Den här avhandlingen spänner över en tämligen lång tidsperiod då det sker stora förändringar i näringslivet, produktionen och samhället. Som vi tidigare konstaterat är karteller och konkurrensbegränsning omdebatterat inom såväl forskning som politik. Frågor om varför de uppstår, hur de fungerar och hur de påverkar marknaden och konsumenterna är ständigt aktuella, men litteraturen kring karteller är också tvetydig i många stycken. Genom att undersöka och jämföra två industrier med olika förutsättningar bidrar avhandlingen med kunskap om hur karteller fungerar. Karteller är avhandlingens fokus, men också andra stora förändringar, exempelvis förändringar inom företagens organisation och agerande studeras och analyseras för att skapa förståelse för utvecklingen i kalkstens- och cementindustrins i Sverige. Trots skillnaderna mellan de två industrierna ledde utvecklingen inom de båda industrierna fram till samma marknadssituation, monopol och dessutom med samma monopolist. För att kunna förklara dessa utvecklingsspår används teorier om marknadsstruktur, Industrial Organizations. Till grund för att diskutera näringslivets utveckling i stort och framväxten av storföretag ligger Alfred D Chandlers teorier om före-tags agerande och näringslivets utveckling. Kartellteori och tidigare forskning om karteller utgör grunden för analyserandet av samarbete och koncentration inom industrierna. De traditionella kartellteorierna är inte helt applicerbara på de svenska kartellerna inom kalkstens- och cementindustrin, men utgör en grund för diskussion om karteller och hur de kan fungera. Kartellerna inom kalkstens- och cementindustrin breddar perspektivet och studien visar hur karteller fungerar och verkar.
Några av de återkommande begreppen kräver en särskild kommentar så här inledningsvis, utförligare beskrivningar och diskussion om vissa begrepp åter-kommer längre fram i detta kapitel. Karteller är avhandlingens mest centrala begrepp. Med en kartell menas här en sammanslutning av företag som kommer överens om att reglera marknaden, ofta handlar det om att samarbeta istället för att konkurrera. När karteller ingås tecknas vanligen ett kartellavtal där det anges hur konkurrensen ska begränsas, för vilka områden avtalet gäller, hur länge avtalet ska gälla, vilka sanktioner som ska utdömas om någon bryter
Forskning om företag och näringsliv handlar till stor del om strukturen på marknaden. Samarbete och karteller måste relateras till konkurrenssituationen på marknaden. De två ytterligheterna som kan råda är fullständig konkurrens och monopol, dessa två tillstånd är dock sällsynta, det vanligaste är att
mark-nader återfinns någonstans däremellan.8Konkurrens och monopol är dock
viktiga teoretiska begrepp för att förstå företagens agerande och förändringar på marknaden. Konkurrens innebär att det råder rivalitet mellan aktörerna. Vid fullständig konkurrens konkurrerar företag på lika villkor och det är öppet för nya företag att etablera sig på marknaden. Graden av konkurrens på en marknad varierar utifrån hur öppen och fri marknaden är. Begreppet är svårdefinierat i relation till karteller och stundtals missvisande. Karteller kan innebära att kon-kurrensen minskar, men det är inte nödvändigt att konkon-kurrensen upphör i och med att en kartell upprättas. Konkurrensen mellan medlemmarna i kartellen kan bestå, särskilt inför och vid omförhandlingar märks rivaliteten mellan före-tagen. Däremot kan kartellens medlemmar agera gemensamt mot utomstående och sätta upp gemensamma hinder för inträde på marknaden. Motsatsen till fullständig konkurrens är monopol, vilket innebär att det finns en ensam säljare som kan sätta priserna utan hänsyn till konkurrenter. Vanligast är som sagt att situationen på marknaden återfinns någonstans mellan fullständig konkurrens och monopol. I anslutning till konkurrenssituationen diskuteras ofta graden av koncentration på marknaden, det vill säga hur stora marknadsandelar som de största företagen har. Koncentration kan mätas på olika sätt, vanligast är att ange hur stor del av marknaden som de största företagen på marknaden står för. När ett fåtal säljare dominerar marknaden uppstår ett oligopol.
Det som till stor del påverkar vilken form av marknadssituation som uppstår är transaktionskostnaderna. Transaktionskostnaderna är kostnaderna för själva utbytet av varor och tjänster. Kostnader för att skriva avtal, för att skaffa sig information och för att göra upp affären. Transaktionskostnaderna påverkar hur aktörerna organiserar utbytet. Aktörerna väljer den marknadsform som
reducerar kostnaderna, att samarbeta kan vara ett sätt att göra detta.9 Samarbete
i en kartell kan däremot också öka transaktionskostnaderna, eftersom samarbete kräver att information om de andra deltagarna, deras försäljningar samt om utomstående införskaffas för att upprätthålla kartellen.
