Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
En utopisk värld? Att designa en
spellogotyp utifrån
kärnvärdena lekfull, modern
och visuell
Matilda Harrison
Malin Löfgren
En utopisk värld? Att designa en
spellogotyp utifrån
kärnvärdena lekfull, modern
och visuell
Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Matilda Harrison
Malin Löfgren
Handledare Åsa Svensson
Examinator Jonas Löwgren
ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/
An utopi8n orld?
To desi n 8 8me lo o 8sed on the ore v8lues pl8y ul, modern 8nd
visu8l
M8tild8 H8rrison – m8th8
M8lin Lö ren – m8llo
Ex8mens8r ete ut ört i Gr8 isk desi n o h kommunik8tion Teknisk8 hö skol8n id Linköpin s uni ersitet
H8ndled8re Ås8 S ensson Ex8min8tor Jon8s Lö ren
spelet Mathetopia som ä ett lä o ase at matematikspel anpassat e te undskolans lä oplan. Spelet skall un e a som ett komplement till t aditionella lä omedel såsom lä o ö ke i ämnet matematik. S tet med denna studie ä att unde söka hu en lo ot p kan desi nas till spelet Mathetopia uti ån kä n ä dena lek ull, modern o h isuell. Studien unde söke ä en hu lo ot pen kan ut o mas ö att ikta si till åde ele e o h lä a e i undskolan. G undlä ande akta om
a umä kesdesi n p esente as o h en ö studie inleds dä ak undsin o mation ån ä a na la en und till desi np o essen. Åtta desi n ö sla skapas som sedan ä de as a ö eta et 4isedu. Slut ilti en tas t å ut alda lo ot pe am som ut ä de as a den p imä a mål uppen ele e i å sku se na – o h den sekundä a mål uppen matematiklä a e enom inte jue . A dessa lo ot pe anpassas den lo ot p som stämme äst in på den p imä a mål uppens p e e ense o h äljs som den slut ilti a lo ot pen. Den slut ilti a lo ot pen ut o mas med ett modi ie at te kensnitt med undade o me ö att passa in på kä n ä det lek ull. Den a skalade o h lättlästa
o men på lo ot pen passa in på kä n ä det modern. En adient an änds i lo ot pens s m ol o h o d ild ö att adde a till det isuella utt ket o h passa in på det sista kä n ä det; isuell.
A str8 t
Man students in p ima s hool ha e di i ulties du in mathemati s lass and man students ha e p o lems lea nin th ou h te t ooks. The sta tup- ompan 4isedu is the ounde o the
ame Mathetopia, hi h is a tea hin ame ö mathemati s adapted to the u i ulum o p ima s hool. The ame se es as a omplement to t aditional tea hin methods su h as te t ooks in the su je t o mathemati s. The pu pose o this stud is to in esti ate ho a lo ot pe an e desi ned o the ame Mathetopia ased on the o e alues pla ul, modern and
isual. The stud also e amines ho the lo ot pe an e desi ned to ta et oth students and
tea he s in p ima s hool. Basi a ts a out and desi n a e p esented and a pilot stud is initiated he e a k ound in o mation om the ompan laid the oundation o the desi n p o ess. Ei ht desi n p oposals a e eated and e aluated the ompan 4isedu. Finall , t o lo ot pes a e sele ted the o ne s hi h a e then e aluated the p ima ta et oup o students om th to th ade and the se onda ta et oup; math tea he s th ou h inte ie s. Out o these t o lo ot pes, the lo ot pe hi h est mat hes the p ima ta et oup’s
p e e en es is hosen as the inal lo o. The inal lo o is desi ned ith a modi ied ont ith ounded shapes to mat h the o e alue pla ul. The lean and eas -to- ead o m o the lo ot pe its in ith the o e alue modern. A adient is used in the lo ot pe to add to the isual
e p ession and mat h the last o e alue; isual.
Innehålls örte knin
. Inlednin . Forsknin s rå 8 . Studiens 8v ränsnin 8r . Teoretiskt r8m erk . V8rumärke . V8rumärkesidentitet . V8rumärkes8rkitektur . Positionerin . Kärnvärden . Lo otyp . Typo r8 i . Fär o h är sym olik
. Hur 8rn upp 8tt8r v8rumärken o h rekl8m
. Metod
. Förstudie
. Desi npro ess
. . Identi ierin . . Inspir8tions 8sen . . Kon eptu8liserin . . Undersöknin . Utvärderin . An8lys . Genom ör8nde . Förstudie . . Mål rupp ör spelet . . Kärnvärden . Identi ierin
. . Be intli 8 r8 iskt m8teri8l
. . Positionerin . Inspir8tions 8sen . . Br8instormin . . Mood o8rd . Kon eptu8liserin . . Tem8tiserin : o jekt . . An8lo 8 skisser . Undersöknin . . Urv8l
. . Kv8lit8tiv8 intervjuer
. An8lys
. Lo otyp
. Lo otyp
. Över rip8nde 8n8lys
. Sluts8ts
. Slut ilti lo otyp 1
. Diskussion . Teoretiskt r8mverk . Metod . Genom ör8nde . Utvärderin . An8lys
. Rekommend8tioner ör vid8re studier
Re erenslist8
Bil8 or
Bil8 8 : Förstudie
Bil8 8 : Br8instormin
Bil8 8 : Intervju med Visedu
Bil8 8 : An8lo 8 skisser
Bil8 8 : Intervju uide ör utvärderin med elever Bil8 8 : Intervju uide ör utvärderin med lär8re
Fi ur- o h t8 ell örte knin
Fi ur . Skiss över ränssnitt på spelet M8thetopi8 Fi ur . Skiss över ränssnitt på spelet M8thetopi8
Fi ur . Visedus hemsid8
Fi ur . Mood o8rd ör orm Fi ur . Utv8ld8 8n8lo 8 lo otypskisser
Fi ur . Lo otyp Fi ur . Lo otyp Fi ur . Lo otyp Fi ur . Lo otyp Fi ur . Lo otyp Fi ur . Lo otyp Fi ur . Lo otyp Fi ur . Lo otyp
Fi ur . Utve klin 8v lo otyp . Fi ur . Utve klin 8v lo otyp Fi ur . Utve klin 8v lo otyp
Fi ur . Lo otyp
Fi ur . Lo otyp
Fi ur . Lo otyp mot vit 8k rund Fi ur . Lo otyp mot mörk 8k rund T8 ell . Br8instormin krin kärnvärden T8 ell . Tem8tiserin krin o jekt T8 ell . S8mm8nställnin 8v intervjuer med Visedu
. Inlednin
Ida inns det mån a ele e på undskoleni å som upple e att det ä s å t att ta in in o mation enom t aditionella lä omedel såsom lä o ö ke inom matematik Ashna a , . Da ens un doma ä me int esse ade a teknik än tidi a e ilket inne ä att ett di italt spel som ele e na kan inte a e a med kan skapa ökad ö ståelse ö in o mationen som p esente as.
Sta tup- ö eta et 4isedu ut e kla ett lä o ase at spel ö matematik i undskolan ö att hjälpa a n att an ända matematik i p aktiken. 4isedu sta tades i s te att öka andelen ele e som kla a undskolan o h de a eta akti t med att inspi e a, moti e a o h inklude a så mån a ele e som möjli t. 4isedu ä ö eta et akom spelet Mathetopia som anspela på de en elska o den mathemati s o h utopia. Mathetopia ska un e a som ett alte nati till t aditionella lä omedel i matematik dä ele en å a upp sin e en stad i en spelmiljö enom att lösa
äkneupp i te . Spelet komme att a a anpassat till lä oplanen i matematik ö a je å sku s. Ä a na a ö eta et esk i e att 4isedu komme att un e a som ett mode ola ö spelet Mathetopia som komme a a ett sepa at dotte ola med e et namn, lo ot p o h e na platt o ma .
4isedu an a att de ill skapa ett spel som utt ke kä n ä dena lek ull, modern o h isuell. O dens et delse enli t S enska Akademins o d ok ä lek ull; som ä na leke , lad, munte , modern; som tillhö nutiden, nutida, nu e iste ande o h isuell; som åte e s nint k, som amkalla o h skapa in e ilde .
Lo ot pen ska ämst ikta si mot a n, men ska ä en in e se iositet, k alitet o h t het ö att tilltala lä a e. Den p imä a mål uppen ö spelet ä ele e i å sku se na – , o h ska spe la lä oplanen ö a je å sku s matematikunde isnin . Lä a na i undskolan ä den sekundä a mål uppen. Det ö sta spelet som ska ut e klas ä iktat till å sku s o h sedan komme spelet ut e klas ö å sku s o h o h dä e te å sku se na – . Lo ot pen ska ikta si till åld a na
– å o h ä en a a att akti ö lä a e.
