Här beskrivs de teorier och begrepp som användes i författarnas studie. De teoretiska utgångpunkterna som användes i analysen och diskussionen är rollteori och
gemenskapsbegreppet. Teorier och begrepp har används med ett socialpedagogiskt perspektiv
där hänsynstagande togs till författarnas bakgrund och förkunskaper inom det socialpedagogiska ämnet.
Genom att använda sig av teorier och begrepp för att tydliggöra hur rolltransaktioner och sociala gemenskaper kan kopplas till ålderspensionärers relation och inställning till alkoholkonsumtion behövs en genomgång av de teoretiska begreppen. Detta för att få en bild av hur dessa kan appliceras i vår studie. Rollteori är den mest accepterade teorin för att förklara anpassningen till pensionering vilket används i denna studie för att få förståelse om hur transaktionen från arbete till pension har betydelse för individen (Martinčeková Záhorcová & Škrobáková 2019).
en identitet i förhållande till andra vilket kan ge förståelse för hur relationen och inställning till alkoholkonsumtion hos ålderspensionärer manifesterats i olika sammanhang (Eriksson 2013). Rollteori
Rollteori beskriver hur roller skapas i interaktion med andra. Strukturell-Funktionell rollteori beskriver att en individ tar sig en viss plats inom ett socialt sammanhang och detta skapar en viss position. Denna position innefattar vissa förväntningar och beteenden som utgör den roll som en individ får eller tar sig. Rollen blir därmed kopplad till den sociala struktur som individen finns inom (Payne 2015; Yang 2012). Dramaturgisk rollteori innebär att individen uppfattar sociala förväntningar som blir en del av det sociala spel som individen spelar i vilket kan beskrivas utifrån ett rollspel där interaktionen med andra gör att individen lyfter fram vissa aspekter av sig själv och döljer andra. Enligt Goffman (2014) beskrivs front stage och back stage vilket utgör en del av en individs interaktion med omvärlden och bygger på förväntningar och beteenden vilka är kopplade till sociala strukturer som individen befinner sig inom. Rollen som en individ innehar kan även definieras utifrån kön och ålder i det sociala sammanhang denne befinner sig i. Förväntningar från sociala strukturer på att vissa roller ska uppfyllas utav individen kan cementera den roll som utspelas i samspel med andra och därmed underminera andra roller.
Roller kan även beskrivas mer i detalj utifrån fyra utgångpunkter vilka definieras av Biddle (1979):
1. Den beteende styrda rollen, där rollen dikteras genom ett beteende som en individ har, till exempel att vara polis vilket innebär vissa beteende som är kopplade till rollen att vara upprätthållare av lag och ordning. Definition av rollen blir därmed enbart sedd utifrån polisperspektivet och inte utifrån till exempel kön, ålder eller etnicitet.
2. Roller är utförda av människor, vilket innefattar beteende som utförs av människor. Rollen som människa kan anses vara en roll där vissa beteenden är gemensamma. Detta innefattar att man kan påverkas av människor och inte av naturens kraft, vilket betyder att roller beskrivs av människan och utförs av människan. Vidare behöver roller inte vara definierade till en avgränsad mängd personer utan kan innefatta hela människosläktet. Roll begreppet kan appliceras på likväl en individ som alla individer.
3. Roller är även kontext baserade vilket innebär att en individ kan ha olika roller i olika sammanhang. Här kan konceptet front stage och back stage appliceras där en individ befinner sig på olika scener vid olika tidpunkter. En individ är aldrig enbart i ett socialt sammanhang 24 timmar om dygnet utan byter ”scen” till exempel från arbetlivs till hemmaliv under en 24 timmars period. Vissa roller är definierade utifrån sammanhanget samt att vissa roller begränsas av en viss kontext. Roller förändras nästan alltid utifrån vilken miljö som individen befinner sig och därmed kan också en beskrivning och definition av miljön ge en bild av vilken roll som en individ får eller har. Definitionen är ofta bred och beskriver ofta rollen inom klassificering och generalisering av platser och tillfällen i stället för specifika platser och tillfällen. Rollen är inte begränsad till det stora sammanhanget utan kan likväl appliceras inom det lilla sammanhanget och kontexten.