Företagens agerande styrs många gånger av viljan att maximera vinsten. När ett monopol uppstår har monopolisten möjlighet att själv sätta priset.
8 Martin (1993), s. 1 9 Williamson (1975), s. 16
Monopolisten kan då göra större vinster än i en konkurrenssituation, den övervinst som uppstår kallas monopolvinst. Även företag som går samman i en kartell kan få ut monopolvinst, om kartellen dominerar marknaden kan den sätta priserna och därmed kan deltagarna gemensamt uppnå monopolvinst. Att samarbeta kan såldes vara ett sätt att maximera vinsten. Ett annat sätt att maximera vinsten är att utöka företagets verksamhet, detta kan ske genom att företagets skala och/eller omfång (scale and scope) utökas, vilket göra att stordriftsfördelar kan uppnås. Företagen växer vanligen genom integration.
Vertikal integration innebär att företaget rör sig framåt eller bakåt i produk-tionskedjan, det vill säga antingen försäljnings- eller råvaruledet inkorporeras i företagets verksamhet. Horisontell integration innebär att företaget öpp-nar nya enheter eller köper upp konkurrenter som producerar samma vara. Integration var en vanlig strategi för att bygga storföretag under 1900-talet. Under andra halvan av 1900-talet ändrade många företag delvis strategi och började även diversifiera verksamheten. Diversifiering innebär att företag etablerar verksamhet i nya sektorer och på helt nya varu/tjänsteområden. I och med att ett företag växer förändras också företagets organisation. Enligt Alfred D. Chandlers modell antog många diversifierade företag en
multidi-visionell form. En multidivisionell organisation, består som namnet antyder, av en uppsättning divisioner, som opererar separat från varandra. Olika varor produceras inom olika divisioner, produktionen är helt separerad mellan divi-sionerna, men företaget/koncernen har sammanhållande kontrollfunktioner. Parallellt med utvecklingen i storföretagen koncentrerades ägandet och inom
vissa varusegment uppstod monopol.10
2.1 Konkurrens, monopol eller något däremellan
Fullständig konkurrens och monopol utgör, som sagt, de två ytterligheter-na gällande markytterligheter-nadsstrukturen, och de allra flesta markytterligheter-nader befinner sig någonstans däremellan. Industrial Organizations är ett teoretiskt och analytiskt ramverk som i första hand studerar olika former av marknadssituationer mellan monopol och fullständig konkurrens. Stephen Martin, professor i national-ekonomi vid Krannert School of Management och en av de tongivande inom fältet, menar att det som framförallt undersöks inom fältet är de företag som
faktiskt existerar och inte teoretiska situationer och begrepp.11De teoretiska
10 Chandler (1977), s. 458, 475 11 Martin (1993), s. 1
begreppen är dock till stor hjälp för att förstå olika former av marknader och strukturer och för att kunna beskriva graden av konkurrens och koncentration. Det som betecknar en marknad med konkurrens är att: det finns många små köpare och säljare (ingen enskild säljare eller köpare kan påverka marknadspri-set), produkten är standardiserad, det finns inga hinder för inträde eller utträde
samt att informationsspridningen är fullständig.12 Vid konkurrens sätts priset
utifrån utbudet och efterfrågan på marknaden. Företagen använder priset för att konkurrera och (så småningom) kommer företagen att bjuda ut sina varor
till ett pris som är samma som alternativkostnaden.13 Företagen gör då ”normala
vinster”. En marknad som är konkurrensutsatt fördelar resurserna effektivt, marknaden förser konsumenterna med varor och tjänster till det pris som de
är villiga att betala.14
Strävan efter övervinster är det som leder till att företag försöker skaffa sig fler marknadsandelar. När ett företag har uppnått en dominerande ställning kan flera scenarion uppstå, hur företaget agerar beror på varans priselasticitet
och möjligheterna till inträde på marknaden. Om priset på varan är elastiskt15
kommer köparna att lämna marknaden vid en drastisk prishöjning. Om priset däremot är oelastisk, så som för kalksten och cement och kunderna kommer att köpa varan även om priset ökar, kan en prisökning istället öppna för nyeta-bleringar. Företag som står utanför marknaden ser att det finns möjlighet att vara med och dela monopolvinsterna och etablerar sig på marknaden. När det finns hinder för inträde, höga uppstartskostnader exempelvis, men möjlighe-terna till inträde inte är helt blockerade, kan det dominerande företaget öka utbudet och samtidig genomföra en mindre prissänkning. Företaget kommer ta ut det högsta möjliga priset utan att uppmuntra inträden. Om inträdeshindren är låga kommer monopolisten att expandera produktionen i större omfattning för att hindra inträde. Det mest lönsamma för det dominerande företaget är i det läget att sätta ett högre pris och ge upp marknadsandelar. Så småningom kommer marknaden bestå av flera företag i ungefär samma storleksklass, ett