Denna studie komme att unde söka hu en spello ot p kan desi nas uti ån kä n ä dena som spe i i e ats a ä a na till ö eta et 4isedu.
. Forsknin s rå 8
S tet med studien ä att desi na en lo ot p ö spelet Mathetopia som ä s a ö eta et 4isedu uti ån kä n ä dena lek ull, modern o h isuell. Fo sknin s å o na som ta its am ä :
. fu kan en lo ot p desi nas åt ett ö eta uti ån kä n ä dena lek ull, modern o h isuell? . fu kan lo ot pen ut o mas ö att ikta si åde till ele e o h lä a e i undskolan?
. Studiens 8v ränsnin 8r
Studien ä a änsad till att ta am en lo ot p till ett spe i ikt ö eta o h komme dä ö a a anpassad enli t ö eta ets åsikte o h p e e ense .
. Teoretiskt r8mverk
Detta kapitel ehandla a umä ken, a umä kesupp nad, in o mation om lo ot pe , t po a i o h ä samt a umä ken iktade mot a n. Detta ö att moti e a jo da desi n esluten unde desi np o essen i ut e klin en a lo ot pen.
. V8rumärke
Ett a umä ke ä ida till ö att identi ie a o h u skilja ö eta ån a and a. Det en elska o det and hä stamma ån det no d e manska sp åket o h et de att änna . Inne ö den komme i ån att man ännmä kte sina dju som e is på ä andeskap. Kelle , Apé ia, & Geo son, . Ett a umä ke kan estå a le a dela som namn, lo ot p, s m ol, ä e o h t po a i o h and a element som identi ie a a umä ket o h skilje det ån and a a umä ken
Gunte , .
Fö att kunna å en elation till konsumenten land konku ente na o h skapa lån a i a elatione k ä s det att ö eta et ha ett sta kt a umä ke som konsument känne ä tilltalande. fu ett a umä ke upp attas a konsumenten på e ka a umä kets am ån . 5heele , . Att ha ett sta k a umä ke ä ikti t ö att kunna konku e a med and a ö eta . Det ä ikti t att a umä ket ä de as ö att det ska kunna li sta kt. 4a li, .
. V8rumärkesidentitet
4a umä kesidentitet e motta a en en pe sonli kopplin till a umä ket enom att anspela på känslo o h skapa en unikhet som ska å konsumenten att se, känna o h hö a. Att dessa sinnen tilltalas på passande sätt ä a sto ikt ö konsumenten o h detta skapas enom desi nen a
a umä kets helhet. 4a umä kesidentiteten ska skapa asso iatione , skillnade o h p esente a ö eta ets idé. Genom detta tillåts ö eta et st a ad konsumente na å ö åsikte om ö eta et o h det e ö eta et en t dli p o il. 5heele , .
Det ö sta ste et ö att skapa en sta k a umä kesidentitet ä att de inie a a umä ket o h skapa ätt asso iatione i konsumentens sinne. Med hjälp a konk eta o h mate iella asso iatione skapas en ild hos konsumenten a a umä ket. S tet ä att amkalla passande ens a hos konsumenten uti ån a umä kets identitet. Genom detta skapas en lojal o h intensi elation mellan konsumenten o h a umä ket. Kelle , Apé ia, & Geo son, .
. V8rumärkes8rkitektur
4a umä kesa kitektu s ta till hie a kin a a umä ken som tillhö samma ö eta o h kan estå a mode - o h dotte ola samt p odukte o h tjänste . Det ä ikti t att a a konsek ent i de isuella utt ken ö espekti e dela o h anpassa kommunikationen ö att på ästa sätt nå de tänkta se menten. 4a umä kesa kitektu kan an ändas på olika sätt dä mode ola et
ep esente as i dotte ola et/p odukten/tjänsten. Dotte ola ets a umä ke kan ä en stå ö si själ dä mode ola et kan a a os nli t ö konsumenten. 5heele , .
Det ä ikti t att ha en t dli mål upp ö a umä kena ö att kunna ikta de olika dela na a a umä ket till ätt mål upp. Det ä ä en a ö ande att a a konsek ent i hu a umä kena ep esente a o h ep esente as a a and a. Fö att det ska a a lönsamt att an ända si a en a umä kesa kitektu ä det ikti t att ut ä de a hu de olika a umä kena id a till att skapa ett ökat ä de ö a and a. Kelle , Apé ia, & Geo son, .
. Positionerin
Positione in ä ikti t ö att eta ilka konku ente na ä o h a t man önska positione a si i ö hållande till dem. Positione in un e a som stöd ö att ut e kla ma knads ö in sst ate ie dä lu ko på ma knaden kan utn ttjas. Positione in ä ständi t ski tande dä t ende ,
teknolo i, konku ente o h mål uppe ö änd as ö e tid. Positione in ta häns n till de a P:na, p i e, p odu t, p omotion o h pla e som ä de a aspekte na som ämst på e ka
ö säljnin en. Positione in ä ikti t ö att säke ställa mål uppens eho , ö eta ets st ko o h s a hete samt konku ente nas position. 5heele , . 4al a positione in ä till ö att skapa en unik position som skilje si ån konku ente na, samt ha sto in e kan på hu konsumente na upp atta ö eta et. Denna position ö passa med det alda se mentet o h ma knaden. Pa ment, .
Positione in de inie as som en handlin ö att desi na ö eta ets e judande o h identitet så att det uppta en ä de ull plats i mål uppens sinne. Det handla om att skapa en position i konsumentens hu ud ö att kont olle a hu konsumenten asso ie a a umä ket. Fö att positione a si ätt ehö e ö eta et ta eda på in o mation om konku ente nas olikhete o h likhete ö att hitta det unika med ö eta et. Kelle , Apé ia, & Geo son, .
. Kärnvärden
Ett ö eta s kä n ä den handla om hu kunde na upp atta a umä ket o h iljan att köpa p odukten elle tjänsten. Nä ett n tt a umä ke skapas o h e pone as spela kä n ä dena dä ö en sto oll. Kä n ä dena spe la e ksamheten o h ska enoms a hela a umä ket o h kan
un e a som en und ö a umä kesst ate in o h positione in en. Ett ö eta s kä n ä den kan ses som a umä kets hjä ta o h själ o h hjälpe samtli a inom o anisationen att a ete uti ån samma ä de in a . Det ä ikti t att de som a eta med o h ep esente a a umä ket isa en enad ont utåt o h dä ä kä n ä den ett a edskap ö att a eta s nk onise at inom ö eta et. B a kä n ä den ska kommuni e a ad som ä unikt med a umä ket, de ska ä en a a enkla att minnas o h ö stå o h slutli en ska de un e a som inspi ation ö meda eta na. Kelle , Apé ia, & Geo son, .
Kä n ä den un e a som stena i ett a umä ke. Om de an änds konsek ent kan kä n ä dena hjälpa till att a upp ett ö t oende hos konsumenten. Be st öm, . 4a umä kets identitet ha sin ent ala punkt i kä n ä dena. Dessa o d, anli en t e till a st ken, ä ikti a ö att esk i a a umä ket o h p esente a konku ens ö dela . O den ö
a a positi a, men ehö e inte a a sä skiljande elle kommuni e as e te nt utan ö ö eta et. Falonius, .
. Lo otyp
En lo ot p kan estå a olika dela såsom o d ild, s m ol o h ä e o h kan a a t po a isk elle a st akt. Lo ot pen ö a a unik o h ha sä skiljnin s ö må a ö att sti ka ut land konku ente na. En lo ot p ö a a lätt att känna i en o h in e en positi känsla hos
konsumenten. Kelle , Apé ia, & Geo son, . Fö att konsumenten ska li int esse ade o h känna i en ett ö eta måste en lo ot p innas o h lo ot pen ö stämma ö e ens med ö eta ets helhets ild. En sta k lo ot p ä knuten till a umä kets namn så pass m ket att det ä
ound ikli t att inte tänka på namnet o h lo ot pen som en kom ination. Den skapa ett sta kt and mellan mål uppen o h ö eta et o h ä ikti ö att kunna nå ut. Lo ot pen u skilje a umä ket ån konku ente o h ett ö eta utan lo ot p komme inte att l kas då det komme ö s inna i män den. fa d , .
