_______________________________________________
I kapitlet som följer kommer vi gå igenom vad som ligger bakom intresset för att undersöka och studera det aktuella ämnet. Vi kommer även att redogöra för vår egen förståelse för ämnet i sig och hur detta kan ha påverkan på studieresultatet. Vidare kommer vi att förklara kunskapssynen för studien, forskningsansats, verklighetssyn, perspektiv och metodval. Mot slutet av kapitlet kommer det redovisas hur tillvägagångssättet för informationsinförskaffning för studien gått till och huruvida källorna är tillförlitliga.
________________________________________________________
5.1 Ämnesval
________________________________________________________
Finansvärlden har under en längre tid varit en stor del av författarnas vardag, inte bara inom studier utan även arbetsliv och fritid. Båda författarna har verkat inom bankbranschen och har ett brinnande intresse för aktiemarknaden och investeringar i värdepapper. Vi har under vår studietid tagit del av flertalet teorier samt kunskap om ämnet som också diskuteras vidare i senare kapitel.
Inom handel med värdepapper har det alltid funnits frågan om man kan slå marknaden och det finns flertalet olika teorier som bevisar att det är en omöjlighet. En av dessa är gjord av Fama (1970), som levererar en studie gällande den effektiva marknadshypotesen.
Han presenterar bevis på att marknaden är effektiv och att man inte kan generera någon överavkastning gentemot den utan att ta högre risk. En effektiv marknad är en marknad som tar hänsyn till samtlig tillgänglig information vid värdering av en aktie. På så sätt finns det ingen som sitter på information som någon annan inte gör och har en fördel vid investeringar. Därför kan ingen, enligt teorin, generera en högre avkastning än någon annan på börsen.
Samtidigt finns det studier gjorda av exempelvis Basu (1977) som i praktiken väljer att testa den effektiva marknadshypotesen genom att bygga portföljer baserade på ett specifikt nyckeltal Där får han fram resultat som tyder på att den effektiva marknadshypotesen inte är hållbar. Studierna baseras på teori samt praktiska utföranden och ger märkbart olika svar gällande liknande frågor. Detta var något som vi direkt uppmärksammade och ansåg vara intressant då frågan om möjligheten att överprestera marknaden fortfarande är aktuell och diskuteras ofta i finanstidningar och i vardagslivet hos båda författarna.
På grund av konflikten mellan två olika studier och dess teorier fann vi en möjlighet för oss att studera vidare på ämnet. Eftersom vi är på svensk mark och diskussioner här oftast gäller den svenska marknaden har vi istället valt att fylla gapet på liknande studier inom den svenska marknaden.
5.2 Förförståelse
________________________________________________________
Båda författare är elever studerandes på Civilekonomprogrammet, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Vi valde att inrikta oss mot finans både på masternivå och c-nivå och har båda relevant arbetslivserfarenhet inom finansbranschen. Finansieringskurserna och då framförallt de på masternivå, har givit oss en solid kunskapsbredd gällande de teorier som denna studien grundar sig på, då de återkommande har problematiserats och tillämpats under kurserna. Genom denna kunskapsbredd har vi därav tillhandahållit en god uppfattning för hur risk, avkastning och investeringsstrategier samverkar.
Förutom finansieringskurserna och den övriga grund som utbildningen givit oss för företagsekonomi i sin helhet har vi studerat statistik på både grundläggande nivå och fördjupande nivå. Detta tror vi kommer att underlätta för studiens utförande, struktur och dess resultattolkning, vilket genererar ett mer tillförlitligt resultat.
Vi har valt förklarande variabler med utgångspunkt från vad vi anser vara rimligt för att påverka avkastningen. Därav kan vår förförståelse eventuellt påverka studien. På grund av detta har vi valt variabler som tidigare forskning och studier inkluderat, för att på så vis minimera risken att vår förförståelse ska ha negativ påverkan på studien. Slutsatserna från resultatet löper också en viss risk att påverkas på grund av vår förförståelse. Vi poängterar dock att det kommer att kunna motverkas genom studiens objektiva synsätt och kvantitativa analys av insamlade data. I tillägg är vi restriktiva i att dra alltför generella slutsatser från resultatet vi får.
5.3 Kunskapssyn och verklighetssyn
________________________________________________________
Ontologi och epistemologi är generellt de två olika forskningsfrågeställningar som kommer att utgöra ramen för forskare och studien. Det ontologiska antagandet separerar sociala ting från aktörerna i de behandlade frågorna. Collis och Hussey (2014, s. 47) skriver om två olika synsätt inom ontologin, positivismen och interpretivismen.