oligopol inträder.16
12 Martin (1993), s. 15
13 Avkastningen som skulle erhållas vid bästa alternativa användningen av en viss resurs. 14 Martin (1993), s. 3, 19, 38
15 Priskänsligt, det vill säga att köparna kommer att sluta köpa varan eller hitta ett substitut om priset ökas rejält.
Företagens strävan efter att växa och öka vinsterna är kännetecknande för kapitalistiska företag, vilket skapar asymmetri på marknaden. Många industrier rör sig emot allt mer koncentrerad produktion över tid, det vill säga större och färre företag på marknaden. Huruvida koncentrationsgraden påverkar vinsterna och lönsamheten inom olika industrier har studerats av flera forskare. Resultaten pekar mot att mer koncentrerade industrier har högre vinstmarginaler, även om inte alla resultat är samstämmiga. Möjligheterna att inträda spelar stor roll för vinsterna. Höga inträdeshinder ökar vinsterna för de företag som finns på marknaden. Hur sambanden ser ut mellan olika faktorer är dock oklart, det enskilda företagets marknadsandel och produktdifferentiering har funnits ha
större påverkan än marknadsstrukturen.17
Harm Schröter, som studerat karteller i ett historiskt perspektiv, menar att företag växer genom karteller eller fusioner och förvärv. Båda sätten leder
till koncentration.18 Dominique Barjot skriver tillsammans med Schröter att
den negativa uppfattningen om karteller bör revideras och att karteller är ett
alternativ till framväxten av storföretag (läs enorma företag).19 Frågan handlar
därför om vilken typ av koncentration som är att föredra. Oliver E. Williamson som utvecklat en teori om marknader och hierarkier, menar att koncentration och karteller härrör ur marknadsmisslyckanden. Dessa misslyckanden kan bero på olika faktorer, osäkerhet kan innebära att misslyckanden sker slumpartat, men de kan också bero på företagsledarnas agerande. Williamson menar att de traditionella misslyckandena på marknaden beror på att konkurrenterna inte har kompetens nog att konkurrera och därför lyckas ett eller flera företag dominera marknaden. Dominansen kan också upprätthållas genom patent
och stordriftsfördelar.20
Karteller kan därför ses som något mellan monopol och fullständig konkur-rens. I den nuvarande dagliga retoriken, sätts dock karteller ofta som motsats till konkurrens. Det är dock inte så enkelt. Karteller är ett sätt att organisera marknader och konkurrens kan förekomma även om företagen samarbetar. Kartellforskaren Torbjörn Lundqvist menar att karteller är en rationell lösning på ett ekonomiskt problem, nämligen osäkerhet. Konjunktursvängningar och kriser orsakar problem med överkapacitet, prisdumping och illojala konkur-rensmetoder, karteller kan motverka detta. Lundqvist menar att kartellerna
17 Martin (1993), s. 201-202, 214 18 Schröter (2013), s. 990-991 19 Barjot & Schröter (2013), s. 962 20 Williamson (1975), s. 208
inte var ett hot mot marknadsekonomin utan fungerade snarare som en garant
för denna.21 Kartellforskaren Jeffrey Fear menar att karteller inte
eliminera-de konkurrensen, utan snarare var eliminera-det så att konkurrensen utmanaeliminera-des och
omstrukturerades av kartellerna.22 Schröter poängterar att karteller endast
utestänger konkurrens på de områden som kartellen specifikt avtalat om. Det är endast under avtalsperioden som konkurrensen regleras. När kartellavtalet går ut öppnas marknaden för konkurrens igen. Det är därför viktigt för
kar-telldeltagarna att vidhålla sina konkurrensfördelar.23
2.2 Yttre eller inre påverkan
Det finns fördelar och nackdelar med att samarbeta, men varför karteller upp-står i vissa situationer och inte i andra är forskningen inte helt överens om. De traditionella kartellteorierna (som de ofta refereras till av nutida kartell-forskare) och ekonomer som diskuterar konkurrensgraden mer allmänt beto-nar ofta de strukturella förklaringarna, det vill säga exogena faktorer. Porters modell för att analysera marknadsstrukturen och företagets olika möjligheter att agera belyser de strukturella faktorerna. Enligt Porters modell påverkas konkurrenssituationen av följande faktorer: förhandlingspositionen hos till-verkarna, förhandlingspositionen för köparna, hoten från potentiella substitut och hoten från potentiella inträden. Modellen kan användas för att analysera strukturen för en hel bransch, men också situationen för ett enskilt företag. Konkurrenssituationen påverkas även av antalet och den relativa storleken på
