Nyfödda 6-12 månader
Joung och Cho (2010)
Liu et al. (2010) Dilli et al.
(2008)
33 för tidigt födda spädbarn, hade en längre gråttid med 37 sekunder i median i Harrison et al.
(2003) och i den andra studien grät barnen i 25 sekunder i median i sackarosgruppen och 43 sekunder i glukosgruppen (Okan et al., 2007). Detta är motsägelsefullt enligt Skogsdal et al.
(1997) eftersom de påstår att sackaros och glukos i samma koncentration har samma smärtstillande effekt. Sockerlösningens inverkan på minskad gråttid styrks ytterligare av studien av Thyr et al. (2007) som hade näst kortast gråttid i åldersgruppen 1-5 månader och där spädbarnen i studien hade en gråttid på 6 sekunder i genomsnitt i glukosgruppen. På tredje plats kom Thyr et al. (2007) som studerat spädbarn i gruppen 6-12 månader där de grät i genomsnitt 14 sekunder. Därefter hamnade spädbarnsgruppen nyfödda med en gråttid på 18 sekunder (Gradin et al., 2004).
Längst gråttid uppmättes till 40 sekunder i sackarosgruppen hos spädbarn i åldern 6-12 månader i studien av Dilli et al. (2008). Viktigt att diskutera innan vi drar slutsatser och rangordnar resultatet är påverkan av yttre faktorer.
Skillnader i gråttid
Yttre faktorers inverkan på resultatet
Samtliga studier har tagit hänsyn till olika bias men dessa skiljer sig mellan de olika studierna och kan därför påverka effekten av smärtlindringen inom de olika åldersgrupperna. Det finns flera faktorer som skulle kunna ha påverkat resultatet för gråttiden och i vilken ordning åldersgrupperna egentligen kan klassificeras. Som exempel kan nämnas interaktionen mellan föräldern och barnet, huruvida barnet var friskt eller sjukt och om barnet var mätt och belåtet
3,5 37
25
18
6
14 40
0 10 20 30 40 50
För tidigt födda
Nyfödda 1-5 månader
6-12 månader
Joung och Cho (2010)
Harrison et al.
(2003) Okan et al.
(2007)
34 innan det smärtsamma förfarandet. Även koncentrationen och mängden sockerlösning kan vara avgörande (Harrison et al., 2003; Okan et al., 2007; Dilli et al., 2008; Thyr et al., 2007;
Gradin et al., 2004 & Joung & Cho, 2010).
De yttre faktorer som kan påverka sockerlösningens smärtlindrande effekt, gör det svårt att rangordna ett tillförlitligt resultat. Ett exempel är att interaktion mellan föräldern och barnet under den smärtsamma proceduren kan hämma spädbarns smärtbanor och därmed minska smärtan (Shaw & Routh, 1982). Ett annat exempel är att samtliga studier använde olika koncentrationer och mängd sockerlösning, vilket också kan ha påverkat gråttiden. En studie kom nämligen fram till att dosen 24 % sackaros som administreras till barnen ska vara viktbaserad (0,6ml/kg) för bästa reslutat (Hatfield et al., 2008).Ytterligare ett exempel är Gradin et al. (2004) som tittade på nyfödda spädbarn. I studien administrerades en grupp bröstmjölk och 1ml 30 % glukos innan det smärtsamma förfarandet och hade en gråttid på 18 sekunder. En annan grupp fastade men administrerades 1 ml glukos och hade en gråttid på 93 sekunder. Placebogruppen som fastade, administrerades 1 ml sterilt vatten hade en gråttid på 142 sekunder. Resultatet indikerar att ett barn som ätit upplever mindre smärta, vilket
förstärker det en studie säger; att ett förnöjt och mätt spädbarn hanterar den
procedurrelaterade smärtan bättre (Mitchell et al., 2000). Ett sista exempel på yttre faktorer som kan påverka sockerlösningens smärtlindrande effekt är att spädbarn som utsätts för upprepad procedurrelaterad smärta, lär sig att förutse faran och därför ökar responsen på smärtstimuli ytterligare genom längre gråttid (Taddio, Vibhuti, MacLeod & Katz, 2002). Ett sådant samband påvisas i Thyr et al. (2007) där de barn som administrerades sterilt vatten vid 3månader också var de som grät längst vid 5 och 12 månaders ålder. Inga liknande
korrelationer hittades i glukosgruppen. Utifrån det underlaget kan det antas att för tidigt födda spädbarn som genomgår flera smärtsamma procedurer har en längre gråttid än friska nyfödda fullgånga spädbarn som genomgår färre smärtsamma procedurer. Därför blir det svårt att dra klara slutsatser kring eventuella skillnader i smärtlindrande effekt utifrån gråttid som
mätinstrument.