4. Roller är också definierade utifrån vilket kontext och vilket beteenden som är dikterade i det sammanhanget individen befinner sig i. En roll kan karakteriseras genom att ett visst beteende hör ihop med en viss kontext. Det är till exempel inte kutym att vara berusad under en arbetsintervju på en bank vilket det skulle kunna vara på en nattklubb eller en bar. Det finns förväntningar inbyggda i vissa beteenden i samröre med vissa sammanhang vilket därmed definierade vilka roller som förväntas antas av individen. Karaktärsdragen behöver inte alltid vara sammankopplad med en viss roll men generellt sett finns det underförstådd koncensus om att rollen ger en viss karaktär, given eller tagen. För att exemplifiera kan det anses att rollen som mamma ger en karaktär som innefattar att vara omhändertagande om sitt barn vilket även kan ses i det omvända att karaktären som omhändertagande av barn ger en förutsättning för en roll som mamma (Biddle 1979).
Gemenskapsbegreppet
Begreppet gemenskaper kommer från engelskans Community vilket implicerar att sammanhang som är inom en viss stadsdel eller samfund har någon sorts samröre och där av definieras som en enhet under ordet Community. Där en samling individer befinner sig inom en begränsad geografiskt område kan ha samröre och se varandra som en del av något gemensamt. Begreppet Community development bygger på att göra insatser som är inriktade gentemot att utveckla gemenskapen utanför den statliga regimen och ge bättre förutsättningar för att individen kan utvecklas i mötet med andra genom en gemenskap. Detta kan ses inom
socialt arbete i Norden och större delen av Europa som en av tre metoder att arbeta med vilka introducerades under 1960-talet där individuella insatser och gruppinsatser var två andra pelare som socialt arbete byggde på i interaktionen. Samhällsarbetet har under historien ofta utgått ifrån gemenskaper så som grannskap, byar, stadsdelar eller förorter. Det har inte byggt på individuella insatser som kan erbjudas av en socialtjänst utan bygger på en integration mellan exempelvis myndigheter och frivilligorganisationer. Balansen mellan aktör och struktur kan ses som en del i förändringsarbetet som görs i ett samhällsarbete genom att se en linje mellan strukturell påverkan och individens delaktighet till att förändring sker. Delaktigheten i samhället bygger på att det finns en bild av vilka behov som individen har och hur strukturella förändringar kan göras för att aktör och struktur åstadkomma förändring. Gemenskaper i ett samhällsutvecklingsperspektiv bygger därmed på att det finns en konsensus i vad som behöver göras och vad man vill komma framtill för att göra eventuella förändringar på en kollektiv nivå (Eriksson 2013; Turunen 2004).
Community development och Community work har en mobiliserings faktor som kan ses som ett pedagogiskt hjälpmedel där mobiliseringen i gemenskapen kan skapa förändring för individer där andra insatser som utbildning och socialt stöd inte finns tillgängligt. Freire utvecklade Community work genom att ge gemenskapen pedagogiska verktyg vilket gör att samhället och därmed individen skapa förutsättningar för utveckling (Freire 2000). Vidare beskriver Eriksson (2013) på likande sätt hur olika strategier kan skapa förutsättningar för gemenskap. Gemenskaper kan ses ur ett socialpedagogiskt perspektiv som en lärandeprocess där interaktionen med andra med gemensamma eller liknande förutsättningar vilket kan ses som en förlängning av Freires idéer.
Genom social mobilisering inom ett Community kan delaktigheten i samhället utökas med hjälp av pedagogiska ansatser vilket kan härledas till Erikssons (2013) beskrivning av gemenskapsbegreppet. Skillnader mellan gemenskaper kan härledas till syftet med gemenskapen det vill säga den kollektiva ambitionen till utveckling eller den individuella. Community development kan här anses fokusera enbart på den kollektiva utvecklingen så som att det finns en inbyggt antagande att utvecklingen av kollektivet gynnar individen. Gemenskapsbegreppet sett ur ett socialpedagogiskt perspektiv kan anses ha en mer dualistisk syn på begreppet. Detta genom att det finns en tanke om att individen och kollektivet kan utvecklas simultant då sociala insatser för individer i utsatthet kan integreras med kollektiva insatser för samhälleliga gemenskapen (Eriksson 2013).
