Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen är upprättad enligt Årsredovisningslagen och följer Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden.
Från och med räkenskapsåret 2004 tillämpas Redovisningsrådets nya rekommendation
• RR 29 Ersättningar till anställda
Byte av redovisningsprinciper har inte medfört någon effekt på ingående eget kapital, jäm förelse tal för tidigare perioder eller behov av tillämpning av övergångsbestämmelser.
I övrigt är redovisningsprinciperna oförändrade jämfört med föregående årsbokslut.
Koncernredovisning Koncernens omfattning
Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dot-terbolag i vilka Rottneros AB har ett bestämmande infl ytande.
Konsolideringsprinciper
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotter-bolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapi talet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall marknadsvärderingen beträffande tillgångar och skulder ger väsentligt andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa marknadsvärden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill.
Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet.
Samtliga dotterbolag är helägda. Minoritetsintressen är därmed inte aktuella.
Obeskattade reserver / bokslutsdispositioner
Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och bundet eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 9.
Omräkning av utländska dotterbolag
De utländska dotterbolagen bedriver självständig verksamhet varvid omräk-ning sker enligt dagskursmetoden. Detta innebär att tillgångar, avsättomräk-ningar och övriga skulder omräknas till balansdagens kurser samt att samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad.
Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till koncernens eget kapital.
Övriga redovisnings- och värderingsprinciper Intäkter
Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Försäljning redovisas till dagskurser. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:
• Effekten av valuta- och massaprissäkringar – när kontrakten faller
• Intäkter av grön el – i den period elen har producerats
• Hyresintäkter – i den period uthyrningen avser
• Ränteintäkter – i enlighet med effektiv avkastning
• Erhållen utdelning – när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker Redovisning av koncernbidrag
Rottneros följer Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande om redovisning av koncernbidrag. Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd.
Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens
skatt redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital.
Hos såväl givare som mottagare görs justering för skatteeffekten av koncernbidraget.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.
Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet. I de fall kursen har säkrats genom terminsaffär har underlig-gande fordran eller skuld värderats till den dagskurs som gällde den dag terminskontraktet tecknades. Skillnaden mellan terminskursen och dagskursen vid kontraktets ingående, terminspremien, har periodiserats över kontraktets löptid.
Vid valutasäkring av framtida budgeterade fl öden omvärderas inte säkrings-instrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakursen redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning.
Fordringar och skulder
Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet respektive nomi-nellt värde om ej annat framgår. Osäkra fordringar tas upp till det belopp, som efter en individuell bedömning beräknas bli betalt.
Varulager
Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, avverkningsrätter, massa samt sågade trävaror.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljnings-värdet eller verkligt värde enligt FIFU-principen. Nettoförsäljningsnettoförsäljnings-värdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader. Innehavet av avverkningsrätter värderas till kontraktspriser, som genomsnittligt icke överstiger det verkliga värdet.
Erforderlig reservering har skett för inkuransrisker.
Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar består av tillfällig placering av överskottslikviditet i enlighet med koncernens fi nanspolicy som utan dröjsmål kan säljas eller på annat sätt omvandlas till likvida medel. Placeringarna har värderats till marknadsvärde om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Vinster och förluster redovisas i resultaträkningen.
Kassa och bank
Kassa och bank innefattar kontantkassa samt banktillgodohavanden.
Redovisning av leasingavtal
När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasing objektet, redovisas objektet som en anläggnings-tillgång i koncernbalansräkningen. Mot svarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld.
Leasingavtal avseende tjänstebilar, kontorsinventarier och andra inventarier av mindre värde redovisas som operationell leasing.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för acku mulerade avskrivningar enligt plan. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovi-sade värde. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnader.
Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan, överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället.
Övriga immateriella tillgångar
Utgifter för förvärvade varumärken, licenser och programvaror balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid.
Avskrivningar
Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjande period. Uppskrivningsbelopp för byggnader
41
Rottneros Årsredovisning 2004 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R
avskrives enligt plan. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar.
Följande avskrivningstider har tillämpats:
Byggnader och markanläggningar 20 – 50 år
Goodwill 5 år
Övriga immateriella tillgångar 5 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 – 15 år Inventarier, verktyg och installationer 5 – 10 år
Datorer 3 – 5 år
I de fall en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde. Återvinningsvär-det är Återvinningsvär-det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.
Skatter
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.
Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sam-manhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräknings-metoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder. I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redo-visas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redoredo-visas som långfristig fordran.
I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.
Ersättningar till anställda
Inom koncernen finns i huvudsak avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.