En lo ot p kan ut o mas på olika sätt ö att skapa en unik identitet ö a umä ket. Lo ot pen kan estå a en o d ild dä ö eta ets namn elle ö ko tnin ä själ a lo ot pen o h t po a in
o ta ä modi ie ad elle anpassad ö att sä skilja si ån and a lo ot pe . Lo ot pen kan ä en ut o mas uti ån ett oksta smä ke dä en oksta i namnet un e a som en istående s m ol samtidi t som den ä en del a lo ot pen o h ö eta snamnet. Ett ildmä ke kan ä en an ändas dä lo ot pen estå a en istående s m ol o h in e en isuell känsla a a umä ket. Denna s m ol kan antin en a a t dli o h i enkänn a elle på ett a st akt sätt s m olise a ö eta ets
ision elle a umä kesatt i ut. En lo ot p kan ä en ut o mas som ett em lem dä ett element skapa en o m som samspela med elle inko po e a ö eta snamnet. Slutli en kan en lo ot p inne atta en ka aktä som s m olise a a umä kets ä den o h dessa ka aktä e an änds o ta
istående i e empel is ma knads ö in skampanje . 5heele , .
. Typo r8 i
T po a i ha an änts i å tusenden ö att ö medla udskap o h känslo ån sända e till motta a e. Det inns åde s nli o h os nli t po a i dä den os nli a an änds i län e te te , o ta med en ha monisk la out som hjälpe läsa en att o ehind at läsa te ten, medan en s nli t po a i an änds i lo ot pe dä t po a in ä en del a utt ket. 4id al a te kensnitt ska det tas häns n till att det passa sammanhan et o h samtidi t ä läs a t. Be st öm, .
T po a i ä en ikti aspekt i en lo ot p o h te kensnitt kan delas in i olika klasse o h skä nin a o h kan åde a a kommunikati a o h e p essi a. Det ä ikti t att t po a in i en lo ot p åde ämja läs a heten o h att den sä skilje si ån and a lo ot pe . Fö att ö a detta kan te kensnitt modi ie as elle anpassas ö att skapa en unik identitet ö a umä ket. T po a i kan an ändas ö att ö medla o h ö stä ka en iss känsla elle pe sonli het som spe la a umä kets kä n ä den. I en lo ot p ä det ikti t att t po a in un e a i olika konte te såsom i t k o h di italt. Det ä ä en ikti t att t po a in ä läs a i litet o mat o h dä ö kan det a a a att anpassa t po a in ö att passa lo ot pen. Am ose & fa is, B .
. Fär o h är sym olik
Fä kan an ändas ö att att ahe a, in o me a, st uktu e a o h skapa stämnin hos motta a en. Fä ä en a de ö sta sake na som ö at upp atta o h kan an ändas ö att d a till si
uppmä ksamhet. Fä pe eption ä indi iduellt o h kan på e kas a kultu ella konnotatione o h detta ä ikti t att ta häns n till, spe iellt om ett ö eta ska ep esente as i olika lände o h kultu e . Be st öm, .
Fö att esk i a ä kan man an ända si a mättnad, n ans o h ljusst ka. Fä e kan
kom ine as med a and a ö att ö stä ka en känsla elle skapa en hie a ki dä en p imä - o h sekundä ä o ta an änds ö det isuella utt ket o h en a ent ä e entuellt lä s till ö att skapa kont ast.
Dessa ä kom inatione kan hjälpa till att skapa o h ö stä ka identiteten hos ett a umä ke. Am ose & fa is, A . Samtli a ä e kan esk i as i elation till olika e enskape . Att an ända ä e som ha sto kont ast till a and a amhä e o men, medan kom inationen a liknande n anse skapa en mjuk tonin mellan element. Lupton & Cole Phillips, . G adiente kan an ändas ö att skapa en unik ä kom ination som ä en e en känsla a djup o h dimension. G adiente kan an ändas med en ä i olika n anse elle så kan t å olika ä e an ändas som tona mellan a and a. Ida an änds adiente a mån a ö eta ö att skapa en känsla a djup, ealism o h e en t edimensionell känsla till desi nen. De nath, .
Fä e ä ke känslo , minnen o h ö anpassas till a umä kets identitet ö att skapa sta ka asso iatione hos konsumenten. Målet ä att konsumenten ska upp atta a umä ket a a enom att se dess ä . Det kan o kså an ändas som ett konku ensmedel ö att stå ut land
konku ente . T aditionellt sett ä den p imä a ä en o ta an änd på s m olen o h den
sekundä a ä en pla e ad på lo ot pen elle slo an. En ikti aspekt ä att ä e upp attas olika e oende på platt o m. 5heele , .
. Hur 8rn upp 8tt8r v8rumärken o h rekl8m
Studie isa att a n edan ån å s ålde ha en upp attnin om a umä ken o h p odukte . 4a umä kesmed etenheten öka i takt med ålde n, medan kön inte ha nå on et delse ö i enkännande o h ö ståelse a a umä ken. Fö äld a s konsumtions eteenden o h and a
akto e i om i nin en kan på e ka a ns upp attnin a a umä ken. Aktas A nas, Tas & Gü ah O ul, . Ba n ha sto t in l tande på a umä ken o h köp eslut o h detta utn ttjas a mån a ö eta enom att ikta a umä ken o h ma knads ö in mot mål uppen a n. Ba n ha en ö må a att sä skilja olika a umä ken o h ha p e e ense till spe i ika a umä ken, men hu de upp attas e o på de as ko niti a o h so iala ut e klin . På und a a ns sna a ut e klin ehö e a umä ken anpassas till olika åld a ö att ö eta inte ska tappa t o na konsumente o h mån a ö eta ha olika kate o ie a p odukte som ikta si till olika ålde s uppe ö att ehålla dem som kunde . 4a umä ken ha pe sonli het som an änds a konsumente ö att skapa sin e en identitet såsom att konsume a a umä ken som ö stä ke konsumentens pe sonli a stil. Ba n ä o t a ande o m a a o h ö söke hitta sin identitet o h detta kan utn ttjas a ö eta . Både a n o h un doma ä med etna om a umä ken o h kan
nämna sina a o it a umä ken. Enli t Gunte ä den stö sta skillnaden att a n – å in a ämst nämne a umä ken som dato - o h t -spel medan tonå in a nämne so iala nät e ks a umä ken. 4a umä ken kan a a spe i ikt iktade mot a n såsom spel, leksake o h kläde . De kan ä en a a iktade mot amilje dä a n ha sto in l tande i köp eslut som mat a o o h estau an e o h det inns ä en a umä ken som ämst ikta si till u na men som a n ändå ä med etna om. Gunte , .
Ma knads ö in på di itala medie ha ökat i popula itet o h detta ä ett sätt att ä en nå a n o h un doma e te som de spende a alltme tid am ö skä ma na. En ö del med di itala platt o ma ä dess möjli het till inte akti itet ilket skapa ett me d namiskt sätt att inte a e a med a umä ket. Di itala eklamspel ad er ames in ite a a n till att d ka in i inte akti a
ä lda dä spelets a umä ke ä in äddat i själ a spelet enom lo ot pen, ä e o h isuellt utt k. Online- ä lda un e a antin en p imä t som ett spel med ett tillhö ande ommunit elle p imä t som ett ommunit med tillhö ande spelelement. Onlinespelens ä lda e
konsumenten en möjli het att själ a skapa o h unde söka sin e en ä ld o h pe soni ie a ä lden till sina e na önsknin a . Gunte , . Onlinespel ä en ä de ull platt o m ö eklam,
spe iellt nä den ikta si mot a n. E te som udskapet ä in äddat i ett lek ullt o h inte akti t o mat e det positi a a umä kesasso iatione o h detta med ö att a nen inte a a ä passi a motta a e a eklamen utan de ä ä en akti a i eklamp o essen. Budskapet kan upp attas manipulati t e te som a nen kan ha s å t att skilja på ad som ä eklam i en spelkonte t. Fö eta ha ä en möjli het att ikta spe i ik eklam i online-spel o h ä dä ö int esse ade a
a nens indi iduella int essen. 4e doodt, Cli o d & Lie ens,
. Metod
En allstudie ä en studie som ä ase at på ett spe i ikt uppd a som i detta all ska ö as ö ö eta et 4isedu. Denna allstudie s ta till att ta eda på hu ut o mnin en a en lo ot p kan se ut anpassad till kä n ä dena lek ull, modern o h isuell. Rappo tens studie iktas mot att skapa en desi nlösnin e te å ad a ö eta et. Då en lo ot p ska skapas komme metoden ut å i ån en k eati o h ite ati desi np o ess. B ainsto min o h skisse komme att a a ut ån spunkten
ö det slut ilti a desi n ö sla et. Pa allellt med studien hålle ö eta et på att ut o ma spelets ö i a identitet, ilket ä nå ot som komme att tas i åtanke unde p o essen enom att ha ett nä a sama ete med ö eta et.
