Tidigare forskning och hypoteser

Med hänsyn till tidigare forskning och den presenterade teorin finns det anledning att testa om chefers karaktärsdrag kommer att påverka beslutet om kapitalstruktur. Tidigare forskning och teori är grunden för följande sex hypoteser som presenteras nedan. En variabel kan ha antingen ett positivt eller negativt förhållande till hävstången beroende på individen ifråga. Om förhållandet är positivt betyder det att en ökning i variabeln leder till en högre hävstång, medan ett negativt förhållande ger en lägre hävstång när det sker en ökning i variabeln.

3.4.1 Hypotes 1 - Relationen mellan kön och hävstång

Tidigare studier visar att kön kan betraktas påverka risknivån vid beslutsfattande i företag. Män och kvinnor kan således ha skiftande preferenser avseende riskbenägenhet vid viktiga beslut för företaget (Barber & Odean 2008). Exempelvis hävdar Baixauli-Soler, Belda-Ruiz och Sanchez-Marin (2015) samt Jianakoplos och Bernasek (2007) att kvinnor är mer

riskvilliga än män i sitt beslutsfattande. Dessa skiftande preferenser indikeras också i en studie av Ting, Azizan och Kweh (2015) som analyserat CEO:s riskvillighet i malaysiska företag. Denna studie resulterade i en slutsats kring att kvinnliga CEO:s större risktagare och mer aggressiva i sitt risktagande än manliga CEO:s (ibid). Faccio, Marchica och Mura (2016) anser dock i motsats till tidigare studier att företag med kvinnliga CEO:s kommer att ha lägre andel volatila intäkter, lägre hävstång och ge en större möjlighet till överlevnad för företaget än manliga CEO:s. Vid vidare betraktande av en CEO:s yrkesroll menar Wei (2007) och Vandergrift och Brown (2005) att manliga CEO:s är större risktagare jämfört med kvinnliga CEO:s. Tidigare forskare har också funnit att om företaget byter CEO från manlig till kvinnlig kommer företagets risk, både statistiskt och ekonomiskt, kunna minskas betydligt (Faccio, Marchica & Mura 2016). Att kvinnor tenderar ta mindre risker i sitt beslutsfattande indikeras även av Eckel och Grossman (2008).

En viktig fråga som kan betraktas ur ett ekonomiskt perspektiv är huruvida män och kvinnor skiljer sig åt avseende risk-respons. Att kvinnor är mer motvilliga till att ta risker skulle därmed också kunna återspeglas i valet av yrke, investeringar och andra beslutssituationer (Eckel & Grossman 2008). Dock visar ytterligare studier att kvinnor och mäns

riskbenägenhet inte alltid tycks variera. Exempelvis menar Hibbert, Lawrence och Prakash (2008) på att i scenarier där män och kvinnor med liknande utbildningsnivåer står inför ett beslutsfattande, tenderar de att vara lika riskaverta. Enligt Verheul och Thuriks (2001) skiljer det sig inte heller om en kvinna eller en man är CEO i frågan om huruvida företaget bör använda eget kapital och finansiering av skuldkapital. Tidigare studier framhåller och illustrerar framförallt för risktagande bland CEO:s vilka argument som sedan appliceras vidare på de övriga två ledningspersonerna för denna studie. Sammanfattningsvis visar framförallt de tidigare studierna att kvinnor tenderar att fatta mindre riskabla beslut än män vilket leder till nedan hypotes för samtliga ledningspersoner.

H1: Kvinna är negativt relaterat till hävstång.

3.4.2 Hypotes 2 - Relationen mellan ålder och hävstång

Enligt Rhodes och Pivik (2011) är det mer vanligt att yngre människor hamnar i mer riskfyllda situationer och fattar mer riskfyllda beslut än äldre. Ett bra exempel på en person med hög risktolerans är en äldre gift man med eftergymnasial utbildning och högre inkomst. Kunskapen denna äldre man besitter är högre än de flesta andra vilket gör att förväntningarna på ekonomin kommer att öka. (Grable 2000)

UET föreslår en negativ relation mellan chefers ålder och hävstång (Hambrick & Mason 1984). Detta innebär att en yngre chef kommer att fatta mer riskfyllda beslut och vara mer aggressiv när det gäller skuldnivåer (Ting, Azizan & Kweh 2015). Ytterligare forskning gjord av Bany-Ariffin et al. (2014) uppger att ålder påverkar affärsrisken negativt, vilket innebär att en högre ålder ger en lägre risk, detta är också i enlighet med UET. Bertrand och Schoar (2003) finner också en relation mellan äldre chefer och lägre nivåer av hävstång. Logiskt resonemang kring denna negativa relation är att en äldre chef besitter mer kunskap och vet vad som kan gå fel vid olika val och vågar kanske därför inte chansa medan en yngre inte har

denna kunskap och därför är mer villig att ta en risk, varför ålder är negativt relaterat till hävstången.

H2: Ålder är negativt relaterat till hävstång.