I gruppen för tidigt födda spädbarn mättes hjärtfrekvensen. Högre hjärtfrekvens visades i placebogruppen i jämförelse med gruppen som erhöll sockerlösning (Okan et al., 2007; Dilen
& Elseviers, 2010 & McCullough et al., 2011). Dessa resultat är inom samma åldersgrupp.
Hur resultatet hade blivit i de andra spädbarnsgrupperna är oklart eftersom det visats att hjärtfrekvensen är ett opålitligt mätinstrument, då det parasympatiska nervsystemet är dominerade hos spädbarn är hjärtfrekvensen en oförutsägbar reflex, en bradykardi kan helt
35 enkelt vara en reaktion på stress (Committee on Fetus and Newborn, Committee on Drugs, Section on Anesthesiology, Section on Surgery, 2002). Det kan vara svårt att skilja mellan smärta och stressvar på spädbarn eftersom sockerlösningar skapar ett intensivt sugande som ökar hjärtfrekvensen på spädbarn. Detta är ytterligare en indikation på att hjärtfrekvensen är ett opålitligt mätinstrument (Eriksson, Gradin & Schollin, 1999). Detta stärks i studien av Okan et al. (2007) där hjärtfrekvensen i sackarosgruppen var hög redan i utgångsläget och ingen skillnad visades under proceduren, medan placebogruppen fick en höjning i
hjärtfrekvens vid den smärtsamma proceduren.
Resterande studier som inte nämnts i diskussionen använde olika mätinstrument för att skatta spädbarnens smärta. Därför blir det omöjligt att jämföra dem med varandra. Vilket är synd eftersom samtliga studier påvisar intressant fakta. Ett exempel på detta är Hatfield (2008) som studerade spädbarn i åldersgruppen 1-5 månader. I studien minskar de beteendemässiga reaktionerna som indikerar på smärta efter en singeldos av vaccin med sockerlösning, men någon smärtskillnad sågs inte när man såg till de tre injektionerna som serie. Detta talar emot Harrison et al. (2009) som studerade för tidigt födda spädbarn och kom fram till att
glukoslösning har en smärtlindrande effekt trots upprepad glukosbehandling.
Smärta hos spädbarn är en klinisk verklighet och därför är åldersrelaterade metoder att mäta smärta på av betydelse (Fitzgerald & Walker, 2009). Det kan vara en av anledningarna till att det var svårt att hitta studier som skattade smärtan med samma mätinstrument inom olika åldersgrupper.
När vårdpersonal bedömer smärta hos det nyfödda barnet är det vanligaste sättet baserat på intuition och klinisk erfarenhet, vilket kan upplevas som otillräckligt då bedömningen blir subjektiv. För tillförlitlig smärtbedömning behövs gemensamma riktlinjer och strukturerade bedömningsinstrument (Gradin, 2001). Dessa faktorer kan också ha påverkat resultaten i föreliggande litteraturstudie eftersom de 16 olika studierna haft olika sjuksköterskor som subjektivt bedömt smärtan med validerade mätinstrument.