. Förstudie
Fö studien ska e en ak und till ö eta ets kä n ä den, a iska utt k o h mål upp. Innan desi np o essen ö ja komme en ö studie att ut ö as enom en semist uktu e ad inte ju
Bila a med uppd a s i a na. Genom öppna å o å de möjli het att ut e kla sina s a o h ö atta na kan ställa öljd å o C es ell, . Denna ö studie ö s ö att å en und till skapandet a lo ot pen.
. Desi npro ess
Metoden komme att ut å i ån en k eati o h ite ati desi np o ess som ha anpassats uti ån ö atta nas tidi a e kunskape inom desi n. Desi np o essens olika ste tolkas itt o h anpassas i ö hållande till ö atta nas e na till ä a ån ssätt id desi n. P o essen ö ja med att hitta inspi ation o h dä i enom skapa en emensam und ö att sedan å ida e till att skissa o h unde söka olika ut o mnin a a lo ot pen. Desi np o essen estäms på ö hand ö att e ett
am e k o h st uktu till hu a etet ska å till ä a.
. . Identi ierin
Denna as komme att identi ie a ö eta ets e intli a a iska mate ial o h positione in ö att skapa en emensam und ö ö atta na att ut å i ån. E iste ande a iskt mate ial ån
ö eta et ska anal se as o h i sama ete med ä a na komme det att eslutas ilka ama som ö atta na ska ö hålla si till. Sedan komme en positione in i ö hållande till and a spel unde sökas. Denna as ö s ö att å en upp attnin om ö eta ets inte na o h e te na akto e o h li e till und ö inspi ations asen.
. . Inspir8tions 8sen
Denna as ö s ö att inspi e a a etet o h å en känsla o h upp attnin a ilken desi n iktnin som ska tas in ö kommande ase . Inspi ation kan komma i ån ainsto min o h enom att inspi e as a and as skapande IT lea nin and de elopment, . B ainsto min en komme i denna as estå a att söka inspi ation o h samla detta i en mood oa d som sedan komme li a till und ö ida e idéa ete k in desi nen i nästa as.
. . Kon eptu8liserin
Resultaten ån tidi a e ase komme att li a till und ö att konk etise a ett kon ept. Denna as på ö jas med en ainsto min k in o jekt som kan asso ie as med spelet Mathetopia. Dä e te komme denna as estå a att ene e a analo a skisse o h ä ikti ö att inte astna
ö tidi t i nå on idé. Skisse na komme ö as ö hand o h på ö jas med en timmes skissande i o m a ainsto min ö att inte ensu e a nå a idée i ett tidi t stadium. Unde
ainsto min ä alla idée älkomna o h det uppmunt as till att tänka utan ö o en o h a på a and as idée IT lea nin and de elopment, .
. . Undersöknin
I denna as komme jo da skisse ut ä de as i en u alsp o ess i t e ste . 4alda kon ept ån kon eptualise in en komme hä att unde sökas o h di italise as ö att komma nä ma e ett slut ilti t esultat. Genom k alitati a inte jue ä de ades lo ot pe na a ä a na ö att es a a den ö sta o sknin s å an fu kan en lo ot p desi nas åt ett ö eta uti ån kä n ä dena lek ull,
modern o h isuell? . . Ä a na in ol e as tidi t i p o essen e te som de komme a a de slut ilti a an ända na a lo ot pen o h ö att s nk onise a det a iska utt ket med de as
e ksamhet.
I det ö sta u alet komme skisse som ö atta na anse ha ut e klin spotential o h passa med am e ket i tidi a e ase äljas ut. Det ö sta u alet ä ikti t ö att elimine a idée som inte anses ha potential o h minska almöjli hete na ö ä a na. E te det ö sta u alet komme alda skisse di italise as o h dä e te ö s ett and a u al tillsammans med ä a na.
Det and a u alet komme att ske enom inte jue med ä a na till 4isedu Bila a .
Inte jue na ö s med en k alitati metod med k antitati a ade in sskalo ö att ä de a de di italise ade lo ot pe na uti ån kä n ä dena o h helhetsint ket. Inte jue na e ä en ut mme ö spontana eaktione o h asso iatione k in lo ot pe na.
I det and a u alet komme inte jue na med 4isedu anal se as ö att älja ut de t e lo ot pe som ä a na anse ha mest potential.
I det t edje u alet komme de t e alda lo ot pe na att modi ie as uti ån 4isedus inte jus a . A dessa t e lo ot pe komme sedan t å äljas ut i sama ete med 4isedu. Unde söknin s asen s ta till att ta am t å ut alda lo ot pe som sedan ska testas på mål uppen.
. Utvärderin
I denna as komme de t å amta na lo ot pe na att ut ä de as a den p imä a mål uppen undskoleele e o h den sekundä a mål uppen undskolelä a e. fä komme den and a o sknin s å an fu kan lo ot pen ut o mas ö att ikta si åde till ele e o h lä a e i
undskolan? . es a as. Resultaten komme att anal se as o h ute te detta komme den alda lo ot p ut e klas till en slut ilti lo ot p e te den åte kopplin som samlats in enom inte jue na.
Spelet komme att ut e klas ö samtli a å sku se mellan – klass, men inte jue na komme att e änsas till å sku s o h i denna studie. En k alitati metod med semist uktu e ade inte jue komme ut ö as pa is med ele e na ö att skapa en t känsla hos espondente na. T å inte ju uide , en iktad mot ele e Bila a o h en mot lä a e Bila a , med ö e edda
å o komme att an ändas som ut ån spunkt ö att es a a den and a o sknin s å an . . Semist uktu e ade inte jue an änds ö att låta espondente na s a a me itt på å o na o h skapa o kså möjli het att ställa öljd å o C es ell, .
. An8lys
De k alitati a inte jue na komme ante knas o tlöpande unde inte jue nas ån ö att dä e te kunna tematise as i e te hand. Båda ö atta na komme att hålla i inte jue na dä den ena ante kna o h den and a ställe å o . U ett etiskt pe spekti k ä s det att ö atta na samla in unde sk i te ån delta a nas målsmän ö att kunna spela in o h t ansk i e a inte jue na. Fö atta na anså att detta inte a möjli t inom tids amen o h alde dä ö att en a t ante kna unde inte jue na o h hålla delta a na anon ma. S tet med inte jue na ä att
å am åsikte o h s npunkte ån mål uppen som komme att tas i e äknin ö att älja ut en a lo ot pe na o h e entuellt ö a änd in a o h ö ätt in a id eho ö att skapa den slut ilti a lo ot pen.
. Genom ör8nde
Detta kapitel esk i e hu ö atta na ått till ä a unde desi np o essen. Fö att å en ak und till ö eta et jo des en ö studie dä mål upp o h kä n ä den spe i i e ades. Desi np o essen ha ut ö ts dä identi ie in s- o h inspi ations asen la en emensam und ö
ö atta na att ut å i ån. Dä e te skapades analo a skisse som sedan di italise ades ö att unde sökas o h ut ä de as.
. Förstudie
I ö studien kla jo des ö eta ets kä n ä den, ak und o h mål upp. A etet inleddes med en ö studie dä ö atta na t ä ade de t å ä a na a ö eta et 4isedu ö att å en stö e ö ståelse ö e ksamheten, samt p e ise a å eställnin a na. Mötet ut ö des som en semist uktu e ad inte ju dä ä a na i k till älle att s a a itt på öppna å o o h ö atta na hade möjli het att ställa öljd å o Bila a . Nedan p esente as esultaten a ö studien.
. . Mål rupp ör spelet
Genom ö studien identi ie ades mål uppen till spelet. Spelet Mathetopia, som å ut på att a upp en stad med hjälp a att lösa matematikupp i te , komme att spelas a ele e i undskolan i klasse na - . G undskolelä a e som unde isa matematik i klasse na - , samt and a som estämme ilka ut ildnin smetode som ska an ändas in å ä en i mål uppen. Spelet komme att anpassas o h ölja lä oplanen ö matematik i a je å sku s. Base at på detta ä ele e na den p imä a mål uppen o h lä a na den sekundä a mål uppen Bila a .