3.4.3 Hypotes 3 - Relationen mellan utbildning och hävstång

Högre utbildning hos en CEO innebär högre skuld i företaget. En högre skuldnivå resulterar i en högre hävstång och därmed en högre risk. (Ting, Azizan & Kweh 2015) Herrmann och Datta (2005) hävdar det motsatta, att en högre utbildningsnivå ger en lägre affärsrisk. Bany-Ariffin et al. (2014) uppger att beslut kommer att vara mer effektiva för att minska risken om cheferna har högre utbildningsnivåer. Enligt Rakhmayil och Yuce (2011) samt Barker och Mueller (2002) har högre utbildade CFO:s en positiv relation till hävstång vilket indikerar att en högre utbildning ger en högre risk. Bertrand och Scholar (2003) upplever att chefer med en magister-/masterutbildning tenderar att vara mer aggressiva i sina ekonomiska beslut, till exempel när det gäller finansiell hävstång. Logiskt sett borde en person med högre utbildning besitta mer kunskap vilket skulle innebära en lägre risk eftersom personen vet vilka konsekvenser som kommer med valen. På grund av att ovanstående, tidigare forskning, till mestadels går emot denna logiska förklaring har det bestämts att hypotesen säger att högre utbildning kommer leda till en högre risk.

H3: Utbildning är positivt relaterat till hävstång.

3.4.4 Hypotes 4 - Relationen mellan erfarenhet och hävstång

Hambrick och Mason (1984) säger, enligt UET, att en chefs bakgrund och tidigare erfarenhet påverkar beslutsprocessen. Detta innebär att en chef fattar beslut till förmån för sig själv. Herrmann och Datta (2005) säger att en större upplevelse ger en lägre affärsrisk. Dessutom presenterar Ting, Azizan och Kweh (2015) också en negativ relation mellan erfarenhet och skuldnivå i sin studie. Beslut kommer också att vara mer effektiva för att minska risken, vilket innebär att välja lägre skuldnivåer i deras kapitalstruktur, om cheferna har mer erfarenhet (Bany-Ariffin et al. 2014). Personer med erfarenhet om till exempel

kollapser att ta risker (Malmendier & Nagel 2011). Det logiska anseendet kring denna hypotes skulle som ovan föras kring att en person med mer erfarenhet väljer val som är mindre riskfyllda eftersom personen i fråga kan ha stött på riskfyllda situationer och val personligen tidigare där lärdom har tagits. Hypotesen mynnar därför ut i enlighet med tidigare studier och med logiskt tänkande att en högre erfarenhet ger en lägre risk.

H4: Erfarenhet är negativt relaterat till hävstång.

3.4.5 Hypotes 5 - Relationen mellan ämbetstid och hävstång

Ting, Azizan och Kweh (2015) hävdar att CEO:s ämbetstid har en positiv relation till

hävstången. Detta indikerar att en chef med längre ämbetstid kommer att vara mer aggressiv i beslutet om kapitalstruktur, följaktligen kommer cheferna att ta på sig högre skulder ju längre de har haft sin position i företaget. En persons första år som anställd påverkar beslutet på ett riskavert sätt och efter några år kommer besluten att bli mer aggressiva beroende på risk (Gordon, Mitchell & Twinney 1997). Logiskt sett skulle en person som är helt ny på en chefsposition inte ta risker på grund av att den är ny och inte vill ta några stora risker för företaget. En person som haft samma position i flera år har kunskap om bland annat företaget i sig och inom industrin det verkar och kan därför våga chansa på situationer och ta mer riskfyllda beslut. Den logiska förklaringen tillsammans med tidigare forskning leder till nedan hypotes.

H5: Ämbetstid är positivt relaterat till hävstång.

3.4.6 Hypotes 6 - Relationen mellan förseelser och hävstång

Hambrick och Mason (1984) hävdar att karaktärsdrag i form av erfarenheter, kognitiv bas och värderingar, återspeglar chefers underliggande psykologiska orientering. Chefers kunskap och värderingar borde följaktligen ytterligare associeras med strategiska val och resultat (Hambrick & Mason 1984; Herrmann & Datta 2005). Ett riskabelt beteende återspeglar något som kan föras fram efter att ha fått ett resultat av en olaglig handling. Olagliga handlingar kan leda till både negativa och positiva resultat som bär stor osäkerhet, likt risk som också bär med sig stor osäkerhet. Någon som har utfört någon form av olaglig handling kan se

chansen att få en specifik situation eller ett specifikt utfall med större chans än att bli dömd och påkommen, vilket därav är en större risktagare än någon som inte har begått någon olaglig handling. (Dhami & Mandel 2012)

Dessutom upptäcker Davidson, Dey och Smith (2015) i sin studie att CEO:s med juridiska poster är mer benägna att engagera sig i det som Schnatterly, Gangloff och Tuschke (2018) kallar felaktigheter. CEO:s med juridiska poster ses därför som större risktagande och sökande. CEO är en avgörande chef, andra chefer kan däremot också engagera sig i riskabelt beteende som juridiska poster ger, enligt Davidson, Dey & Smiths (2015) resultat. Logiskt sett skulle det sägas att en person med ett register av olagliga handlingar ger en större risk till företaget eftersom en olaglig handling är en riskfylld handling och innebär ett riskfyllt beteende hos den som utfört handlingen. Enligt tidigare forskning och logiskt tänkande har den sista hypotesen formulerats som att en utförd olaglig handling kommer att medföra en högre risk och därmed högre andel skuld.