De i Sverige anställda tjänstemännens pensioner täcks in av ITP-planen som är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i RR 29 punkten 29 kan inte lämnas då försäkrings-givaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med RR 29 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.
Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde.
Statliga stöd som hänför sig till kostnader redovisas som en förutbetald intäkt och intäktsförs i takt med att de kostnader, som det statliga stödet är avsett att kompensera, uppkommer. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.
Forskning och utvecklingskostnader
Utgifter för forskning och utveckling avser i huvudsak kostnader för processförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.
Lånekostnader
Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetal-ningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels
• handlas på en öppen marknad till kända belopp eller
• kan omsättas inom tre månader Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, fordringar, rörelseskulder och leasingåtaganden.
Värdepapper
De värdepapper som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde och nedskrivningar görs om bestående värdenedgång konstateras.
Koncernens kortfristiga innehav, som främst består av statsskuldsväxlar och företagscertifikat, redovisas till det lägre av anskaffningsvärde och mark-nadsvärde (noterad köpkurs vid börsens stängning) på balansdagen. Vid värderingen tillämpas denna princip på portföljen som helhet, vilket innebär att orealiserade förluster avräknas mot orealiserade vinster. Eventuella derivat bruttoredovisas dock.
Alla transaktioner med värdepapper redovisas på likviddagen.
Derivatinstrument
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakurs-förändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna.
Samtliga säkringstyper används för att skydda värdet av framtida kassaflö-den. Värdeförändring av derivaten redovisas inte under kontraktens löptid, utan tillsammans med den faktiska transaktionen. Terminspremier/diskon-ton periodiseras över kontraktets löptid som ränta.
Övergång till IFRS 2005
Från och med 2005 skall samtliga noterade bolag inom EU upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).
Redovisningsrådets rekommendationer överensstämmer till största delen med befintliga IAS/IFRS vilket innebär att Rottneros koncernredovisning till stora delar redan är anpassad till det nya regelverket.
Tillämpning av IFRS skall ske från och med 1 januari 2005 och jämförelseåret 2004 skall omräknas. Enligt övergångsreglerna i IFRS 1 behöver omräkning av jämförelseåret dock inte ske för IAS 39, Finansiella instrument. För Rottneros koncernen är IAS 39 den redovisningsprincip som har störst effekt. Rottneros har därför valt att räkna om jämförelseåret 2004 även med hänsyn till IAS 39.
De kommande regler som är tillämpliga för Rottneros innebär i korthet följande:
IAS 39 Finansiella instrument
Enligt IAS 39 skall finansiella instrument marknadsvärderas. Förändringar i marknadsvärdet skall redovisas i bolagets resultat- och balansräkningar.
Rekommendationen tillåter undantagsvis tillämpning av så kallad säkrings-redovisning under förutsättning att bolagets prognoser, system och rutiner uppfyller stränga krav på precision och dokumentation. Säkringsredovis-ningen innebär att löpande förändringar av marknadsvärden redovisas direkt mot eget kapital och inte påverkar resultaträkningen.
Rottneros har omfattande finansiella säkringar vilket medför att konse-kvenserna av att inte tillämpa så kallad säkringsredovisning skulle ge en kraftigt ökad volatilitet i redovisat resultat. Rottneros kommer att tillämpa säkringsredovisning för merparten av sina finansiella kontrakt.
Det är viktigt att framhålla att kassaflödet från de gjorda säkringarna inte påverkas av införandet av IAS 39. Koncernens målsättning, att även under sämre tider skapa ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten, kvarstår.
42
Rottneros Årsredovisning 2004 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RIAS 17 Leasingavtal Standarden gällande leasingavtal (IAS 17) följer Rottneros redan i allt väsentligt. Rottneros har inte några leasingavtal vars omklassifi cering skulle givit upphov till några väsentliga effekter på koncernnivå.
IAS 19 Ersättningar till anställda Rottneros följer redan reglerna rörande ersättning till anställda (IAS 19). Rottneros övergång till IFRS föranleder inte någon materiell effekt på koncernens resultat- och balansräkning.
IAS 41 Jord- och skogsbruk Vad gäller redovisningen av jord- och skogsbruk (IAS 41) skall biologiska tillgångar på varje balansdag redovisas till verkligt värde. Rottneros äger endast en mindre skogsfastighet utan materiell påverkan på koncernens resultat och ställning.
IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd Vad gäller redovisning av elcertifi kat under denna redovisningsprincip (IFRIC 3 emission rights) skall tillgångarna på varje balansdag redovisas till verkligt värde. En omvärdering av Rottneros tillgångar relaterade till elcerti-fi kat per balansdagen skulle inneburit en obetydligt effekt på koncernens egna kapital.
En sammanställning av övergångens fi nansiella effekter för 2004 fi nns i not 26.
1 FÖRDELNING AV NET TOOMSÄT TNING OCH RÖRELSERESULTAT
Nettoomsättningen och rörelseresultatet fördelade sig på rörelse-grenar enligt följande:
Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal 2004 2003 2004 2003 2004 2003
Massa 2 272 2 297 -20 129 -0,9 5,6
Sågade trävaror 84 83 -81 -7 -97,4 -8,9
Moderbolaget 46 - -37 -31
Koncernjusteringar -46 - 37 31
Summa 2 356 2 380 -101 122 -4,3 5,1
Rörelsegrenar:
Koncernens verksamhet fördelar sig på två rörelsegrenar, massatillverkning samt sågade trävaror. Rörelsegrenen sågade trävaror utgör endast en mindre del av omsättningen. Denna verksamhet är under avveckling. Mer utförlig information om detta lämnas i not 2.
Enligt RR 25 Segmentsrapportering behöver segmentsinformation ej lämnas för rörelsegrenar med mindre än 10 procent av omsättningen. Av denna anledning föreligger ej skäl att lämna samtliga uppgifter enligt RR 25 för rörelsegrenen sågade trävaror. Ovanstående information om intäkternas fördelning och rörelseresultat per rörelsegren lämnas såsom tilläggsupp-lysning.
Geografi ska områden:
Försäljning från samtliga enheter inom koncernen sker framför allt inom Västeuropa. Massamarknaden är dock en global marknad med internatio-nella priser och villkor. Även om tillverkning sker i olika länder verkar alla enheter således på en i allt väsentligt gemensam marknad med likartade risker och möjligheter. Det saknas därför skäl för en segmentsredovisning fördelat på olika geografi ska områden.
Nettoomsättningen fördelade sig på geografi ska marknader enligt följande:
2004 % 2003 %
Sverige 346 14,7 376 15,8
Övriga Norden 173 7,3 135 5,7
Spanien 373 15,8 383 16,1
Tyskland 326 13,8 380 16,0
Italien 227 9,6 290 12,2
Storbritannien 178 7,6 152 6,4
Frankrike 134 5,7 146 6,1
Österrike 68 2,9 84 3,5
Övriga Europa 218 9,3 200 8,4
USA 138 5,9 82 3,4
Japan 41 1,7 33 1,4
Kina 40 1,7 26 1,1
Övriga världen 94 4,0 93 3,9
Summa 2 356 100,0 2 380 100,0
2 VERKSAMHETER UNDER AV VECKLING
Styrelsen beslutade den 16 september att avveckla verksamheten vid sågverket Rockhammar Timber AB.
Avvecklingskostnaderna har beräknats till 7 MSEK vartill kommer nedskriv-ning av anläggnedskriv-ningstillgångar och lager om 29 MSEK.
Som framgår av nedanstående tabell har sågverksamheten endast haft en marginell betydelse för koncernens resultat och ställning.Under 2004 uppgick rörelsens kassafl öde till +5 MSEK. Kassafl ödet från investeringar uppgick till 0 SEK och kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten till +7 MSEK.
2004 2003
Kvar- varande verksam- heter Verksam- heter under avveckling Kvar- varande verksam- heter Verksam- heter under avveckling
Nettoomsättning 2 272 84 2 297 83
Rörelseresultat -20 -81 129 -7
Årets resultat -33 -48 94 -9
Anläggningstillgångar 1 305 2 1 186 63
Omsättningstillgångar 1 068 14 1 049 34
Summa tillgångar 2 373 16 2 235 97
Eget kapital 1 565 9 1 698 19
Skulder 808 7 537 78
Summa eget kapital
och skulder 2 373 16 2 235 97
43
Rottneros Årsredovisning 2004 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R
3 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄK TER
Koncernen Moderbolaget 2004 2003 2004 2003
Erhållna försäkringsersättningar 30 – – –
Försäljning av biprodukter 12 14 – –
Vinst/förlust från massaprissäkringar -61 48 – –
Vinst från valutaterminer 199 155 – –
Försäljning av certifikat för grön el 26 18 – –
Upplösning av skadereserv 4 25 – –
Övrigt 15 11 – –
Summa 225 271 – –
4 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
Koncernen Moderbolaget 2004 2003 2004 2003
Kursdifferenser -19 -31 – –
Övrigt -4 – – –
Summa -23 -31 – –
5 FINANSIELL A INSTRUMENT
Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2004
Säkring Säkrad volym Säkringsnivå
Marknads- värde
Referensvärde à vista Valuta USD 65 MUSD 9,45 SEK/USD 184 6,63 SEK/USD Massapris 50 000 ton USD 550 (PIX)
USD 547 (RISI) -45 USD 630
El 928 000 MWh 22–26 öre/kWh 5 20 öre/kWh
Totalt marknadsvärde 144
Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2003
Säkring Säkrad volym Säkringsnivå
Marknads- värde
Referensvärde à vista
Valuta USD 149 MUSD 9,47 SEK/USD 327 7,28 SEK/USD
Valuta EUR 10 MEUR 9,07 SEK/EUR 0 9,09 SEK/EUR
Massapris 235 000 ton 5 166 SEK/ton
Totalt marknadsvärde 389
Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidations-värdet av terminskontrakten på balansdagen. Referenslikvidations-värdet avser avista notering på balansdagen.