Positivister tror att den sociala verkligheten är objektiv och separerad från forskarna. De menar också att på grund av det finns det endast en verklighet och att alla personer har samma syn på denna verklighet. Interpretivister tror istället att den sociala verkligheten är subjektiv då den är socialt konstruerad. Varje person har därför en egen syn på vad verkligheten är och om det finns flera olika verkligheter.
Till skillnad från ontologin behandlar istället den epistemologiska frågeställningen vad som kan ses som godtagbar kunskap, vad godtagbar kunskap innebär samt relationen mellan forskare och ämnet som forskas om. Även här diskuteras skillnaderna mellan de med en positivistisk och interpretivistisk syn på frågeställningen. Positivisterna menar att det enda som kan ses som godtagbar kunskap är kunskap som är observerbar och mätbar.
Liknande i ontologiska frågeställningen är positivisterna noggranna med att vara objektiva. Interpretivisterna menar istället att forskaren och forskningsämnet ska vara närmare varandra och på så sätt skapa en mer subjektiv syn på forskningen (Collis,
I denna studie finns en problemformulering och ett syfte som passar bäst med positivismens syn på forskningen. Det är viktigt att ha en objektiv syn på resultaten som presenteras för att sedan senare kunna generalisera det. En subjektiv syn kan lätt ändras med tiden och skulle kunna påverka synen på resultatet som presenteras genom studien.
På så sätt skulle generaliserbarheten eventuellt bli negativt påverkad om den skulle genomföras igen. Att undersöka teorier som den effektiva marknadshypotesen och sambandet mellan ett specifikt nyckeltal och avkastning på en aktie är rimligast att göra genom positivismen. Detta eftersom resultatet inte går att uttrycka med subjektiva tankar utan istället tolkas genom objektiv undersökning av konkreta data med konkreta resultat.
5.4 Forskningsansats
________________________________________________________
Vad gäller forskningsansats finns det två stycken möjliga angreppssätt gällande förhållandet mellan praktik och teori, induktiv och deduktiv metod (Collis, Hussey, 2014, s.7). Deduktivt angreppssätt har sin utgångspunkt i teorier som därefter formar en eller flera hypoteser som testas för att se om de håller. De hypoteser och teori som fastställs, avgör processen för datainsamling. När resultatet fastställts omformuleras därefter teorin, sedan förkastas eller bekräftas teorin av den deduktiva ansatsen (Saunders et al., 2012, s.
144).
Figur 2: Den deduktiva processen.
Induktivt angreppssätt skiljer sig kraftigt mot deduktivt angreppssätt och jobbar i konträr riktning mot deduktionen. För deduktiv ansats observeras resultatet som en studie givit och utifrån det ämnar forskare klargöra konsekvenserna via teorin. Vad gäller induktiv ansats ämnar den att bygga upp och frambringa nya teorier (Saunders et al., 2012, s.144).
För studien som vi genomför har vi tillämpat den deduktiva processen som vi redogjort för ovan. Vi har formulerat hypoteser för att testa vald teori, som tidigare nämnts är denna den effektiva marknadshypotesen. Vald teori och hypotes är grunden till de statistiska tester och insamling av datan som vi genomför. Till sist kommer resultatet granskas och uppställd nollhypotes att förkastas eller accepteras. Utifrån vad hypotesen säger beskriver vi vad det kan tänkas ha för konsekvenser på teorin och i verkligheten runt oss.
5.5 Metodval
________________________________________________________
Enligt Collin och Hussey (2014, s. 6) finns det två olika tillvägagångssätt när det handlar om att samla in data och presentera den, kvalitativ och kvantitativ. Dessa olika tillvägagångssätt kan också bli implementeras tillsammans, kvalitativ data kan exempelvis bli kvantifierad. De diskuterar hur forskare väljer mellan dessa två sätten beroende på hur de vill utforma sin studie och vad de vill uppnå. Den kvantitativa
metoden brukar innebära att forskare använder sig av statistiska metoder när de ska analysera data. Datan som de använder sig av är nödvändigtvis inte data som de själva har samlat utan kan även vara existerande data från arkiv, databas eller någon annan liknande källa. Någon som istället väljer att utföra en studie med en kvalitativ metod kommer samla på sig kvalitativ data och ofta analysera denna data med hjälp av en interpretivistisk metod.
Då denna studie fokuserar på att ha en så objektiv syn som möjligt på resultatet kommer den att innehålla kvantitativ data och positivistiska metoder när datan analyseras. Datan kommer att analyseras genom statiska metoder och mer konkreta regressionsanalyser. Studien kommer följa en kvantitativ forskningsstrategi då den innefattar en positivistisk kunskapssyn, deduktivt angreppssätt samt en objektiv syn på verkligheten. Forskningsstrategin är relevant för vår studie som bygger på objektivitet när analysen av den kvantitativa datan görs. En mer kvalitativ strategi skulle inte gynna denna studie då det skulle inkludera en mer subjektiv syn på verkligheten, vid analys av data samt ett mer induktivt angreppssätt. Målet med studien är att, på ett objektivt sätt, presentera ett resultat och dra slutsatser gällande sambandet mellan avkastning och P/E-tal och på så sätt även kunna ifrågasätta den effektiva marknadshypotesen.
