Det teo etiska am e ket hade som s te att e läsa en en stö e ö ståelse om a umä ken o h lo ot pe . Fö att kn ta an till studien a s ä en spe i ika akta om hu a umä ken ikta si till
a n.
I a je del i den teo etiska amen an änds ett le tal källo , men källo na ha an änts åte kommande i de olika dela na. Fle källo kunde ha an änts o h ida e diskussion o h jäm ö else a källo na ut e klats ö att ö a studien me t o ä di . Me spe i i e ade källo om ämnet skulle kunnat e en ökad ak unds ö ståelse o h en me n anse ad ild. E te som det inte e iste a så m ket etenskapli litte atu k in ämnet desi n ha en del i ke akademiska källo an änts ö att komplette a de etenskapli a källo na.
. Metod
Att an ända en desi np o ess som anpassats e te ö atta nas tidi a e kunskape o h e a enhete a positi t då de a ö atta na itt ut mme att skapa k eati t. Metoden som inne attade en ite ati o h k eati p o ess a i issa stunde s å att dokumente a då den inte
öljde nå on eta le ad desi np o ess o h anpassades unde a etets ån . Ett alte nati till metod hade a it att ölja en me ep ö ad desi np o ess. Fö atta na anså do k att esultatet nnades a att själ a estämma ste en o h anpassa p o essen uti ån de spe i ika ö utsättnin a na ö denna studie.
Fö atta na upple de att an ändandet a semist uktu e ade k alitati a inte jue ene e ade mån a a s a med pe sonli a o h sannin senli a tolknin a ån espondente na som a till sto hjälp ö att komma ida e i desi np o essen. En k antitati metod hade a it en möjli het, men då det inte hade ene e at lika djup ående s a anså s det inte a a lika e ekti t.
. Genom ör8nde
Ä a na inklude ades i desi np o essen, åde i inspi ations asen o h i unde söknin en, ilket a a e te som spelet ut e klats pa allellt med studien o h ö atta na ille skapa en lo ot p som i k i linje med spelets utt k.
Unde det and a u alet p esente ades åtta olika lo ot p ö sla , ilket anså s nöd ändi t ö att skapa en upp attnin om ilken desi n iktnin ö eta et önskade ta. Det sto a antalet lo ot pe kan ha på e kat esultatet o h skapat ö i in hos espondente na. fade istället ä e lo ot pe p esente ats hade u alet ö modli en a it lätta e ö 4isedu, men då hade e entuellt somli a desi n iktnin a elimine ats i ett ö tidi t stadie.
I u alet nä 4isedu inte juades isades lo ot pe na enskilt o h i samma öljd i samtli a inte jue . Detta jo de att lo ot pe na jäm ö des med a and a o h o dnin en på lo ot pe na kan ha på e kat de as s a o h asso iatione . Fö atta na anse ändå att inte jue na a ele ant in o mation ö studien o h ene e ade a insikte unde desi np o essen.
Resultatet i denna studie ä ase at på ö atta nas e na pe spekti o h dä ö ha
desi np o essen på e kats a ö atta nas pe sonli a desi np e e ense o h utt kssätt. Om studien hade enom ö ts a and a ö atta e hade desi np o essen o h esultatet ö modli en sett anno lunda ut. Dä ö kan esultatet på denna studie anses a a ett a le a möjli a esultat.
. Utvärderin
Inte jue na ut ö des endast med en del a den p imä a mål uppen ö spelet å sku s o h o h ö att å am ett esultat som spe la en stö e del a mål uppen skulle ä en ele e ån å sku se na – ha inte juats. Om den n e delen a mål uppen inte juats hade det
ö modli en ene e at and a t pe a s a . Endast t å lä a e inte juades, men de a åda lä a e i matematik så de as åsikte anses ändå a a ele anta i studien.
Inte jue na i ut ä de in en ut ö des pa is med ele e na dä pa en estod a samma kön. Ele e na i k själ a älja pa , ilket skapade en t het hos espondente na. Ele e na på e kades till iss del a a and as s a o h om ele e na istället inte juats enskilt hade de kanske utt kt me indi iduella åsikte . Do k hade ele e na e entuellt känt si ot a om de inte juats enskilt
o h inte å at s a a sannin senli t på å o na o h dä ö kan ut ä de in ens till ä a ån ssätt ändå anses a a positi .
I ö jan a inte jue na om ads espondente na att an e ilka asso iatione de i k till lo ot pe na utan att de ått nå on in o mation om e ksamheten akom lo ot pen. Detta
ene e ade s a som inte på e kades a ö ut attade menin a , ilket anses ha ett ele anta s a .
Respondente na i ut ä de in en hade in en uttalad desi nkunskap, ilket ene e ade elati t ospe i ika s a . Fö att å me spe i ika s a o h ett desi npe spekti i studien hade
ut ä de in en kunnat komplette as med desi nkunni a espondente .
Resultatet ån ut ä de in en ase ades på s a en ån ele e na o h den slut ilti a lo ot pen aldes ä en med häns n till att passa hela den p imä a mål uppen å sku s – ä en om inte jue na a a ut ö des på den äld e delen a mål uppen. Fö att öka t o ä di heten på studien o de le lä a e o h ele e ån samtli a å sku se ån mål uppen ha inte juats. Detta anså s do k inte a a möjli t inom tids amen o h uti ån esu se na ö denna studie.
. An8lys
Då inte jue na i anal sen sammanställts a ö atta na kan pe sonli a åsikte o h e na tolknin a a det som sa ts ha t på e kan på ad som ta its med. Inte jue na aldes att inte t ansk i e as på und a de etiska aspekte na i att spela in minde å i a espondente . Resultatet a anal sen ase ades dä ö en a t på ante knin a ån inte jue na o h kan dä a anses som mind e t o ä di a.
I ö jan a inte jun a s in en in o mation till ele e na om ad lo ot pen skulle an ändas till ö e ksamhet. Alla utom en espondent s a ade på ö sta å an att de illade lo ot p i u mest, men majo iteten tte sedan åsikt till lo ot p i u nä de ått in o mation om ö eta ets e ksamhet. Detta kan ha e ott på att ele e na ån ö jan inte i k nå on konte t till lo ot pe na o h nä de sedan kunde pla e a lo ot pen i ett sammanhan anså de att lo ot p kändes me som en spello ot p.
I studien a ett a kä n ä dena lek ull, men unde inte jue na an a s asso iatione till lo ot p som lek ull o h a nsli på ett ne ati t sätt. Detta kan ha e ott på att lo ot pen desi nats med hela den p imä a mål uppen i åtanke, medan den en a t testades på den äldsta delen a mål uppen.
E te som a n o h un doma i åld a na – å skilje si åt i sin so iala o h ko niti a ut e klin ä det s å t att ikta en lo ot p till hela mål uppen. Fö att å ett t o ä di a e
esultat hade det a it ö delakti t att unde söka hu den n e delen a mål uppen upp atta lo ot pen o h dess lek ullhet.
Lä a nas åsikte i ut ä de in en isade att de anså att lo ot pens ut o mnin a sekundä i de as eslut k in att an ända spelet i lä oplanen. Enli t lä a na a innehållet i spelet ikti a e i de as eslutsp o ess. De ant dde do k att lo ot pen ä na i k a a iktad mot ele e na.
E te som lä a na inte hade nå a sta ka åsikte i å an kunde inte de as pe spekti tas i åtanke id desi n eslutet. Fö att å ett t o ä di a e s a u lä a nas pe spekti ö le lä a e ha inte juats.