Kritik
Rollteori bygger på att individen antar eller får en roll beroende på vilket kontext hen befinner i. Detta implicerar att en individs roll blir sammankopplad med ett visst beteende som kan var dikterad utav normativa föreställningar om rollens innebörd. Att vara pensionär har vissa inbyggda föreställningar om att anta en roll som definierats av andra. Så som att äldre till exempel ska spela boule och ta hand om barnbarn och inte cykla mountainbike eller gå till krogen och dansa. Dessa förutfattade bestämda roller bygger på Strukturell-Funktionella rollteori vilket inte är anpassad till det post-moderna samhälle som vi lever i nu där sociala konstruktioner anpassas efter samhällsutvecklingen och äldres roller inte bygger fasta konstruktioner (Biddle 1979; Payne 2015; Yang 2012).
Gemenskaper är i grund och botten baserade på att det är en grupp eller samling av människor som en individ ”ska” kunna känna tillhörighet till. Detta kan identifieras av den som ”ska” ingå i gruppen som någon positiv och tillför en känsla av tillhörighet och gemenskap. Eriksson (2013) skriver att det kan vara en fara att se på en gemenskap utifrån och betrakta alla inom gemenskapen som en homogengrupp som på grund av att man till exempel är inom samma åldersspann och får en definition att vara äldre och därmed tillhöra gemenskapen äldre. Att bli kategoriserad utifrån en samhällsnorm där definition är baserad på kulturella normer vilket kan göra att till exempel äldre blir definierade som en homogen grupp. Detta på grunder som inte är relevant mer än att de är inom samma åldersspann (Broström 2018). Detta kan göra att antaganden görs om vad de äldre har för ambitioner med sitt åldrande och anpassningar görs baserade på en norm som inte är definierad av gruppen som anpassningen ska gälla. Mobiliseringen sker utifrån en samhällsstrukturell norm i stället för att den sker utifrån den gruppen som ”ska” innefattas i gemenskapen. Detta kan medföra att autonomin hos gemenskapen kompromissas. Därmed kan den samhällsstrukturella normen definiera individen och därav definieras gemenskapen (Broström 2018; Eriksson 2013).
Metod
Här beskrivs och problematiseras studiens metoder gentemot studiens syfte och frågeställningar samt hur de valda metoderna har använts, analyserats och bearbetats. Ett resonemang kring kvalitativ metod, kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuguider, deltagare, urvalskriterier, etiska aspekter och analysmetod. Det förs även ett resonemang kring studiens urval och trovärdighet.
Kvalitativ metod
Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad ålderspensionärer har för relation och inställning till gemenskaper, rolltransaktioner och alkoholkonsumtion. Författarna valde att använda kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa metoden är lämplig för att beskriva studerade situationer eller individer ur ett helhetsperspektiv samt subjektiva upplevelser (Larsson 2005). Det verbala samtalet blir den kvalitativa metoden då de innefattar det skrivna eller talade ordet (Backman 2016).
Kvalitativa metoder omfattar tre olika huvudtyper av datainsamling. Öppna intervjuer, direkta observationer och dokumentanalyser. I denna studie använde författarna sig av öppna intervjuer. Öppna intervjuer ger direkta citat från informanter som beskriver sina attityder, kunskaper, känslor och tankar (Larsson 2005). Utifrån författarnas kvalitativa strategi kan de i detalj beskriva och analysera exempelvis skönlitterära texter eller forskningsintervjuer som författarna sedan skriver ut i text och därefter analyserar (Larsson 2005). Författarnas syfte är att med hjälp av den kvalitativa metoden beskriva och få en djupare förståelse för informantens upplevelser utifrån frågeställningarna i studien. För att få veta hur människor ser på sitt liv och sin värld är det bästa sättet att prata med dem. Samtal är en grundläggande form av mänsklig interaktion. Vi människor talar och interagerar med varandra, vi besvarar och ställer frågor. Vi lär känna varandra och får kunskap om varandras erfarenheter, känslor, drömmar, förhoppningar och rädslor (Kvale & Brinkmann 2014). Den kvalitativa metoden beskriver ofta studerade situationer eller individer ur ett helhetsperspektiv och gör att forskaren kan analysera och i detalj beskriva det empiriska materialet (Larsson 2005). Bryman (1997) beskriver att kvalitativa forskare överlag uppmuntrar till att samla in information samtidigt som de gör teoriprövning och teoriformulering vilket författarna till denna studie gjorde med hänsynstagande till det materialet som samlades in.