. . Kärnvärden
I ö studien am i k det a ä a na att spelet ska inspi e a o h inklude a så mån a ele e som möjli t. Spelets kä n ä den esk i s som lek ull, modern, isuell o h m si . A p esente ade kä n ä den aldes t e st ken som ep esente ade samtli a o d o h som å att de inie a. Enli t Kelle , Apé ia, & Geo son ska kä n ä den a a enkla att minnas o h ö stå. O det m si anså s a ö atta na a a s å att ut å i ån i desi nen o h ä en ha en liknande et delse som o det lek ull o h aldes dä ö o t i p o essen. Studiens okus lades på kä n ä dena lek ull, modern o h isuell Bila a .
Fö eta ets ä a e esk i e kä n ä det lek ull som en känsla a lädje o h lättsamhet, lada ä e o h unda o me , positi ene i . Kä n ä det modern de inie as som nå ontin som passa in i
tiden, simpelt o h stil ent . Det sista kä n ä det isuell de inie as som nå ontin som ä isuellt spännande o h utmanande o h ö ett sta kt int k på eskåda en Bila a .
. Identi ierin
I denna as edo isas o h t dli ö s hu ö atta na ha an änt 4isedus e iste ande hemsida o h ä en tidi a skisse på spelets änssnitt. 4ald positione in ha ä en konk etise ats i en
jäm ö ande positione in ska ta med konku ente till spelet.
. . Be intli 8 r8 iskt m8teri8l
Unde identi ie in en i k ö atta na till ån till ö eta ets hemsida, inspi ationsmappa o h dela a spelet ö att ha som ut ån spunkt ö att kunna å ida e med att desi na lo ot pen. Spelet ä unde ut e klin pa allellt med denna studie, men det e intli a a iska mate ialet p esente as i i ur - .
Fi ur . Skiss ö er ränssnitt på spelet Mathetopia.
I i ur o h i ur isas ett pa e u spelet med en t dli ö e sikt o h inst uktione ö att unde lätta ö spela en. S m ole an änds ö att minime a te t o h ö a det enkelt att a läsa in o mationen o h stads n å i do a o h ha moniska ä e . Detta mate ial ha an änts som en ut ån spunkt ö känslan som komme ö medlas i spelet o h ska å i samma ton som lo ot pen som komme s nas i sam and med spelet. Fö atta na ha dä ö alt att an ända si a en liknande ä skala o h ä en ha t i åtanke att lo ot pen kan ut o mas ö att kunna an ändas i spelet, e empel is som s m ol ö spelets aluta.
Fö att lo ot pen till spelet ska hän a ihop med 4isedus e iste ande a iska utt k ha 4isedus hemsida anal se ats o h detta ha ta its i åtanke unde desi np o essen i ur .
Fi ur . Visedus hemsida.
4isedus e intli a hemsida ä a skalad o h an ände si ämst a en tu kos ön ä som ä en åte komme i de as p imä a lo ot p, ö atta na alde att an ända den e intli a ä skalan ä en till spelets lo ot p ö att koppla ihop de t å. 4isedu an ände si ä en a illust atione som ä a skalade o h å i do a ä e som ha monise a äl med den tu kos öna ak unden i ur . Illust atione na ha su tila sku o o h an ände adiente i e änsad uppla a. Fö atta na ha ä en ta it inspi ation ån adienten o h den su tila t edimensionella känslan på hemsidan ö att koppla spelets lo ot p till 4isedus e iste ande a iska utt k.
. . Positionerin
Fö atta na samlade ihop spello ot pe ån olika en e ö att å en upp attnin om hu and a spel ö eta positione a si . De alda lo ot pe na ä åde ån lä o ase ade spel o h ån applikatione o h dato spel ö att å en känsla ö olika spello ot pe s utt k. Lo ot pe na pla e ades sedan ut på en positione in ska ta som isas i i ur .
Fi ur . vositionerin skarta.
Be intli a spello ot pe ö lä o ase ade spel, online- o h t -spel ä pla e ade på en ho isontell skala ån e p essi till a skalad o h en e tikal skala ån lek ull till st ikt i i ur . Det inns mån a unde hållnin sspel som ikta si till a n som kan upp attas äldi t e p essi a medan de lä o ase ade spelen tende a att a a me a skalade. Den önskade positione in en ö lo ot pen ä lek ull o h a skalad ö att passa in på kä n ä dena; modern o h lek ull, o h dä i enom tilltala
. Inspir8tions 8sen
Denna as a desi np o essen estod a ainsto min k in kä n ä dena lek ull, modern o h
isuell. Dä e te skapades en mood oa d ö att konk etise a önskad känsla ö lo ot pens o m.
In o mation ån ö studien . o h identi ie in en . an ändes som und.
. . Br8instormin
Inspi ations asen inleddes med ainsto min k in kä n ä dena; lek ull, modern o h isuell som tilldelats a 4isedu Bila a . Denna as ut ö des ö att ha en emensam ut ån spunkt ö
ö atta na att a eta ida e med o h ö att spe i i e a kä n ä denas et delse ö att lätta e kunna desi na uti ån dem. Fö att ene e a mån a o d jo des en ainsto min indelad i t å om ån a . Den ö sta om ån en ö jade med att ö atta na hade a sitt pappe dä de t e kä n ä dena sk e s ne . B ainsto min en sta tades sedan med att sk i a ne o d som asso ie ades med kä n ä dena, dä a je kä n ä de i k t å minute a de a. I den and a om ån en tte
ö atta na pappe med a and a o h llde i tte li a e asso iatione ase at på de o d som sk i its a den and a pa ten unde den ö sta om ån en. I ö sta om ån en ene e ade
ö atta na idée utan att på e ka a and a o h i and a om ån en inspi e ades ö atta na a a and as o d Bila a . O den sammanställdes sedan i ta ell dä de ma ke ade med an a s a åda ö atta na. De o d som ö atta na anså ep esente ade kä n ä dena mest aldes ut o h ma ke ades i etstil ö att an ända som ut ån spunkt ö desi nen i sena e skede. O den aldes ut med s te att un e a som am e k ö ö atta na att desi na uti ån. O det m si de inie ades a ä a na som ett a kä n ä dena o h anså s a ö atta na in å i asso iatione na k in
Ta ell . Brainstormin krin kärn ärden.
. . Mood o8rd
I detta ste på ö jades sökandet e te inspi ation till en mood oa d ö att e en ild a kä n ä denas et delse uti ån esultatet a ainsto min en . . . 4isedu ä ett n sta tat
ö eta som ut e klas pa allellt med denna studie o h dä ö in ol e ades ä a na i p o essen ö att s nk onise a ö atta nas o h ä a nas tanka med den känsla som skulle ö medlas. Fö att
ö a detta delades en emensam oa d på Pinte est mellan ö atta na o h ä a na. Dä e te alde ö atta na ut ilde ö att ep esente a den tänkta känslan ö o m i ur ö att li a till und ö ut e klin en a skisse i nästa as.
Fi ur . Mood oard ör orm.
En mood oa d ö o m i ur skapades a ö atta na som sedan diskute ades tillsammans med ä a na a 4isedu. Dä e te jo des små änd in a uti ån ä a nas önskemål. Samtli a a ö e ens om att stilen skulle spe la spelets t edimensionella känsla o h mat ha med 4isedus e intli a
ä e o h a iska utt k . . .
. Kon eptu8liserin
I denna as konk etise ades kon eptet uti ån tidi a e ase . Känslan ån mood oa den o h o den som ainsto min en ene e at am k in kä n ä den lå till und ö att älja in iktnin på desi nen.
Fö atta na alde att a eta med en s m ol o h en o d ild ö att ä a na nämnt i inspi ations asen att de ille ha möjli het att an ända en istående s m ol i spelet. En
ainsto min ut ö des k in ilka o jekt som kunde asso ie as med spelet o h dä e te skapades analo a skisse ase ade på dessa o jekt.
. . Tem8tiserin : o jekt
Kon eptualise in en på ö jades enom en ainsto min k in ilka o jekt som kunde asso ie as till spelet. O jekt som på nå ot sätt anspela på spelet dä en stad s upp med hjälp a att lösa matematiska upp i te ainsto mades am o h s ns i ta ell . De o d som ö atta na inte anså passa e ksamheten ha st ukits ö e . 4isedu nämnde unde inspi ations asen att de inte ill asso ie as allt ö t dli t till matematik, utan sna a e kopplas till en oli spelupple else o h dä ö aldes o jekt som matematik, penna o h hjä na o t. O jektet hand anså s e el asso iatione o h aldes dä ö o t.
Ta ell . Tematiserin krin o jekt.