Metoddiskussion
En litteraturstudie valdes som metod för att få en helhetsbild över forskningsområdet och för att kunna sammanfatta och jämföra tidigare utförda studier. För att undersöka om den tänkta
36 studien var genomförbar, och att det fanns tillräckligt med studier i ämnet, gjordes en
preliminärsökning. Vid artikelsökningen var ett inklusionskriterie att studierna skulle vara utförda de senaste 10 åren vilket ansågs relevant för att resultatet skulle baseras på ny forskning. Då det var svårt att hitta studier som undersökte sockerlösningens effekt på spädbarn i åldrarna 6-12 månader kan detta ha påverkat resultatet. Om fler studier med liknande resultat funnits i den ålderskategorin kan det ha stärkt resultatets generaliserbarhet och giltighet. De inkluderade studierna hade olika mätinstrument vid smärtskattning vilket gjorde det svårt att utföra en rättvis bedömning för skillnaden i smärtlindrande effekt i de olika åldersgrupperna. Med utgångspunkt från det kan en studie där den smärtlindrande effekten hade jämförts genom klinisk prövning varit ett alternativ, eftersom utgångsläget och påverkan av yttre faktorer då hade blivit detsamma för samtliga deltagare. Denna studieform hade bidragit till att det skulle varit lättare att jämföra åldersgrupperna och då gett ett mer rättvisande resultat. Smärta hos spädbarn är en klinisk verklighet och därför är
åldersrelaterade metoder att mäta smärta på av betydelse (Fitzgerald & Walker, 2009). En empirisk studie kan därför också bli problematisk ifall inte samma mätinstrument används.
Av den orsaken måste en speciell utformad skala som täcker smärtbedömningen för hela spädbarnsåldern användas.
Studien inkluderade endast kvantitativa studier då en kvalitativ metod inte är genomförbar vid smärtskattning av spädbarn, som inte kan berätta om sin upplevda smärta. En styrka i
föreliggande litteraturstudie är att kvalitetsgranskningen utgick från ett etablerat protokoll (Willman et al., 2006), vilket bidragit till en tillförlitlig kvalitetsbedömning av respektive studie. För att få ett tydligt och strukturerat resultat togs teman och kategorier från samtliga studier ut för att sedan användas som rubriker i resultatet, som är en annan styrka med studien (Friberg, 2006). Resultatet presenteras även i tabellform där läsaren får en tydlig överblick av studierna som granskats (Willman et al., 2006). Spädbarn som medverkar i forskning behöver garanteras skydd mot risker att fara illa, genom att skadas fysiskt eller psykiskt, detta tas det hänsyn till i studier som för etiska resonemang. Att två artiklar exkluderades har förmodligen inte någon påverkan på resultatet.
Sammanfattning av diskussionen
Föreliggande studie är troligtvis först med att sammanfatta existerande forskning för att försöka bringa klarhet i skillnader av sockerlösningens effekt inom spädbarnsåldern, från för
37 tidigt födda till 12 månader gamla spädbarn. Det är svårt att göra en heltäckande analys av resultatet med en litteraturstudie som metod på kandidatnivå. De inkluderade studierna konstaterar enskilt sockerlösningens smärtlindrande effekt men att se skillnader i effekt genom jämförelser studierna emellan är svårt. Detta eftersom de flesta studier som granskats har använt olika metoder att mäta smärta på, och i de flesta fall endast studerat om
sockerlösningen har en smärtlindrande effekt i jämförelse med sterilt vatten.
Slutord
Sockerlösningen är lättillgänglig, billig att köpa in för hälso- och sjukvården, lätt att
administrera och den ger en snabbt insättande smärtlindring efter administrering (Harrison et al., 2009). Smärta hos spädbarn är en klinisk verklighet och därför är åldersrelaterade metoder att mäta smärta på av betydelse (Fitzgerald & Walker, 2009). Av den orsaken måste en
speciell utformad skala som täcker smärtbedömningen för hela spädbarnsåldern användas. För att kunna jämföra skillnaden i sockerlösningens smärtlindrande effekt behövs internationella smärtskattningsinstrument som kan användas inom hela spädbarnsåldern. En standardiserad metod för att mäta gråttiden hade underlättat litteraturgranskningen. I föreliggande
litteraturstudie stärks tidigare studiers resultat, att hjärtfrekvens är ett opålitligt mätinstrument för att skatta smärta vid smärtsamma procedurer (Eriksson, Gradin & Schollin, 1999 & Okan et al., 2007).
