Under sommaren mellan årskurs 1 och årskurs 2 har kommunens biblio- tek en kampanj där man uppmanar eleverna att läsa tio böcker under sommaren. Det gör Nellie och när bibliotekspersonalen drar lott om vem som ska vinna ett presentkort på böcker vinner Nellie och en kamrat till i klassen 100 kronor var.191
Nellie engagerar sig i skolarbetet. Elevens val, till exempel, innebär att eleverna får ägna extra tid åt det skolämne de helst vill en förmiddag i veckan. Nellie väljer då läsning. Den allt större säkerhet som Nellie visar när det gäller skolarbetet, gäller inte henne själv som person. Hon har stora krav på sig själv.192
190 Veckodagbok 1:37.
191 Veckodagbok 2:45. 192 Veckodagbok 2:41.
Arbetet med berättarböcker är något som Nellie fortsätter ägna mycket tid åt. Gemensamt för de böcker hon väljer är att de har relativt mycket text. En bok, Pricken (Rey 1949) återberättar hon vid två tillfällen. Nellie väljer gärna ovanliga böcker, som Afrika bakom staketet (Moeyaert 1995) och Den röda kammen (Pico 1992). Det innebär att så gott som ing- en i klassen har hört berättelserna tidigare.
Nellie skriver nu mer om skolarbetet i sin veckodagbok. Hon skri- ver om de små böcker hon gör och att hon tycker de blir bra,193 om arbe-
tet med att läsa tidningen och skriva i anslutning till artikelläsningen.194
Hennes texter utstrålar att hon känner sig ganska nöjd med sitt arbete och sin läsning i skolan:
Dena vekan har klassen /läst i vår läs läksa. Det /går myke betre nu än /för 1 år sedan. I 2:an /har jag lykas med att /läsa ut 2 tjocka /böker som heter / Björkkulla sommar och /Den andra heter Sune /börjar 2:an.195
Under årskurs 2 läser Nellie flera böcker som tar lång tid för henne efter- som de är relativt långa. Hon läser Flickan som inte kunde ljuda (Sundh 1973) som läraren läst högt för klassen under årskurs 1. Det verkar vara en strategi som Nellie har, att hon läser böcker som hon hört läraren läsa högt. Hon provar också att läsa de idrottsböcker som blir så populära bland eleverna i klassen. Men den figur som framför allt fångar Nellies intresse är Sune (Jacobsson & Olsson). Hon läser tre böcker efter var- andra. Sedan läser hon några andra böcker innan hon återvänder till Sune. Innan årskurs 2 är slut läser hon tolv böcker efter varandra om Sune.
Eleverna läser en halvtimme varje dag i skolan och det är meningen att de ska läsa ungefär lika mycket hemma. En fingervisning om man inte vill ha en fast tid är att läsa ungefär lika många sidor hemma som under lässtunden i skolan. Nellie planerar sin hemmaläsning och skriver ner på en lapp hur mycket hon tänker läsa. Det hjälper mamma och pappa att veta något om hur läsningen fortskrider. På hösten i årskurs 2 börjar Nellie sätta upp alldeles orimliga mål för sin läsning. Hon kommer hem med lappar där det står att hon ska läsa 70 sidor till dagen därpå. Både mamma och läraren förstår att det är Nellie själv som har stora krav på
193 Veckodagbok 2:37.
194 Veckodagbok 2:35. 195 Veckodagbok 2:26.
vad hon vill åstadkomma. Till en början kan varken mamma eller läraren övertala Nellie att sänka sina krav. När hon sedan inte orkar/hinner läsa 70 sidor på kvällen blir hon alldeles förtvivlad. Hennes strävan att vara duktig skolflicka blir för mycket för henne. Mamma, Nellie och läraren träffas och hjälps åt att hitta en rimlig nivå för hennes läsning.
Läraren samtalar enskilt med Nellie strax före jul i årskurs 2. Hon har förberett sig med en text och hon skriver att hon är nöjd.196 Hennes
läsning har satt fart och hon nämner 16 böcker som hon läst under hös- ten. Den bok hon helst vill prata om är Sagan om Sune (Jacobsson 1984). Det är enligt Nellie den bästa bok hon läst. Hon gillar den vimsiga pap- pan och att Sune är en tjejtjusare som ofta gör bort sig. De flesta böck- erna om Sune har Nellie läst på sommarlovet mellan årskurs 1 och årskurs 2. Det är något med Sune och alla hans tjejer som lockar henne.