. . An8lo 8 skisser
Denna as på ö jades med att skissa lo ot p ö sla analo t. Fö atta na ut i k ån
identi ie in en o h inspi ations asen. Skiss asen på ö jades med en ainsto min dä ö atta na skissade analo t enskilt i en timme, detta ö att ene e a mån a idée utan att lä a nå on
ä de in i om de a a elle dåli a. Dessa skisse ase ades på o jekten i ta ell o h ä en o den ån inspi ations asen . . i ta ell . Dä e te skissade ö atta na tte li a e tillsammans ö att olla idée med a and a. I det analo a stadiet unde söktes inte te kensnitt då det inte edömdes a a möjli t att a eta med det på detaljni å utan di itala e kt .
. Undersöknin
I denna as ha skisse na ån ö e ående as enom ått u alsp o esse i t e ste som ö kla as nedan. I det ö sta u alet aldes de analo a skisse na ut som a ö atta na anså ha mest potential. E te u al jo des de alda skisse na di itala ö att sedan ut ä de as a ä a na i u al . I det and a u alet inte juades ä a na o h dä e te anal se ades de as åsikte ö att ö ätt a o h ut e kla alda lo ot pe . I det t edje u alet aldes dä e te t å lo ot pe ut i sama ete med 4isedu som i nästa as komme att testas på den alda mål uppen.
. . Urv8l
De analo a skisse na sammanställdes i denna as. Då ö e ående as ene e ade ett sto t antal sna a skisse . . jo des ett u al dä skisse na som ö atta na inte anså s ha önsk ä da att i ut to s o t. Dä e te ä de ades este ande skisse ute te de as st ko o h s a hete
Bila a . Uti ån detta aldes skisse ut i ur .
Fi ur . Ut alda analo a lo ot pskisser.
Fö atta na anså att skisse na i i ur hade potential ö ida eut e klin , stämde a ö e ens med kä n ä dena, ö eta ets e ksamhet, innehöll passande o jekt ån ta ell o h samspelade med mood oa den ö o m i ur . Då ö eta et ut e kla spelets änssnitt o h desi n
pa allellt med denna studie alde ö atta na att unde söka skilda iktnin a på lo ot pe o h de skisse na aldes ut då de ep esente ade olika möjli a asso iatione . Detta jo des ö att inklude a ä a na i p o essen o h å en ätt e upp attnin om ad de ille ha ö utt k i lo ot pen. I detta ste så ö atta na en s å i het i att å en känsla ö lo ot pe na då ä e ,
adiente o h D-st uktu e inte a möjli t att ut o ska utan di itala e kt . De ut alda skisse na di italise as dä ö in ö inte jue na med ä a na o h dess et delse o h asso iatione
ö kla as me in ående i nästa ste .
. . Di it8l8 skisser
De skisse som alts ut i u al i ur jo des di itala i detta ste . Fö atta na tilläts ö a ö änd in ån de analo a skisse na då n a idée uppkom unde tiden o h de di itala skisse na
. . o h inspi e as a mood oa den ö o m i ur . Nedan ö kla as skisse nas et delse enli t ö atta na me in ående.
Fi ur . Lo ot p .
Lo ot p i ur kom ine a o men a en M-s m ol o h en stad ta ell . Ett modernt utt k kan upp attas enom att lo ot pen ä a skalad o h kan ä en anses passa in på kä n ä det isuell
enom den ne ati a o men a staden i M:et. Fö att å känsla ö kä n ä det lek ull ha den di itala skissen undade hö n i M-s m olen o h ä en ett eomet iskt o h undat te kensnitt i o d ilden dä det inklade E:et kan anses adde a till lek ullheten.
Fi ur . Lo ot p .
Lo ot p i ur ha modi ie ats i den di itala e sionen dä en me a st akt ka aktä ut o mats dä antin en nå ot sla s dju kan utläsas elle t å hus med dö a upp attas i de ne ati a o me na. Lo ot pen anspela på o jektet ka aktä o h M-s m ol ta ell o h anses enli t ö atta na stämma ö e ens med samtli a kä n ä den, men ha hu udsakli t okus på kä n ä det lek ull. Lo ot pens unda o me i o d ilden o h a st akta ka aktä kan id a till en
lek ull o h oli känsla. S m olen ha potential att ut e klas till en ka aktä som kan an ändas i spelet. Detta kan skapa sta ka asso iatione mellan spelet o h lo ot pen.
Fi ur . Lo ot p .
I Lo ot p i ur ha en jo d lo illust e ats med hjälp a lo pol o me ta ell . Dessa o me ep esente a spelets känsla som an ände si a en ä ld i lo pol -st uktu . O d ilden an ände si a ett te kensnitt med ett inklat M som ä en kan utläsas i t ian la na i s m olen. S m olen kan spe la kä n ä dena modern o h isuell enom D-känslan o h te kensnittet som ä en kom ination a unda o h aka o me kan adde a till en känsla a kä n ä det lek ull.
Fi ur . Lo ot p .
Lo ot p i ur illust e a en stadssiluett med en hal i kel som ep esente a o jekten jo d lo o h stad ta ell . Te kensnittet ä undat o h a skalat ilket kan ö medla kä n ä det
lek ull. G adienten kan id a till en modern o h isuell känsla. Fö atta na så potential i att a eta ida e med lo ot pen då s m olens asso iatione till önsk ä da o jekt anså s a a sta ka ta ell
.
Fi ur . Lo ot p .
Lo ot p i ur ä en kom ination a en jo d lo o h en stadssilhuett ta ell . S m olen anses in e en a skalad känsla o h dä ö passa in på kä n ä det modern. E te som o men kan upp attas a skalad anse ö atta na att den skapa ett sta kt isuellt int k o h kan då ä en passa in på kä n ä det isuell. Te kensnittet i o d ilden ä a undat ilket kan id a till en känsla a det sista kä n ä det; lek ull. Den di itala skissen jo des om till en sluten i kel o m med ett
ä at o h ett itt ält e te som ö atta na anså att s m olen le s nli a e o h me isuell.
Fi ur . Lo ot p .
I lo ot p Fi ur s ta s m olen till okstä e na MA ö att kn ta an till o d ildens t å ö sta okstä e ta ell . A:et lades till i den di itala e sionen e te som ö atta na anså att en a t M:et inte a till ä kli t sä skiljande. Spi alen o h de unda o me na anses e en känsla a kä n ä det lek ull, medan sku nin en anses höja den moderna känslan. Det isuella utt ket anses amt äda i D-känslan.
Fi ur . Lo ot p .
I lo ot p i ur s ns ätsidi a t ian la som på ett a st akt sätt anspela på matematik dä ä en en M-s m ol kan utläsas ta ell . Fö atta na anse att s m olen ä ätt am o h a skalad o h in e ett modernt int k o h anses ä en passa kä n ä det isuell i de kom ine ade t ian la na som ilda M:et. Te kensnittet ä en kom ination a unda o h aka o me ilket kan e en iss känsla a kä n ä det lek ullhet.
Fi ur . Lo ot p .
I lo ot p i ur s ns en kom ination a en jo d lo o h en M-s m ol ta ell . Den di itala skissen modi ie ades nå ot dä linje na i jo d lo en to s o t då ö atta na asso ie ade dem till en asket oll o h en adient lades istället till ö att skapa en t edimensionell känsla. M:et ä en ne ati ta i jo d lo en o h ha modi ie ats ö att ölja lo ens undade o m. M:et o h
te kensnittet som ä undat o h i etstil anses passa kä n ä det lek ull. G adienten o h den su tila D-känslan kan id a till en känsla a kä n ä dena modern o h isuell.
. . Urv8l
U al jo des uti ån esultaten a inte jue na med de t å ä a na a 4isedu samt de as a iska desi ne . Inte jue na ut ö des enskilt med de t e espondente na dä de åtta ut alda lo ot pe na
i ur – ö st isades enskilt ö espondenten o h dä e te isades lo ot pe na tillsammans. Fö a je lo ot p es a ades å o na i ila a o h i slutet a inte jun i k delta a na se alla åtta lo ot pe ed id a and a ö att å en ö e sikt o h ade a sina t e a o ite . Respondente na komme att e e e as till som espondent , o h . Resultatet ån inte jue na p esente as nedan.
Ta ell . Sammanställnin a inter juer med Visedu.
