar åtgärder som syftar till att begränsa utsläppen av klimatpåverkande gaser. Trafikverket har som målsättning att de fordon som används i entreprenader år 2030 ska drivas med 100 procent förnyelsebara drivmedel eller el.
Delmålen omsätts successivt i upphandlingskrav på konsulter, entreprenörer och materialleverantörer.
7.2.1. Sonderingsfråga
Hur kan energianvändning och växthusgasutsläpp från arbetsmaskiner och arbetsfordon minimeras?
7.2.2. Specifika sonderingsfrågor
• Hur kan projektet bidra till att
o energianvändningen för dessa minimeras? o växthusgasutsläppen från dessa minimeras?
7.2.3. Mål
Målen ska spegla de möjliga åtgärdslösningarnas/det planerade projektets ambition. Tänk på att indikatorerna används för att kunna följa upp måluppfyllnaden, så målen bör också speglas i indikatorerna.
7.2.4. Exempel på mål
• X % av drivmedlen för fordon och arbetsmaskinerna är biobränslen eller el. • X% av entreprenörerna har genomgått utbildning som kan förväntas påverka
energianvändning och växthusgasutsläpp.
7.2.5. Exempel på indikatorer (som tex kan mätas Beast eller annan standard)
• Utsläpp av växthusgaser (CO2e)• Bränsleförbrukning • Andel fossilfritt bränsle • Elanvändning
• Andel upphandlingar med krav på energieffektiva arbetsmaskiner och arbetsfordon • Andel entreprenadarbetare som genomgått utbildning som kan förväntas minska
energianvändning och växthusgasutsläpp
7.2.6. Checklista
• Följ beslutade drivmedelskrav. Det finns specifika krav i storstadsregionerna där tillgång till biobränslen finns (TDOK 2015). Kan dessa krav även användas utanför storstaden?
• Informera, vid behov utbilda, entreprenörer om betydelse av låg energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskiner och arbetsfordon.
• Minimera mängden transporter genom att identifiera och minimera onödiga transporter (tex för avfalls- och masshantering, genom att minska avstånd).
• För transporter väljs transportslag med låg energianvändning och låga växthusgasutsläpp. • Se till att tillgång till laddning eller tankning av alternativa bränslen finns i arbetsplatsens
omedelbara närhet. • Undvik tomgångskörning.
7.3. Aspekt: Energianvändning och växthusgasutsläpp till följd av
utformning, dimensionering och materialanvändning
7.3.1. Sonderingsfråga
Hur kan utformning, dimensionering och materialval bidra till att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser?
7.3.2. Specifika sonderingsfrågor
• Hur påverkar linjeföring, utformningen och dimensioneringen energianvändning och växthusgasutsläpp?
• Kan utformningen justeras och optimeras för att minimera energianvändning och växthusgasutsläpp?
• Påverkar val av material inom projektet
o Energianvändningen och utsläpp av växthusgaser till följd av
Framställning/bearbetning av material. Skiljer sig olika producenter? Transportarbetet
Underhållsbehov
• Om så är fallet, hur kan projektet bidra till att använda materialval som ur ett livscykelperspektiv är mest optimala med hänsyn till
o energianvändning o utsläpp av växthusgaser
7.3.3. Exempel på mål
• Minst X % av valda, använda material har bedömts vara de mest optimala ur ett livscykelperspektiv.
• Andel återvunnet material, tex X % betong från slipers eller broar, Y % material från riven anläggning, Z % återvunnen beläggning.
• X antal linjealternativ har ingått i bedömningen t ex med hjälp av Geokalkyl
• Utformning och dimensionering har utförts för att säkerställa att energianvändning och växthusgasutsläpp optimerats i ett livscykelperspektiv.
7.3.4. Exempel på indikatorer
• Växthusgaser och energi har beaktats vid linjeval
• Antal material där energianvändning och utsläpp av växthusgaser bedömts ur ett livscykelperspektiv
• Antal valda material som har en miljövarudeklaration, EPD • Utsläpp av växthusgaser
• Andel återvunnet material i olika valda, specificerade tillämpningar.
