idé-teori Det digitala utanförskapet

Den revolutionerande policyidén om att införa digitalisering inom offentlig förvaltning har inneburit en bättre effektivisering, större öppenhet och mer lättåtkomlig för alla medborgare - kunder och tjänstepersoner. Innan digitalisering av offentlig förvaltning sköttes alla ärenden via de mer klassiska tillvägagångssätten (exempelvis brev, telefonsamtal och fysiska möten) men denna policyidé har inneburit nya tillvägagångssätt för kommunikation och interaktion mellan myndighet och individ (e-post, applikationer och webbsidor). Myndigheternas metoder rörande utförande av ärenden har sett liknande ut tills idéer om digitalisering fick framfart. Som tidigare nämnt i teoriavsnittet används idéteori som ett analytiskt verktyg för att analysera

samhällsproblemet - digitalt utanförskap.

Politik kännetecknas ofta av stabilitet under långa tidsperioder men policyförändringar kan ske plötsligt då tjänstemän och politiker har insett att digitaliseringen kan hjälpa medborgarna och de själva till ett mer effektivt arbete. Det är vid detta tillfälle ett problem, (en policy) och politiken sammanfaller under samma ström och en ny idé kan då implementeras i samhället (Cairney 2012, 232–233). Ett policyproblem som kan uppstå som Paul Cairney belyser är huruvida policyförändringen kommer vara tvetydig alternativt osäker. Tvetydighet kan uppstå när det är

35 en brist på information och osäkerhet frambringas om ett problem förändras och det kan skapas en ambivalens för användare som sedan manipuleras (Cairney 2012, 233).

Tvetydigheten kan uppstå i detta fall genom digitalisering av offentliga tjänster då bland annat den äldre gruppen i samhället har svårt att följa med i tjänstepersoners och politikernas idé om att digitaliseringen faktiskt kan gynna alla användare - givet att de används rätt. Problematiken som kan uppstå är att delar av den äldre befolkningen har svårare för att hämta information från internet på grund av deras inaktivitet och fullständiga frånvaro från internet. Eftersom det är fastställt att många äldre medborgare inte använder internet förblir det mindre effektivt och inte lika lättillgängligt att ge ut information till denna målgrupp till skillnad från de individer som använder sig av digitala tjänster (Svenskarna och internet 2020). Idén om att digitalisera de offentliga tjänsterna var bland annat för att skapa en starkare styrning och en öppnare, snabbare och effektivare förvaltning (Regeringen 2019).

Digitalisering och teknik har blivit vardag för många och att digitalisera offentliga tjänster kan argumenteras vara obligatoriskt för att säkerställa den framtida svenska välfärden. Idéns roll har en betydelse för den vetenskapliga debatten och reformerar förståelsen kring att förklara

komplexa politiska omständigheter och slutgiltiga utfall. Som tidigare nämnt kännetecknas politik av stabilitet under långa tidsperioder och idén om att digitalisera offentliga tjänster ska underlätta det faktumet. Idén om att digitalisera offentliga tjänster betraktas innebära att den offentliga förvaltningen blir mer kommunikativ, öppen, effektiv och tillgänglig vilket kan innebära god välfärd framöver.

Policyideén om en mer digitaliserad myndighet har medfört att vissa individer har hamnat i ett digitalt utanförskap och det är nästintill omöjligt att undvika negativa påföljder vid

policyförändringar. På grund av denna idé har respektive myndighet behövt bemöta nykomna negativa effekter som utvecklingen av de digitala verktygen har format, vilket innebär bland annat förenkling av system och öka åtkomsten till dem. Som tidigare fastställt har denna policyidé frambringat ständig utveckling och uppdatering av digitala verktyg för att successivt kunna inkludera alla användare.

I forskningsartikeln “Discourses of technology, ageing and participation” skriven av Aysha Fleming, Claire M. Mason och Gillian Paxton nämner forskarna återfinns två olika diskurser: Technology will lead human progress och Humans drive technology development (Fleming et al.

36 2018, 4). Dessa två diskurser har vuxit fram från policyidén om att digitalisera offentlig

förvaltning varav den första diskursen argumenterar för att tekniken kommer leda den mänskliga utvecklingen. När den offentliga förvaltningen utvecklar och implementerar ny utveckling för samhällets medborgare behöver medborgarna anpassas till den - tekniken utvecklar sig snabbare men individer anpassar sig allt eftersom. Via diskursen om att teknologin kommer leda den mänskliga utvecklingen menar forskarna att problemen som uppstår av denna idépolicy successivt kommer försvinna desto längre tekniken utvecklas.

Den andra diskursen som forskarna redogör för handlar om att det är individerna som driver teknologins utveckling. Detta innebär att tekniken ska användas som ett verktyg för att individer ska kunna uppnå mål, som till exempel att minska exkludering i fråga om äldre målgrupp,

minska ojämlikheter eller förbättra generell livskvalitet. Denna diskurs menar att på grund av den nya policyidén av digitaliserad offentlig förvaltning har det inneburit att det har skapats ett nytt sätt att delta för alla individer i samhället (Fleming et al. 2018, 4). De slutsatser som forskarna kommer fram till är att ifall framgångsrik teknikutveckling ska implementeras i framtiden behövs det både sociala och politiska beslutsprocesser för att denna utveckling framgångsrikt ska stödja framtida arbeten och livsstilar. Däremot nämner forskarna att det krävs vaksamhet vid dessa beslutsprocesser då det återspeglas inom diskurserna att äldre individer väljer att delta på ett mer begränsat, passivt eller underordnat tillvägagångssätt (Fleming et al. 2018, 7–8).

Denna forskningsartikel påvisar ett både positivt och negativt samband mellan den

revolutionerande policyidén om digitalisering av offentlig förvaltning. Det positiva är att båda diskurserna arbetar med och för varandra vilket kan leda till en stadig utveckling på kort sikt men även långsiktigt. Det finns därmed ett positivt samband om att individer utvecklas av teknologin samtidigt som teknologin utvecklar individer. Däremot finns det även negativa aspekter vilket är att alla individer inte utvecklar digitaliseringen och uppfyller inte diskursen om att “Humans drive technology development”. Detta eftersom det finns allmän kunskap om att vissa individer befinner sig i digitalt utanförskap. Alla kommer inte kunna ta del av det digitala då tillgänglighet, kunskap och möjlighet till digitala tjänster saknas, vilket påvisar att de heller inte bidrar till den digitala utvecklingen.

Det har påvisats att policyidén om en digitaliserad offentlig förvaltning har en klar koppling till den tidigare nämnda forskningsartikeln som nämnt relevanta diskurser. Utveckling av de digitala tjänsterna i den offentliga förvaltningen pågår fortfarande och nya tillvägagångssätt

37 implementeras allteftersom teknologin utvecklas. Däremot är det tydligt att den revolutionerande idén om en digitaliserad offentlig förvaltning har inneburit viss problematik - digitalt

utanförskap.

5.2 Tematisk analys kopplat till intervjusvar, teori & tidigare forskning