5.6 Litteratursökning
________________________________________________________
Vår studie har en teoretisk grund och följer således en deduktiv arbetsprocess. För att det ska gå att genomföra är det av största vikt med en grundlig litteratursökning. Den aktuella studien har för avsikt att studera förhållandet mellan avkastning och underliggande tillgångs P/E-tal för att kunna dra slutsatser kring den effektiva marknadshypotesen. Det är ett forskningsområde där det finns relativt gott om relevant litteratur. Vi har använt oss av tidigare studiers källor för att erhålla litteratur som är relevant. Detta eftersom det finns mycket pålitliga föregående studier inom området.
Gällande litteratursökning och datainsamling har vi genomgående under studien använt oss av Google Scholar och Thomson Reuters databas Eikon. detta för att studien ska framstå som så trovärdig som möjligt. Google Scholars databas innehåller både internationella likväl som nationella vetenskapligt granskade artiklar. Eikon är en mjukvaruprodukt som tillhandahåller finansiell fundamental- och realtidsdata. Eftersom databaserna vi använder oss av innehåller vetenskapligt granskade artiklar, leder det till ett förhöjt förtroende för studien då vår argumentation grundas ihop med dessa, vilket i sin tur understödjer objektiviteten för vår studie. Vår litteratursökning har till stor del gjorts på engelska då majoriteten av vetenskapliga artiklar författas på engelska. Utöver litteratursökning online har vi även till viss del nyttjat kurslitteratur och böcker som metodböcker.
Under processen för litteratursökning har vi använt oss av en samling nyckelord för att finna relevant litteratur. Dessa nyckelord finns samlade i tabell 3.
Engelska sökord Svenska sökord
Thurén och Werner (2019) presenterar flertalet principer gällande källkritik. Bland dessa är fyra olika kriterier inkluderade. Dessa kriterier är äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet.
5.7.1 Äkthetskriteriet
______________________________________________________________________
Enligt Thurén (2013, s.17) innebär äkthet att en källa är vad den ger sig ut att vara och att denna inte är en förfalskning. De nämner flertalet exempel där förfalskning av information har setts som äkthet i allmänheten, ett problem som kan orsaka stora konsekvenser. Denna studie kommer att använda sig av granskade artiklar för att kunna skapa en studie som uppfyller äkthetskriteriet. När författarna använt sig av elektroniska källor har de varit noga med att dessa varit trovärdiga. De elektroniska källor som har använts är främst välkända studier som använts under en längre tid vid diskussion av
trovärdigheten i den specifika artikeln påverkas på grund av när den publicerats. Studien innehåller teorier som blivit uppmärksammade tidigt av ett antal forskare, författarna jobbar dock för att presentera så ny relevant forskning som möjligt. Den effektiva marknadshypotesen är en teori som Fama (1970) grundade. Då författaren av studien också är grundaren av teorin anser vi att den, trots åldern, är trovärdig och bidragande i vår egen studie. På samma sätt anser vi studien gjord av Basu (1977) vara relevant för denna studie på grund av hans syn på den effektiva marknadshypotesen och hans sätt att studera den.
5.7.3 Oberoendekriteriet
______________________________________________________________________
Thurén (2013, s.36) menar att “källan ska stå för sig själv”. Den ska alltså inte vara direkt avskriven eller ett referat av en annan källa och om källan är en person ska denna inte varit utsatt för suggestion eller tvång. En källa som bygger på en tidigare källa kan därför inte styrkas, något som studien tar hänsyn till vid sökning av källor.
5.7.4 Tendensfrihetskriteriet
______________________________________________________________________
Tendens i studier handlar om partisk information. Alltså information där exempelvis forskaren har en part i målet och därför finns det anledning att misstänka att denna forskaren låter sina egna intressen och åsikter väga tyngre än sanningen (Thurén &
Werner, 2019, s.73). Av denna anledningen finns det en regel för en studie som innehåller två tendentiösa källor; “En tendentiös källa ska kompletteras med minst en annan källa med motsatt tendens (eller utan tendens) för att den ska anses vara trovärdig.”. I denna studie läggs det vikt i att uppfylla detta kriterium då studien ämnar vara objektiv och på så vis presentera slutsatser och resultat utan tendens.