• Andel återvunnen asfalt. Andel asfalt med lägre klimatavtryck än schablon i klimatkalkyl. • Mängd använd cement/betong. Andel cement/betong med lägre klimatavtryck än schablon. • Andel upphandlingar med krav på energieffektiva material
• Andel upphandlingar med krav med hänsyn till utsläpp av växthusgaser •
7.3.5. Checklista:
• Stål och betong har långa livslängder men kräver mycket energi vid tillverkning och har hög klimatpåverkan. Material med låg klimatpåverkan vid framställning/utvinning/bearbetning bör användas. Återanvända material ger i allmänhet lägre klimatpåverkan än nytillverkade. Även
val av asfalt, fyllnadsmaterial, andel cement/aska i betongen liksom hur olika material tillverkas påverkar energianvändning och utsläpp av växthusgaser.
• Bedömningar av energieffektivitet och utsläpp av växthusgaser kan göras baserat på beräkningar med klimatkalkyl och andra verktyg eller redovisas i EPD. Dokumenterad energianvändning och växthusgasutsläpp från tidigare projekt inom Trafikverket kan ge vägledning.
• Vid bedömningar bör hänsyn tas till ett livscykelperspektiv, dvs tillverknings- och bearbetningsprocesser, total materialåtgång på kort respektive längre sikt, materialvalets påverkan på transporter samt drifts- och underhållsaspekter.
• Följ upp och dokumentera bedömningar och reellt utfall med avseende på energianvändning och utsläpp av växthusgaser för aktuella materialval.
7.4. Aspekt: Bidrag till ett transporteffektivt samhälle
Energianvändning och växthusgasutsläpp från trafik under driftsfasen7.4.1. Sonderingsfråga
• Hur kan det planerade projektet bidra till att minimera transportarbetets bidrag till utsläpp av växthusgaser?
Observera att flera av de åtgärder som minskar energianvändning och utsläpp av växthusgaser även bidrar till att minska buller och andra utsläpp.
7.4.2. Specifika sonderingsfrågor
• Hur kan möjliga åtgärdslösningar/planerat projekt bidra till att trafik- och transportarbetet under drift minskas?
o Om projektet kan innefatta olika lösningar för linjeföring, hur kan dessa designas för att bidra till att minimera trafikens bidrag till energianvändning och utsläpp av växthusgaser (tex pga. topografiska förhållanden, linjedragning och vägsträcka)?
Kan nyttan med avseende på energianvändning av alternativa linjedragningar illustreras genom använda Sampers, Samgods, EVA, Geokalkyl eller annan metod?
o Kan val av beläggning eller andra åtgärder påverka så att rullmotståndet minskar? o Finns det lösningar som ytterligare är möjliga för att bidra till att trafik- och
transportarbetet, under drift eller tiden för omledning av trafik under produktion, minskas (tex nyttjande av annat trafikslag, mobility management)?
• Hur kan möjliga åtgärdslösningar bidra till att underlätta överflyttning till mer energieffektiva och klimatneutrala transportslag?
• Hur kan möjliga åtgärdslösningar/planerat projekt medverka till att underlätta övergång till fossilfria drivmedel och el (tex genom att i samband med projektet göra installation av ladd- infrastruktur)?
7.4.3. Exempel på mål
• transportarbetets energianvändning har minskat x % till följd av optimerad linjeföring och utformning.
• Max X längre körsträcka vid omledning av trafik vid byggnation eller underhållsarbete. • Överflyttning till mer energieffektiva respektive koldioxidneutrala transportslag t ex buss och
7.4.4. Exempel på indikatorer:
• Mängd utsläpp av växthusgaser för olika processer och möjliga alternativa åtgärder relaterat till nedan:
• Bränsleförbrukning och typ av bränsle
• Förändrat Transportarbete (person-km respektive ton-km) o Andel resenärer med olika transportslag (person-km) o Andel gods med olika transportslag (ton-km)
o Andel nya laddstationer längs sträckan o Antal km gc-väg
Med transportslag avses gång, cykel, personbil, lätt lastbil, tung lastbil, buss, tåg och annan spårtrafik, flyg och andra luftburna farkoster såsom drönare.
7.4.5. Checklista
• Utgå från fyrstegsprincipen vid prioritering mellan möjliga åtgärder.
• Optimera baserat på ett medvetet val, tex genom beräkningar och bedömningar av påverkan på trafik- och transportarbete.
• Dokumentera och ta till vara erfarenheter från tidigare åtgärder. • Bedöm och följ upp utsläpp av växthusgaser genom
o trafikflödesmätningar och trafikflödesförändringar till följd av åtgärd, och
o beräkningar/bedömningar av inverkan på växthusgasutsläpp tex genom att använda Sampers, Samgods, Eva eller annan modell