Ett professionellt förhållningssätt och kunskap baserad på erfarenhet är av betydelse i den kliniska verksamheten, den kännedomen är många gånger basen i sjuksköterskans arbete. För att sjuksköterskan ska bidra till god vård ska kunskapen grundas i evidens (Forsberg &
Wengström, 2006), vilket föreliggande litteraturstudie bidrar till. Framtida studier behöver klargöra skillnaden i effekt inom olika åldersgrupper och inte endast konstatera att
sockerlösning har en smärtlindrande effekt. Ytterst relevant är att veta hur stor effekt
sockerlösningen faktiskt har på olika åldrar. Det skulle kunna påverka hälso- och sjukvården genom ökad eller minskad användning av glukoslösning och kan ge svar på ifall
sockerlösning behöver dosjusteras efter ålder och vikt.
38 REFERENSER
Akcam, M. & Örmeci, R. (2004). Oral hypertonic spray: A practical alternative for analgesia in the newborn. Acta Paediatrica, 93(10), 1330-3. DOI: 10.1080/08035250410017770
Allegaert, K., Naulaers, G., Debeer, A., Breysem, L., Ferens, I., Vanhole, C., Devlieger, H. &
Tibboel, D. (2004). The use of methohexital during chest tube removal in neonates.
Paediatric Anaesthesia, 14 (4), 308-12.
Anand, K. (2001). Consensus statement for the prevention and management of pain in the newborn. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 155(2): 173–80.
Axelin, A., Salanterä, S., Kirjavainen, J. & Lehtonen, L. (2009). Oral glukos and parental holding preferable to Opioid in pain management in preterm infants. The Clinical Journal of Pain, 25 (2), 138-145.
Branco, A., Fekete, SM., Rugolo, LM., Rehder, M. (2007) The newborn pain cry: descriptive acoustic spectrographic analysis. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology.
71(4), 539-46.
Carbajal, R., Chauvet, X., Couderc, S., Olivier-Martin, M. (1999). Randomised trial of
analgesic effects of sucrose, glucose, and pacifiers in term neonates.. BMJ, (319),1393–1397.
Committee on Fetus and Newborn, Committee on Drugs, Section on Anesthesiology, Section on Surgery (2002). Prevention and management of pain and stress in the neonate. Pediatrics
& Child Health, 105(2), 454–461.
Dilen, B., Elseviers, M. (2010). Oral glucose solution as pain relief in newborns: Result of a clinical trial. Birth, 37(2), 98-105.
Dilli, D., Kücük, I., G. & Dallar, Y. (2008). Interventions to Reduce Pain during Vaccination in Infancy. The Journal of Pediatrics, 26 (6), 385-390.
Eriksson, M., Gradin, M. & Schollin, J. (1999). Oral glukose and venepuncture reduce blood
39 sampling pain in newborns. Early Human Development, 55(3), 211-8. DOI:10.1016/S0378-3782(99)00018-3.
Felt, B., Mollen, E., Diaz, S., Renaud, E., Zeglis, M., Wheatcroft, G. & Mendelow, D. (2000).
Behavioral interventions reduce infant distress atimmunization. Pediatrics & Adolescent Medicine. 154(7), 719–24.
Fitzgerald, M., Walker, S. (2009). Infant pain management: a developmental neurobiological approach. Nature Reviews Neurology (5), 35-50, DOI:10.1038/ncpneuro0984.
Friberg, F. (2006) Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: studentlitteratur
Friberg, F. (2006) Tankeprocessen under examensarbetet. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: studentlitteratur
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur
Gaspardo, C., Linhares, M. & Martinez, F. (2005). The efficacy of sucrose for the relief of pain in neonates: a systematic review of the literature. Jornal de Pediatria. 81(6):435-42 doi:org/10.2223/JPED.1417.
Gibbins, S., Stevens, B., Hodnett, E., Pinelli, J., Ohlsson, A. & Darlington, G. (2002).
Efficacy and safety of sucrose for procedural pain relief in preterm and term neonates.