De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris, USD-kurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker.
En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighets- analys finns i ett separat avsnitt, se sidan 24 ff.
6 PERSONAL
2004 2003
Medelantal
anställda Varav
män % Medelantal
anställda Varav män %
Moderbolaget 17 82,4 12 75,0
Dotterföretag 818 86,4 845 86,9
Koncernen totalt 835 86,3 857 86,7
Varav
Sverige 642 86,4 657 86,9
Lettland 25 80,0 26 80,8
Portugal 5 80,0 5 80,0
Spanien 163 87,1 169 87,0
835 86,3 857 86,7
2004 2003
MSEK Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensions- kostnader Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensions- kostnader
Moderbolaget 14,6 8,7 3,9 1) 11,5 6,2 2,4 1)
Dotterföretag 267,5 120,4 23,9 266,6 107,4 15,5
Koncernen totalt 282,1 129,1 27,7 2) 278,1 113,6 17,9 2)
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,7 MSEK (0,7) verkställande direktören.
Några pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 2,3 MSEK (3,9) verkställande direktörer.
Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:
2004 2003 Till verkställande direktören i moderbolaget har under året utgått lön och ersättningar med 2,2 MSEK (2,1) samt till styrelsens ordförande 0,2 MSEK (0,2).
44
Rottneros Årsredovisning 2004 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RNot 6 fortsättning
Sjukfrånvaro i moderbolaget
2004 2003 Sjukfrånvaro under en sammanhängande tid
av 60 dagar eller mer 0,0 0,0
Sjukfrånvaro:
genomsnittlig total sjukfrånvaro 0,1% 1,8%
Detaljerad information om sjukfrånvaro för olika kategorier av anställda läm-nas inte då ingen enskild grupp av anställda omfattar mer än tio anställda.
7 ERSÄT TNINGAR TILL ST YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE
Principer
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstäm-mans beslut. För kommittéarbete och arbete utöver ordinarie styrelsearbete utgår särskilt arvode i enlighet med fastställd policy. Arbetstagarrepresen-tanter erhåller ett mindre styrelsearvode.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de tio personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Koncernledningens sam-mansättning, se sidan 58–59.
Rörlig lön
Rörlig lön är alltid maximerad. Fördelningen mellan fast lön och rörlig lön ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga lönen helt kopplad till koncernens resultat efter fi nansiella poster och maximerad till 500 000 SEK. För 2004 utgår ingen rörlig lön till verkställande direktören. För andra ledande befatt-ningshavare är den rörliga delen baserad på individuellt uppsatta mål samt koncernens resultat efter fi nansiella poster eller lokala enheters resultat. För 2004 utgår rörlig lön med maximalt 20 procent av grundlönen.
Pensioner
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien upp-går till 35 procent av pensionsgrundande lön upp till 30 basbelopp samt 25 procent av pensionsgrundande lön på lönedelar mellan 30-50 bas-belopp. Med pensionsgrundande lön avses grundlönen samt ett genomsnitt av de tre senaste årens rörliga lön. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.
Avgångsvederlag
Utöver en ömsesidig uppsägningstid om ett halvt år har verkställande direktören i moderbolaget rätt till årlig ersättning under två år motsvarande den lön som utbetalats under uppsägningstiden. För övriga ledande
Utöver en ömsesidig uppsägningstid om ett halvt år har verkställande direktören i moderbolaget rätt till årlig ersättning under två år motsvarande den lön som utbetalats under uppsägningstiden. För övriga ledande