Inte jue na enom ö des med en k alitati metod med k antitati a ade in sskalo ö kä n ä dena o h helhetsint ket ö a je enskild lo ot p. I ta ell sammanställs de k antitati a
ä de in sskalo na som ade ades ån – dä a lä st o h a hö st. I slutet a a je inte ju i k espondente na se samtli a lo ot pe ed id a and a ö att kunna jäm ö a o h
älja ut sina a o ite i en topp lista ta ell .
Lo ot p i ur upple des a samtli a espondente som enkel o h stil en, men nå ot platt. T å a t e espondente illade unden, men att s m olen ehö de juste as på nå ot is ö att passa ätt e ihop med o d ilden, samt att o me na ehö de a a mjuka e ö att passa ätt e in på kä n ä det lek ull. En a espondente na alde denna som en a sina a o ite ta ell med
moti ationen att den känns kl ti med M.et, staden o h dess moderna ut o mnin . Respondenten illade ä en onten, men t kte p e is som ö i a att s m olen saknade kä n ä det lek ull.
Fö ätt in s ö sla ö lo ot p ån espondente na inne atta att å in me lek ulla insla enom unda e o me , att skapa en me t edimensionell känsla o h att ö a lo ot pen me
alanse ad enom en mind e s m ol i ö hållande till o d ilden.
Lo ot p i ur upple des a samtli a espondente som äldi t lek ull o h i k hö st helhets et a lo ot pe na ta ell . Samtli a espondente t kte att det anpassade te kensnittet a en modern o h unik e enskap o h att det passade a till spelet. S m olen tolkades a espondent som n iken, a espondent som ett dju elle t å hus med dö a o h a espondent som en söt i u . Den t edje espondenten t kte ä en att s m olen skulle kunna tolkas som ett li ande B. Detta indike a på att s m olen kan tolkas på mån a olika sätt o h anses a ö atta na passa in på kä n ä det isuell. En a espondente na esk i e att lo ot pen
Känns lek ull ä en ö u na o h en annan mena att den ä 4äldi t lek ull, men t piskt mode n .
Fö ätt in s ö sla ö lo ot p ån espondente na ä att a eta me med hu lo ot pen tolkas. S m olen ehö e hän a ihop me med spelet Mathetopia ö att a a ep esentati o h e te som spelet ä unde ut e klin skulle en ka aktä som komplette a lo ot pen kunna ut o mas ö att skapa ätt asso iatione .
Lo ot p i ur upp attades som kanti , teknisk, di ital o h asso ie ades a t å espondente som en diamant. Respondente na hade s å t att an e asso iatione till lo ot pen o h an a sp idda åsikte . S m olen upp attades som ö tun a t å espondente o h som spetsi o h hå d a den t edje espondenten. Lo ot pen i k elati t hö a et a samtli a espondente k in kä n ä dena modern o h isuell, men den upple des mind e lek ull på und a dess hå da o me
ta ell .
Nå a ö ätt in s ö sla ö lo ot p ån espondente na ä att ö a lo ot pen me lek ull enom att ö a den ljusa e o h mjuka e. En annan aspekt som ehö e ö ätt as ä att alanse a den sto a tun a s m olen o h den tunna o d ilden. Lo pol - o men e en kopplin till spelet, men samtidi t upple s s m olen som a st akt o h en a espondente na ö eslo att s m olen skulle kunna ep esente a nå ot i spelet, e empel is an ändas som en s m ol ö spelets aluta.
Lo ot p i ur asso ie ades till en planet, en ho isont o h upple des a en espondent som spännande o h m stisk. De kanti t o made husen ha monise a inte med te kensnittet enli t
espondent o h . En a espondente na t kte att adienten a en modern känsla, men upple de inte att lo ot pen kändes sä skilt lek ull med de kanti a o me na på husen. felheten upple des som ool med en oli o m o h adienten id o till det isuella int ket.
Fö ätt in s ö sla ö lo ot p ä enli t samtli a espondente att ö söka å o d ilden o h s m olen att hän a ihop ätt e e te som de upple s ha kon likte ande o me . En a
espondente na påpeka ä en att s m olen o h o d ilden ö kunna sepa e as o h kunna stå ö si själ .
Lo ot p i ur upple des som minimalistisk o h a skalad. Samtli a espondente kopplade s m olen till en jo d lo o h stadskänsla, men t kte att lo ot pen kändes nå ot platt. S m olen upp attades som modern e te som den kändes enkel o h a skalad o h det undade te kensnittet
id o till en lek ull känsla. T å a espondente na hade denna lo ot p som sin a o it ta ell o h tilltalades a enkelheten.
Fö ätt in s ö sla ö lo ot p ä att ö höja det isuella int ket enom att skapa en me t edimensionell o m e te som den upple s som lite platt.
Lo ot p i ur upple des som lek ull a t å espondente med den spännande o men som isades i s m olen, medan en a espondente na t kte att den så ö a an e ad ut. Samtli a hade s å t att ö stå den. S m olen asso ie ades till DNA o h teknik, men ä en på ett me lek ullt sätt som ett snö e elle en uts hkana. S m olen upple des som sn o h modern. En a t en a espondente na nämnde att s m olen ilda okstä e na MA.
Fö ätt in s ö sla ö lo ot p ån espondente na ä att a eta me med s m oliken o h koppla lo ot pen me till e ksamheten.
Lo ot p i ur a sp idda asso iatione land espondente na, men upple des som kanti o h kopplades till kunskap, matematik, t ian la o h klossa . Te kensnittet anså s id a till
lek ullheten med det sneda E:et o h o me na. Den a skalade o h a st akta s m olen o h den
su tila adienten upple des som moderna medan de kanti a o h aka o me na d o ne på det
lek ulla. Kom inationen a ätsidi a t ian la o made som ett M anså s id a till det isuella int ket.
Fö ätt in s ö sla ö lo ot p ä att ö a s m olen me lek ull o h ä en änd a på o men ö att inte e el asso iatione såsom ett e elle ett Y i den ne ati a tan på s m olen.
felhetskänslan hos lo ot p i ur tolkades olika a samtli a espondente , men de delade åsikten att lo ot pen kändes mjuk o h lek ull på und a det unda te kensnittet o h i keln, samt att s m olen kändes nå ot omode n. En espondent t kte att lo ot pen ö medlade t dli t att det ä ett spel, medan de and a t å espondente na t kte att den så teknisk ut o h påminde om en lo ot p ö en T4-kanal.
Fö ätt in s ö sla ö lo ot p ån espondente na ä att ö a s m olen me modern o h ö medla t dli a e ad ö eta et akom lo ot pen a eta med.
I slutet a samtli a inte jue i k espondente na se alla lo ot pe ed id a and a o h i k dä e te älja ut t e a o ite dä lo ot pe na pla e ades på ö sta, and a o h t edje plats ta ell . Uti ån esultatet a detta eslutade ö atta na ilka lo ot pe som skulle äljas ut o h ut e klas. De lo ot pe som inte ått nå on öst alls aldes o t di ekt. Se lo ot pe åte stod a a t e lo ot pe i k en öst a o h t e lo ot pe i k t å öste a ta ell . Lo ot p i ur , lo ot p
i ur o h lo ot p i ur i k t å öste a o h aldes dä ö ut. O anstående moti e in på a je lo ot p tas i e äknin id o tsatt desi n i nästa as.
. . Urv8l
I denna as ut e klades lo ot p i ur , lo ot p i ur o h lo ot p i ur uti ån esultaten ån inte jue na ån ö e ående as. Dä e te aldes t å a lo ot pe na ut i sama ete med ä a na a 4isedu ö att i nästa as ut ä de as a mål uppen.
Fi ur . Ut e klin a lo ot p .
Ä a na a 4isedu upple de i u al . . att lo ot pen kändes hå d, men illade staden i M:et. I lo ot p i ur änd as dä ö te kensnittet till me undade o me o h ä en s m olen anpassades dä e te ö att e ett lek ullare int k.
Fi ur . Ut e klin a lo ot p .
Lo ot p i ur modi ie ades med att ö a M:et till en ka aktä som nämndes i u al . . som skulle kunna an ändas i spelet. Fö att ehålla M-s m olen inns möjli het att ö a en animation dä åde den ö sta e sionen o h den and a e sionen an änds i en ö li lo ot p. Detta skulle kunna a a passande ö en spello ot p då det i ett spelsammanhan an änds ö li a medie .
Fi ur . Ut e klin a lo ot p .
Lo ot p i ur upp attades som platt o h kanti a ä a na i u al . . . Dä ö modi ie as lo ot pen med mjuka e o me i stads ilden o h i keln i k en adient ö att upp attas me som en lo . Te kensnittet modi ie ades med oslutna o me ö att a a me sä skiljande o h
o men åte komme i den utna i keln k in staden.