Nursing Research, 51 (6), 375-382.
Gradin, A., Finnström, O. & Schollin, J. (2004). Feeding and oral glucose – additive effects on pain reduction in newborns. Early human development, 77 (1-2), 57-65.
doi:10.1016/j.earlhumdev.2004.01.003.
Grandin, M. (2001). Smärtskattning i neonatalperioden. G. L. Olsson & L. Jylli (Red.), Smärta hos barn och ungdomar (s.141- 147). Lund: Studentlitteratur
40 Harrison, D., Bueno, M., Yamada, J., Adams-Weber, T. & Stevens, B. (2010 a). Analgesic Effects of sweet-tasting solutions for infants: current state of equipoise, Pediatrics, 126(5):
894-902. doi: 10.1542/peds.2010-1593.
Harrison, D., Stevens, B., Bueno, M., Yamada, J., Adams-Webber, T., Beyene, J. & Ohlsson, A. (2010 b). Efficacy of sweet solutions for analgesia in infants between 1 and 12 months of age: a systematic review, Archives of disease in childhood, 95(6), 406-413
Harrison, D., Johnston, L. & Loughnan, P. (2003). Oral sucrose for procedural pain in sick hospitalized infants: A randomized-controlled trial. Journal of Paediatrics and Child Health, 39, 591–597.
Harrison, D., Loughnan, P., Manias, E., Gordon, I. & Johnson, L. (2009). Repeated doses of sucrose in infants continue to reduce procedural pain during prolonged hospitalizations.
Nursing Reasearch, 58(6):427-34.
Harrison, D., Yamada, J., Adams-Webber, T., Ohlsson, A., Beyene, J. & Stevens, B. (2011).
Sweet tasting solutions for reduction of needle-related procedural pain in children aged one to 16 years (Review). Wiley, 10, 1-2 DOI: 10.1002/14651858.CD008408.pub2.
Hatfield, A., L. (2008). Sucrose decreases infant biobehavioral pain response tom
immunization: a randomized controlled Trial. Journal of Nursing Scolarship, 40(3), 219-225.
Hatfield, L., A., Gusic, M., E., Dyer, A-M. & Polomano, R., C. (2008). Analgesic properties of oral sucrose during routine immunizations at 2 and 4 months of age. Pediatrics. 121 (2), 327-334. DOI: 10.1542/peds.2006-3719
Hochmeister, J., Demirakca, S., Zohsel, K., Flor, H. & Herman, C. (2009). Responses to pain in school-aged children with experience in a neonatal intensive care unit: cognitive aspects and maternal influences. European Journal of Pain, 13(1), 94-101.
DOI:10.1016/j.ejpain.2008.03.004
Jacobson, R., Swan, A., Adegbenro, A., Ludington, S., Wollan, P. & Poland, G. (2001).
41 Making vaccines more acceptable–methods to prevent and minimize pain and other common adverse events associated with vaccines. Vaccine, (19), 2418-2427. DOI:10.1016/S0264-410X(00)00466-7
Joung, K., H. & Cho, S., C. (2010). The effect of sucrose on infants during a painful
Procedure. The Korean Pediatric Society, 53(8), 790-794. DOI: 10.3345/kjp.2010.53.8.790
Prkachin, K. (2009) Assessing pain by facial expression: Facial expression as nexus, Pain research & management, 14(1), 53–58.
Kracke, G. R., Uthoff, K. A & Tobias, J. D. (2005). Sugar solution analgesia: the effects of glucose on expressed mu opioid receptors. Anesthesia & Analgesia, 101 (1), 64-68.
Kristensson-Hallström, I & Elander, G. (2001). Sjuksköterskans roll i smärtbehandling. G. L.
Olsson, L. Jylli (Red.), Smärta hos barn och ungdomar (s.90). Lund: Studentlitteratur
Larsson, B., A. (2001). Neonatal smärtbehandling. G. L. Olsson, L. Jylli (Red.), Smärta hos barn och ungdomar (s.284-286). Lund: Studentlittaretur
Leslie, A. & Marlow, M. (2006). Non-pharmacological pain relief. Seminars in Fetal and Neonatal Medicine, 11(4), 246-250.