företagen på marknaden, produktdifferentiering och efterfrågan.24
Oliver E Williamson fokuserar mer på de interna faktorerna. Han menar att det centrala för organisationer och vilka organisationer som uppstår var och när är transaktionskostnaderna. Om transaktionskostnaderna blir mindre av att
samarbeta så kommer företagen att göra det och vice versa.25 Martin Shanahan
med flera försökte att förutse uppkomsten av karteller genom att undersöka karteller i Australien mellan 1901 och 1967. Slutsatsen av deras forskning är att karteller förekommer i ett flertal industrier och under flertalet varianter av
21 Lundqvist (2003), s. 13 22 Fear (2005), s. 236 23 Schröter (2013), s. 994 24 Schilling (2013), s. 110-111 Porter (2004), s. 3-4 25 Williamson (1975), s. 2, 8
marknadsstrukturer. Företagens agerande styrs inte av marknadens struktur i första hand utan är en produkt av företagens egen historia och attityd gentemot
konkurrens, samt av företagets inneboende kostnadsstruktur.26
Figur 1. Porters modell för att analysera marknadsstruktur
Källa: Porter (2004), s. 4
Debora L Spar, som har studerat fyra internationella marknader, menar att karteller uppstår ur konkurrens. Karteller uppkommer genom att konkurrenter inser att de kan öka sitt egenintresse genom att arbeta tillsammans. Gemensamt kan de dominera marknaden och diktera priserna som konsumenterna måste betala. Genom kartellerna får deltagarna större stabilitet och högre vinster på
lång sikt. 27 Shanahan med flera lyfter liknande anledningar för de australiska
kartellerna, där gemensamma lösningar ansågs öka säkerheten och skapa lugn på marknaderna. Det finns flera skäl till detta: farhågor att bli överhopade av större, utländska konkurrenter, önskan om att etablera och bygga industrier
26 Shanahan m.fl. (2013), s. 1011, 1040-1041 27 Spar (1994), s. 2 Stigler (1964), s. 44 Hot från poten ella konkurrenter Grad av konkurrens Leverantörernas förhandlingsstyrka Hot från subs tut Köparnas förhandlingsstyrka
på nya och fortfarande relativt små marknader, samt att minimera
kostnads-pressen.28
Fokuseringen på vilka aspekter som är viktigast för kartellernas uppkomst är genomgående inom litteraturen. Mycket av den sentida kartellforskningen har utgått från att det är en kombination av externa och interna faktorer som skapar grogrund för karteller. Den norske forskaren Espen Storli har skrivit en viktig artikel om vad historiker och ekonomer kan vinna på att samarbeta angående karteller och kartellfrågor. Han menar att de exogena och endogena faktorerna måste användas gemensamt för att förklara uppkomsten av karteller. Trots flera års studier och undersökningar återstår inom kartellforskningen en stor variation av motstridiga resultat som dessutom många gånger är beroende
av att ses i sitt sammanhang.29 Det är med denna bakgrund som det är relevant
att studera karteller mer djupgående och skaffa oss mer kunskap om hur de fungerar. Det kan stundtals också vara förvirrande att prata om karteller som ett slags fenomen.
2.3 Samarbete i olika varianter
Jeffrey Fear framhåller i en artikel i Oxford Handbook of Business History att det är svårt att generalisera angående karteller eftersom det finns så många olika
varianter och former av karteller, med olika målsättning och effektivitet.30
Det finns två nyckelbegrepp som är knutna till karteller och det är
konkur-rensbegränsning och samverkan. Dessa två begrepp är vidare än karteller. När det gäller vad som skedde i cement- och kalkstensindustrin återfinns såväl karteller som konkurrensbegränsning och samverkan som går utöver det som kan definieras som karteller.