Enligt Kvale och Brinkmann (2014) bör världens processer och fenomen beskrivas innan de teoretiseras och förstås innan man förklarar dem. Mänskliga processer uppstår genom vardagens samtal och möten i kontrast till de tekniska hjälpmedel som används under intervjuerna. Kvale och Brinkmann (2014) menar att samtalen mellan intervjuaren och informanten blir som en terapeutisk process. Målet blir där av att förmedla berättelsen genom berättarens ögon.
Det finns även en del kritik riktad mot kvalitativa studier bland annat att det kan råda brist på viktiga resultat i en del publicerade intervjurapporter, brist på betydande ny kunskap i relation till etablerad kunskap och sunt förnuft (Kvale & Brinkmann 2014). Kvale och Brinkmann (2014) skriver att en annan kritik som framförts är att kvalitativ forskning karakteriseras som metoddyrkan, att man så snabbt som möjligt ska få fram svar.
Kvalitativa intervjuer
Författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en diskussion med deltagarna och på så sätt få mer öppna frågor och en djupare förståelse för hur deltagarna upplever sin vardag då och nu. Det vanligaste i kvalitativa intervjuer är att man gör intervjuer med en person i taget och detta har även gjorts i denna studie. Författarna har använt sig av en mall med frågerubriker som sedan följts upp med uppföljningsfrågor som författarna valt att flika in med under intervjuernas gång beroende på hur de svarat. För att på så sätt få en djupare förståelse och ett naturligt flöde i samtalet. Det har ökat författarnas förståelse för hur de intervjuade uppfattar sin vardag. Samtalen öppnade också upp till spontana tankar hos deltagarna.
Syftet med intervjuerna var att få deltagarnas syn på sin verklighet och att deltagarna ska delge så mycket som möjligt utan att författarna leder deras svar. Det har använts öppna frågor för att deltagarna själva ska kunna lämna ett mer uttömmande svar. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att en semistrukturerad intervjuguide ger förutsättningar för författarna att ta del av informanternas svar på de ställda frågor de fick under intervjun. Författarna fick en inblick i hur deltagarna upplevt sin identitet och sina gemenskaper både före och efter sin pension. Vidare menar Kvale och Brinkmann (2014) att intervjuandet är ett hantverk och det ger kunskap till den som intervjuar som hen senare i sina rapporter kan dela med sig av till andra. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver också att för att motverka att intervjuaren får en fixering vid det verbala, kan man genom videoinspelade samtal få tillgång till den intervjuades kroppsspråk, ansiktsuttryck och dynamiken i interaktionen mellan intervjuaren och deltagaren och att man på så sätt får en ännu mer levande bild av hur samtalet fortskred. De genomförda intervjuerna genomfördes via Zoom på dator och spelades in för att sedan transkriberas. Varje intervju tog i snitt 30-40 minuter. En av författarna hade huvudansvaret för att spela in och se till att ljud och bild fungerade samt att hen flikade in med följdfrågor om det behövdes. Den andra författaren hade ansvaret att leda samtliga intervjuer både de med engelsktalande deltagarna samt de svensktalande deltagarna. Samtalen under intervjuerna var avslappnade och upplevdes av författarna som trevligt vilket medförde att det blev en bra interaktionen under intervjun. En av
författarna har en viss personlig relation till alla deltagarna vilket eventuellt gjort att intervjuerna blivit annorlunda mot vad de hade blivit om det inte funnits någon personlig relation. Anledningen till att en av författarna har en personlig relation till en del av de intervjuade är på grund av den rådande pandemi som föreligger.