De modi ie ade e sione na a lo ot pe na i ur – ski kas dä e te till ä a na ia mail. I mailet o mule a ä a na att lo ot p ikta si till en n e mål upp än tänkt o h anses a a
ö a nsli . De anse att ätt alans ån hittats mellan kä n ä dena lek ull, modern o h isuell i lo ot p o h . Eklund, . Uti ån ä a nas åte kopplin aldes dä ö lo ot p i ur o t i detta u al. Lo ot p i ur o h lo ot p i ur to s ida e till ut ä de in en i nästa as.
. Utvärderin
I denna as ut ä de ades de t å alda lo ot pe na i ur & ån ö e ående as o h testades sedan på en del a 4isedus tänkta mål upp. Inte jue enom ö des med hö stadieele e i å sku se na – , a a delta a e a tjeje o h delta a e a killa . Ele e na inte juades pa is dä samtli a pa estod a samma kön. Dä e te enom ö des inte jue med t å lä a e dä inte jue na skedde indi iduellt. Ele e na som till å ades hade in en ö kunskap om spelet Mathetopia medan lä a na hade iss ö kunskap. Lä a na som till å ades a åda
matematiklä a e, men unde isade ä en i and a ämnen.
. . Kv8lit8tiv8 intervjuer
In ö inte jue na skapades t å olika inte ju uide med å o Bila a – . Den ena a iktad till ele e na o h den and a till lä a na. De t å lo ot pe na sk e s ut i ä mot it ak und ö att kunna p esente as ö espondente na.
Samtli a ele e inte juades i pa o h inte jue na inleddes med en ko t int oduktion a ö atta na o h p ojektet. En a ö atta na sk e ne allt som delta a na sa, medan den and a ställde å o na ån ila a . Båda lo ot pe na pla e ades am ö delta a na som satt ed id
a and a. Detta jo des ö att de lätta e skulle kunna p ata itt o h jäm ö a lo ot pe na med a and a. Inte jue na inleddes med att å a delta a na om ilken lo ot p de illade mest o h dä e te okuse ades det på lo ot p o h asso iatione k in denna ö att sedan ställa samma
å o k in lo ot p . Unde hela inte jun hade delta a na åda lo ot pe na am ö si o h kunde jäm ö a dem med a and a. Dä e te i k delta a na s a a på ad de t odde att Mathetopia
a ö nå ot. E te de as issnin a ö kla ade ö atta na ö delta a na ad lo ot pe na a till ö o h ad spelet Mathetopia å ut på. I slutet till å ades delta a na om de änd at åsikt k in
ilken lo ot p de illade mest e te att de ått eta ad lo ot pen a ämnad ö . Inte jue na med lä a na skedde enskilt o h ut ö des på liknande sätt som inte jue na med ele e na med undanta ö att de edan hade iss ö kunskap om spelet Mathetopia o h issa å o a anpassade uti ån de as pe spekti som lä a e Bila a .
. An8lys
I detta kapitel anal se as inte jus a en ån ö e ående as. Resultatet isade att alla utom en a espondente na spontant t kte mest om lo ot p i ö jan a inte jue na, men nä de ått in o mation om att lo ot pen a ut o mad ö ett spel tte a ele e åsikt o h t kte att lo ot p passade äst som spello ot p. Respondente na t kte att lo ot p a me a en spelkänsla o h i k de att li me n ikna på att spela spelet i jäm ö else med lo ot p . Nedan anal se as inte jue na Bila a – som jo des i ut ä de in en a lo ot p i ur o h lo ot p
i ur .
. Lo otyp
Fi ur . Lo ot p .
Endast en a espondente na an a att de t kte mest om lo ot p i ur i ö jan a inte jun. Nä ele e na till å ades att moti e a sina al an a de att de upple de lo ot p som lite me
a nsli , lek ull o h t kte den kändes ö tjo k, ilket utt ktes med en iss ne ati itet. Lä a na utt kte att de inte t kte om s m olen o h att lo ot pen kändes ö i a e än lo ot p i ur , men t odde att den passade ätt e ö un doma na. Lä a na upple de lo ot pen som lek ull o h
oli o h att o d ilden kändes a nsli o h lad.
Nä ele e na till å ades om ad de i k ö asso iatione k in lo ot p i ur sa majo iteten att de så hus, nade o h en stad i s m olen. En ele t kte det så ut som musik å o o h en annan espondent t kte det kändes som ett ålde domshem med ett hjä ta o h ett hus. Båda
lä a na så ett M i s m olen o h en a lä a na t kte det påminde om Mine a t medan den and a så åde dia am o h en sk line i s m olen.
På å an ad ele e na t kte om med den ö sta lo ot pen s a ade nå a att de illade ä e na o h att det a oolt med adienten. En del a ele e na illade te kensnittet o h att det hän de ihop med s m olen. En a ele e na illade att siluetten i s m olen a it o h t kte det a sn t. En a lä a na upple de lo ot pen som enkel o h t dli medan den and a lä a en illade
adienten o h t kte att den a ett lättsamt utt k som uppskattades e te som matematik anna s kan upple as hå t.
Nä espondente na till å ades om ad de inte t kte om med lo ot pen an a en del att de inte illade te kensnittet e te som det kändes lek ullt o h unt. Respondente na tolkade o det lek ull som nå ot ne ati t i detta sammanhan . En a espondente na t kte inte att s m olen sa så m ket. Lä a na hade in a tte li a e åsikte .
Nä ele e na ads älja ilken a lo ot pe na som lo kade mest till att spela spelet an a a ele e att de t kte lo ot p i ur kändes mest som ett spel. Lo ot p aldes dä ö som mest passande enli t ele e na då den a mest spelkänsla o h de t kte den passade e ksamheten äst. En del a ele e na t kte det kändes som ett kul spel medan en ele t kte det kändes me som ett a spel.
. Lo otyp
Fi ur . Lo ot p .
4id ö sta an li k s a ade alla utom en delta a e att lo ot p i ur a de as a o it. Enli t ele e na a den me p o essionell o h nå a påpekade att de illade s m olen o h att det så a
ut med en i kel. Enli t lä a na kändes lo ot pen sn a e o h me enomtänkt än lo ot p i ur . Lä a na anså ä en att s m olen så n tänkande o h p o si ut, men inte passande ö un doma .
En a espondente na asso ie ade lo ot pens s m ol till en jo d lo med en stad inuti, medan en annan tänkte på ett apotek. Fle a a espondente na hade s å t att asso ie a den till nå ot. En a lä a na kopplade lo ot pen till läkemedels ö eta o h t kte att o men i i keln liknade en puls. Den and a lä a en t kte lo ot pen hade en st uktu som å att koppla till matematik o h så dia am o h statistik i s m olen.
Samtli a espondente na upple de att lo ot p i ur a stil en o h se iös o h att o d ilden passade a ihop med s m olen. Fle a påpekade att o d ilden a in då okstä e na a me
jämna än de i lo ot p i ur . Respondente na hade s å t att sä a nå ot som de o illade med lo ot pen ö utom en lä a e o h en ele som påpekade att de oslutna okstä e na i o d ilden a lite ot dli a o h s å lästa.
. Över rip8nde 8n8lys
E te att espondente na ått esk i a sina asso iatione till lo ot pe na ad ö atta na ele e na om att esk i a ad de t odde att Mathetopia a ö e ksamhet. Majo iteten a ele e na issade på att det handlade om matematik på nå ot sätt. Mån a t odde ä en att det på nå ot sätt
handlade om en stad elle hus nad. Ett pa a ele e na t odde att det en matteapp elle en skolapp. En a ele e na tänkte att det skulle kunna a a nå ot med sjuk å den.
Dä e te ö kla ade ö atta na ö espondente na att Mathetopia ä ett lä o ase at spel ut e klat ö undskolans lä oplan i matematik dä en stad s upp enom att lösa
matematikupp i te . Ele e na till å ades sedan om nå on a lo ot pe na i k dem att ilja spela spelet. a ele e s a ade att de kunde tänka si att spela spelet. Den ele en som inte kunde tänka si att spela spelet t kte att åda lo ot pe na kändes ö se iösa.
Lä a na till å ades om de skulle kunna tänka si att an ända spelet i lä oplanen uti ån lo ot pe nas utseende. Båda lä a na sa att lo ot pen inte kändes ikti utan att de skulle ase a sitt eslut på innehållet i spelet. En a lä a na t kte att lo ot p i ur kändes me ele änli o h upple de att s m olen a me passande.