För att beskriva de olika former av samarbete och karteller som återfinns i de undersökta industrierna används en modell, figur 2, inspirerad av Fears modell
för samverkan.31 Centralt för modellen för samarbete är Williamsons teori om
internalisering där marknad och hierarki är motsatta begrepp och internali-seringsgraden betecknar hur knutna företagen är till varandra. Marknaden betecknas som ett tillstånd där företagen inte har någon samverkan utan
kon-28 Shanahan m.fl. (2013), s. 1041 29 Storli (2014), s. 465-466 30 Fear (2008)
31 Fear har i sin tur utarbetat modellen efter förlaga från Korndörfer (1988: 128–32) och Feldenkirchen (1988).
kurrerar öppet med varandra, ju mer internaliserade de blir desto mer sam-verkar de och desto fler transaktioner görs mellan aktörerna. När företagen är fullständigt internaliserade innebär det att de går samman.
Transaktionskostnaderna är avgörande för graden av internalisering.För att
transaktioner ska genomföras krävs att aktörerna gör upp ett kontrakt. Om transaktionskostnaderna för att uppföra detta kontrakt blir för höga, det vill säga att det är för svårt/krångligt kommer företaget att försöka gå förbi marknaden och göra transaktionerna inom en hierarkisk organisation. Transaktioner som vanligtvis skulle hanteras på marknaden, kan därför komma att utföras internt,
och övervakas av den administrativa processen istället.32 Williamson menar att
det är ineffektivt att använda marknader för transaktioner som förekommer regelbundet och under osäkra förhållanden och som innebär investeringar i väldigt specifika tillgångar. Det optimala är då att utföra transaktionerna inom organisationer, eller att skapa en ny organisation för denna form av transak-tioner. Detta leder också till att de ingående parterna bygger upp en lojalitet
till varandra.33
Marknaden utgör i modellen den ena ytterligheten, där konkurrens råder och internaliseringen är låg (eg. obefintlig). Aktörerna verkar var för sig och har inget eller litet utbyte av varandra. När marknaden koncentreras uppstår nya organisationsformer, först oligopolet där aktörerna fortfarande inte samverkar, men ändå måste ta hänsyn till varandra och agera utifrån de andras handlande. Därefter kommer olika former av samarbeten som är mindre omfattande, och mindre strukturerade (åtminstone i fråga om dokumentationen). Sedan följer branschorganisationer, där medlemmarna agerar tillsammans i icke-konkur-rerande aktiviteter, men strategierna och de egna aktiviteterna inte påverkas
av organisationen.34 Nätverk och gentlemens agreement följer därefter, de har
inte skrivna regler, men kan ändå mycket väl innebära stor påverkan på kon-kurrenssituationen, genom att exempelvis respektera varandras hemmamark-nader, och det är tydligt att aktörerna interagerar i dessa former. Karteller är nästa grad av internalisering, det finns en mängd olika former av karteller och dessa också kan innebära mer eller mindre sammanbindning mellan aktörerna. Karteller som endast omfattar en specifik del av verksamheten, som till exempel patent eller teknikutbyte, anses inte vara på samma grad av internalisering som karteller där aktörerna ständigt måste samverka, som exempelvis i pris- eller
32 Williamson (1975), s. 8-9 33 Martin (2001), s. 124
kvotkarteller där ständig övervakning och informationsutbyte måste ske för att kartellen ska bestå. Försäljningsbolag och truster kräver en ännu högre grad av samverkan mellan aktörerna och det blir också direkt svårare att lämna samarbetet när ett försäljningsbolag eller en trust inträder. Ett gemensamt för-säljningsbolag, innebär mycket arbete för att hitta standarder, kostnadsfördelar
och innovationer etcetera.35 Hierarkiska former av samarbete är gemensamma
företag och fusioner, där båda parter är försäkrade om att de kommer att hålla
de arrangemang och regler som gjorts upp. 36 Fusioner och övertaganden kan
även ses som den ultimata formen av samarbete.37Det mest hierarkiska är ett
monopol, eftersom det innebär att en aktör styr hela marknaden.
Modellen ska dock inte ses som att aktörer per definition rör sig från låg inter-nalisering till hög. Det finns inte heller en homogen form för hur ekonomiskt samarbete ser ut. Aktörer kan mycket väl röra sig fram och tillbaka på skalan med såväl stora som små steg. Det finns alltså inte alltid en tydlig förbindelse mellan de olika formerna av samarbete, liksom det inte heller finns klara linjer mellan de olika formerna. Ett långtgående samarbete kan baseras på informell förståelse. Det är också möjligt att ett väl strukturerat samarbete i realiteten
kan innebära en låg grad av samarbete.38
Varför bildas kartellerna?
Det är inte alltid enkelt att göra gränsdragningar mellan olika former av samar-beten, många gånger återfinns olika former av samarbete i samma industri. Det är inte heller alltid enkelt att avgöra vad som är en kartell. Fear lyfter fram att