Studien hade blivit annorlunda om det varit andra deltagare, om andra frågor ställts och om andra författare ställt frågorna vilket gör att de material som skapats i interaktionen mellan författarna och deltagarna är unik för just denna studie. Det empiriska materialet som skapats i interaktion mellan deltagarna och författarna under intervjun bygger på att båda författarna har varit med under intervjun. Detta för att kunna interagera och höra tillsammans vad deltagarna reflekterar kring och de frågor som ställts. Författarna har inte engelska som sitt första språk vilket innebär att vissa språkliga meningsskillnader kan ha förekommit. Detta kan ha inverkat på materialet som skapats utifrån att tolkningar och analyser görs under intervjumomentet. Detta kan skilja sig mer än om de enbart hade varit deltagare med svensk nationalitet med svenska som första språk. Utifrån rådande pandemi då intervjuerna genomförts via Zoom har en annan interaktion skett med deltagarna och därmed är det sannolikt att interaktionen blivit annorlunda om den skett i det personliga mötet där det digitala mediet inte var en faktor. Detta gjorde att utfallet i studien blev annorlunda och medförde att skapandet av materialet fick andra förutsättningar. Dessa förutsättningar har medfört att materialet fått en annan karaktär i och med den internationella prägel som det innefattar med vissa kulturella och sociala skillnader. Till följd av rådande pandemi har vissa skillnader observerats vara mer markanta så som att vissa deltagare var i reglerad karantän och andra i rekommenderad karantän. Vilket innebär att de frågor som ställts blivit besvarade utifrån olika förutsättningar när det kommer till fråga om interaktion med andra och rörlighet i samhället. Det föreligger även att det kan finnas en generell påverkan på deltagarna i studien på grund av rådande pandemi, vilket kan ha färgat de svar som gavs under intervjun.
Kvalitativa intervjuguider
Författarna utgick ifrån en intervjuguide och grundfrågorna var desamma till samtliga deltagarna, dock ställdes ibland olika följdfrågor för att få deltagaren att öppna upp och beskriva mer ingående om olika upplevda situationer (bilaga 1-2). Teman som arbetats fram och anses relevanta för studien och användes under intervjuerna är identitet/roller, gemenskap och alkohol. Dessa teman utgjorde en grund i de frågor som ställdes vilka relaterades till varandra och samtal fördes kring huruvida deltagarna såg sig själva inom gemenskaper och vilka roller
de såg sig ha utifrån deras nuvarande situation som pensionärer och så vidare. Enligt Larsson (2005) är undersökaren själv ett instrument som används i intervjuerna där hen behöver visa prov på kunskap, empati, förmåga att ställa rätt frågor och ha inlevelse i det hen gör så att deltagaren känner sig trygg. Det är också viktigt det är relevanta ämnen som gör att det kan kopplas till studiens syfte och problemställningar.
Deltagare och urvalskriterier
Studien har åtta deltagare, sex kvinnor och två män. Samtliga tillfrågade tackade ja till att deltaga i studien Fem av deltagarna var från USA och tre var från Sverige. De alla tillhörde en riskgrupp på grund av sin ålder i och med Covid-19 pandemin som kan påverkat alla deltagare som medverkat i studien. Genom samtal fick författarna en djupare förståelse hur ålderspensionärerna ser på rolltransaktioner. Författarna har även fått en inblick i vad gemenskaper har för betydelse för deltagarna. Det fanns inga valmöjligheter om hur intervjuerna skulle genomföras utan allt har skett via videolänk och programmet Zoom har används. De deltagare som deltog i studien är alla bekanta med en av författarna. Från början var studien tänkt att genomföras med individer från ett senior center i en medelstorstad men på grund av rådande pandemi fanns inte denna möjlighet. Istället tillfrågades individer i författarnas omgivning. Fem av intervjuerna genomfördes på engelska eftersom dessa deltagare var amerikaner. Innan intervjuerna påbörjades togs kontakt med de tillfrågade deltagarna via telefon. Författarna frågade dem om de var villiga att delta i studien. Information om studiens