Lindskog, B., I. (2008) Medicinsk terminologi. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag
Lindh, V. (2001). Neonatal omvårdnad. G. Olsson & L. Jylli (Red.), Smärta hos barn och ungdom (s. 299). Lund: Studentlitteratur.
Liu, M-F., Lin, K-C., Chou, Y-H. & Lee, T-Y. (2010). Using non-nutritive sucking and oral glucose solution with neonates to relieve pain: a randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing, 19, 1604–1611. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2009.03014.x
Lundeberg, L. (2001). Farmakologi: opioider. G. L. Olsson & L. Jylli (Red.), Smärta hos barn och ungdomar (s.158) Lund: Studentlitteratur
42 Maunuksela, E-L. (2001). Non-Steroid Anti-Inflammatory Drugs. G. L. Olsson & L. Jylli (Red.), Smärta hos barn och ungdomar (s.169-171) Lund: Studentlittaretur
McCullough, S., Halton, T., Mowbray, D. & Macfarlane, P., I. (2011) Lingual sucrose reduces the pain response to nasogastric tube insertion: a randomised clinical trial. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed, 93, 100–103. DOI:10.1136/adc.2006.110338
Mitchell, A., Brooks, S & Roane, D. (2000). The premature infant and painful procedures.
Pain Management Nursing, 1 (2), 58-65. DOI:10.1053/jpmn.2000.7781
Mörelius, E., Theodorsson, E., Nelson,N. (2009).Stress at three-month immunization: parents’
and infants’ salivary cortisol response in relation to the use of pacifier and oral glucose.
European Journal of Pain, (13), 202-208. DOI:10.1016/j.ejpain.2008.03.016
Norlén, P. (2009). Smärta. P. Norlén & E. Lindström (Red.), Farmakologi (s.151-152) Stockholm: Liber
Okan, F., Coban, A., Ince, Z., Yapici, Z. & Can, G. (2007). Analgesia in preterm newborns:
the comparative effects of sucrose and glucose. European Journal of Pediatric, 166, 1017–
1024. DOI 10.1007/s00431-006-0373-z
Olsson, G. (2010) Akut smärta hos barn. M. Werner & I. Leden. Smärta och Smärtbehandling (s.310). Liber: Stockholm.
Ramenghi, L., Webb, V., Shevlin, P., Green, M., Evans, D. & Levene, M. (2002). Intra-oral administration of sweet-tasting substances and infants’ crying response to immunization: a randomized, placebo-controlled trial. Biology of the Neonate, (81), 163–169.
Salanterä, S och Lauri, S. (2002) Nursing students’ knowledge of and views about children in pain. Nurse education today 20(7), 537-547. DOI:10.1054/nedt.2000.0472
Segesten, K. (2006) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av
43 kvantitativ forskning. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.98) Lund: studentlitteratur
Shaw, E. G. & Routh, D. K. (1982). Effect of mother presence on children's reaction to aversive procedures. Journal of Pediatric Psychology, 7 (1): 33-42. DOI:
10.1093/jpepsy/7.1.33
Simonsen, T. & Aarbakke, J. (2001) Illustrerad farmakologi 1: Principer och tillämpningar.
Stockholm: Natur och Kultur
Skogsdal Y,. Eriksson, M. & Schollin, J. (1997). Analgesia in newborns given oral glucose.
Acta Paediatrica, (86), 217-20. DOI: 10.1111/j.1651-2227
Slater, P., Cornelissen, L., Fabrizi, L., Patten, D., Yoxen, J., Worley, A., Boyd, S., Meekt, J.
& Fitzgeraldt, M. (2010). Oral sucrose as an analgesic drug for procedural pain in newborn infants: a randomised controlled trial. Lancet, (376), 1225–32.
doi:10.1016/S0140-6736(10)61303-7
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf
Soetenga, D., Frank, J. & Pellino, T., A. (1999). Assessment of the validity and reliability of the university of wisconsin children's hospital pain scale for preverbal and nonverbal children.