Nellie: Jo han är ju rolig när han ser nån tjej så vill han ju igen … så blir han ju kär i den direkt … (skrattar till) han … bryr sig om alla tjejer han ser.
KJ: Gör han?
Nellie: Så här (bläddrar i Suneboken) …leker dom till exempel att nån är mamma … leker dom mamma-pappa-barn och då … står det här bak nånstans … (bläddrar 8 sek) … så ska det stå här … hå … där! Så står det så här (läser): Sune blöter ner dockan med vatten och säger att den har kissat på sig. Vet ni vad hemmapappan Sune ska göra när han har lite tid över? Jo, han ska sätta sig ner och sticka en liten tröja åt bebisen. (skrattar) Så han … det är ju klart att han inte tycker om det … han drar i håret och. KJ: Han är inte precis som en mamma va?
Nellie: Nej han är inte det! (skrattar).197
Läraren och Nellie pratar en stund om hur Sune är som person. Nellie är inte säker på att hon skulle vilja ha honom som kompis. Hon är inte heller säker på vem i böckerna hon skulle vilja vara. Hon väljer mellan två av Sunes flickkamrater, Maria Perez och Sophie. Hon återvänder till en lite längre episod i badhuset där Sune strular till det igen och glömmer sina badbyxor, så han får låna ett par som inte alls ser ut som Sune vill.
När läraren frågar om Sune skulle kunna vara vilken pojke som helst tvekar Nellie och säger att ”man vet ju inte hur han är när man kommer ut i verkligheten”.198 Men Sune är rolig och Nellie tycker om att
196 Veckodagbok 2:38.
197 Boksamtal, hösten årskurs 2. 198 Boksamtal, hösten årskurs 2.
läsa om att han gör bort sig hela tiden. Sunes relationer till killkompisar tycker Nellie är svårare att reda ut. Däremot tar Nellie upp hur Sune uppför sig mot sin mamma.
Tillsammans tittar Nellie och läraren i hennes bokbok och ser att de flesta böcker Nellie läser handlar om vanliga barn. Att läsa böcker om prinsessor och troll tycker Nellie att det ”kanske man kan göra senare”. Läraren frågar henne varför det kan vara roligt att läsa om alldeles vanli- ga barn.
Nellie: Man kan lära hur dom lever … KJ: Mm.
Nellie: Man kanske inte behöver veta det som just det är … man kanske vill veta mer om hur till exempel … Vi på Saltkråkan199
KJ: Mm.
Nellie: hur dom barnen lever … man behöver ju inte veta till exempel bara hur … Malin på en öde ö 200lever.201
Det viktiga för Nellie är att ”komma in i boken”. Det betyder att inte låta sig störas av sorl i klassen eller något annat.
Nellie: Och … sen … det handlar om mycket mer när man har kommit in i boken och … sen … så när man lider mot slutet … då har man lärt känna honom.
KJ: Mm. Nellie: …riktigt.
KJ: Då har du vart där på nåt vis … är det det du menar med att komma in i boken?
Nellie: Ja … jag har … varit där nånstans.
KJ: Då har du vart med honom där så du … känner igen allt runt honom och … kompisar.
Nellie: Man känner igen det och sen är man beredd på att läsa en annan Sune till exempel … eller.202
Läraren har ”lånat” Nellie från fritidshemmet på eftermiddagen och hon märker att Nellie börjar titta på klockan när det är dags för mellanmål. De avslutar den sista delen av samtalet som handlar om vad Nellie läser hemma. Där läser hon den bok hon läser i skolan och Barnens bibel.
199 Lindgren 1964.
200 Peterson 1975.
201 Boksamtal, hösten årskurs 2. 202 Boksamtal, hösten årskurs 2.
När julen kommer skriver Nellie i sin veckodagbok att hon tycker det ska bli tråkigt att ha jullov, för ”jag tycker om skolan jette mycket”.203
I första texten på vårterminen skriver hon ”Äntligen är jullovet slut”.204
Under vårterminen tycker Nellie att hon har utvecklats:
Jag har utvecklats med läsning skrivning och många andra saker jag kan läsa svårare ård och kan stava flera ord rätt jag kan skriva mycket finare än jag skrev innan.205
Inför sommarlovet har Nellie förhoppningar om nästa läsår: Det ska bli tråkit /med sommarlov för jag /tycker om att gå i skolan. I mor/on är det skolavslutning det ska bli /mycket tråkit. Men det ska bli / rolit att börja trean till hösten./ Jag kommer att sakna mina klassko / npisar och fröken.206