Pediatric Nurse, 25(6), 670-6.
Stevens, B., Yamada, J. & Ohlsson, A. (2004) Sucrose for analgesia in newborn infants undergoing painful procedures. Cochrane Database, 51-4
DOI: 10.1002/14651858.CD001069.pub2
Stevens, B., Yamada, J. & Ohlsson, A. (2010) Sucrose for analgesia in newborn infants undergoing painful procedures. Cochrane Database, 20 (1)
DOI: 10.1002/14651858.CD001069.pub3
44 Stevens, B., Taddio, A., Ohlsson, A. & Einarson, T. (1997). The efficacy of sucrose for
relieving procedural pain in neonates—a systematic review and meta-analysis. Acta Paediatric, 86(8), 837–42.
Svensk barnsmärtförening (2009). Nationella riktlinjer för prevention och behandling av smärta i nyföddhetsperioden. Hämtad den 23 maj, 2011, från
http://www.svenskbarnsmartforening.se/svenskbarnsmartforening/dokument/nyfoddhetssmart a.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, SSF. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. Från
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf
Taddio, A., Vibhuti, S., Gilbert-MacLeod, C. & Katz, J. (2002). Conditioning and
Hyperalgesia in newborns exposed to repeated heel lances. JAMA, 288(7), 857-861. DOI:
10.1001/jama.288.7.857
Taddio, A., Vibhuti, S., Hancock, R., Smith., B., Stephens, D., Atenafu, E., Katz, J. (2008).
Effectiveness of sucrose analgesia in newborns undergoing painful medical procedures.
Research, 179(1), 37-43. DOI: 10.1503/cmaj.071734
Thyr, M., Sundholm, A., Teeland, M. & Rahm, V-A. (2006). Oral glucose as an analgesic to reduce infant distress following immunization at the age of 3, 5 and 12 months. Acta
Pædiatrica, (96) 233–236. DOI:10.1111/j.1651-2227.2007.00021.x
Warnock, F. F., Castral, T. C., Brant, R., Sekilian, M., Leite, A. M., Presa Owens, S. &
Scochi, C. GS (2010). Brief report: maternal kangaroo care for neonatal pain relief: a systematic narrative review. Journal of Pediatric Psychology, 35(9) 975-984
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellanforskning och klinisk verksamhet (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur
45 Östlundh, L. (2006) Informationssökning. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.47-53, 63-65) Lund: studentlitteratur
46 Bilaga 1
Definitioner
Sockerlösning
Glukos: är en monosackarid som är ett livsnödvändigt näringsämne för cellerna. Glukos förser även hjärnan och de röda blodkropparna med energi (Lindskog, 2008).
Sakaros (Sukros): som är rör- eller betsocker, är en disackarid (sammansatt sockerart) som klyvs av enzymet sackaras till glukos och fruktos
(Lindskog, 2008).
Nyfödda: de fyra första levnadsveckorna för barn som är födda tidigast i graviditetsvecka 37.
Procedursmärta: Innebär provtagningar eller procedurer som är förenade med smärta, exempelvis vaccinationer, hälstick, blodprov, kateterisering av urinblåsa och insättning av sond (Larsson, 2001).
NFCS, Neonatal Facial Coding System, som bygger på bedömning av förekomst eller avsaknad av tio skilda ansiktsuttryck samt vakenhetsgraden hos barnet (Grandin, 2001).
NIPS, The Neonatal Infant Pain Scale, som mäter fem beteendemässiga smärtsvar (ansiktsuttryck, gråt/skrik, armrörelser, benrörelser och vakenhetsgrad) och ett fysiologiskt (andningsmönster). Dessa smärtsvar poängsätts en minut innan, under och efter en procedur.
NIPS, The Neonatal Infant Pain Scale, som mäter fem beteendemässiga smärtsvar (ansiktsuttryck, gråt/skrik, armrörelser, benrörelser och vakenhetsgrad) och ett fysiologiskt (andningsmönster). Dessa smärtsvar poängsätts en minut innan, under och efter en procedur.