INNEHÅLL BOLAGSSTÄMMA

(1)

ÅRSREDOVISNING

2004

(2)

INNEHÅLL

1 Året som gått 2 Kort om Rottneros 4 VD har ordet 6 Rottnerosaktien

8 Affärsidé, mål och strategier 9 Marknad och produkter 14 Koncernens enheter 17 Personal

18 Råvaruförsörjningen 20 Miljö

24 Möjligheter och risker

28 Innehåll ekonomisk redovisning Deﬁ nitioner

29 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkningar 36 Balansräkningar

38 Förändringar i eget kapital 39 Kassaﬂ ödesanalyser

40 Tilläggsupplysningar och noter 50 Revisionsberättelse

51 Sexårsöversikt 52 Bolagsstyrning 56 Styrelse och revisorer 58 Ledande befattningshavare 60 Ordlista

Adresser

EKONOMISK INFORMATION

Bolagsstämma 26 april

Kvartalsrapport (3 månader) 26 april

Kvartalsrapport (6 månader) 26 juli

Kvartalsrapport (9 månader) 26 oktober

Bokslutskommuniké för 2005 februari 2006

Årsredovisning för 2005 april 2006

BOLAGSSTÄMMA

Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB den 26 april 2005, klockan 17.00 på Hotell Selma Lagerlöf i Sunne.

Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 29 april 2005. Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelning ut- betalas den 4 maj 2005.

Aktieägare som önskar deltaga och rösta på bolagsstämman ska vara in- förd i den av VPC förda aktieboken senast den 15 april 2005 samt anmäla sitt deltagande till Rottneros AB, Box 600, 194 26 Upplands Väsby, telefon 08-590 010 00, fax 08-590 010 01 eller e-mail: info@rottneros.com senast den 19 april 2005.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 15 april 2005 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman.

Årsredovisningen distribueras till samtliga aktieägare.

Alla värden uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas MSEK och miljarder kronor förkortas MDR. Miljoner dollar förkortas MUSD. Sifferuppgifter inom parentes avser 2003 eller motsvarande period föregående år, om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Rottneros egna bedömningar, om en speciﬁ k källa inte anges.

Olivia Maria arbetar som processanalytiker i kvalitetskontrollen vid Rottneros Miranda.

Omslagsfoto: Patricia Sandoya, controller vid bruket i Miranda.

(3)

1

Rottneros Årsredovisning 2004

ROT TNEROS I SIFFROR

2004 2003 2002 2001 2000 1999

Nettoomsättning, MSEK 2 356 2 380 2 494 2 741 3 385 2 101

Resultat efter ﬁnansnetto, MSEK -108 115 86 235 892 111

Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 283 193 244 183 85 276

Medeltal anställda 835 857 860 878 890 884

Relationstal, %

Soliditet 66 73 72 73 72 62

Avkastning på sysselsatt kapital neg 7 5 12 52 9

Avkastning på eget kapital neg 5 3 8 40 7

Kronor/aktie

Resultat efter skatt -0,45 0,47 0,29 0,76 3,12 0,43

Utdelning 0,20 * 0,30 0,30 0,35 0,50 0,25

*) Föreslagen utdelning.

K VARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)

2004 2003 2002

IV III II I IV III II I IV III II I

Nettoomsättning 535 583 623 615 571 587 582 640 560 633 646 655

Rörelseresultat före avskrivningar -19 -9 99 51 94 43 57 45 60 74 11 25

Avskrivningar -30 -126 -33 -34 -34 -27 -27 -29 -40 -24 -25 -24

Rörelseresultat -49 -135 66 17 60 16 30 16 20 50 -14 1

Finansnetto -3 – -2 -2 1 – -7 -1 1 5 20 3

Resultat efter ﬁnansiella poster -53 -134 64 15 61 16 23 15 21 55 6 4

Skatt 13 41 -19 -8 -13 -5 -5 -7 -1 -24 -3 -3

Resultat efter skatt -40 -93 45 7 48 11 18 8 20 31 3 1

Produktion massa, tusen ton 163,0 155,0 171,4 167,4 166,7 155,6 163,5 153,3 155,5 163,9 157,8 158,9 Leveranser massa, tusen ton 149,3 149,0 157,2 169,5 157,3 160,7 149,4 173,7 150,3 153,7 162,8 163,7

Produktion sågade trävaror, tusen m³ 6,8 7,2 13,9 13,5 12,4 10,7 12,3 10,5 10,1 7,3 12,4 12,6

Leveranser sågade trävaror, tusen m³ 9,5 13,4 12,5 11,3 10,2 10,5 11,6 10,3 9,7 9,1 10,6 13,5

■ Resultatet efter ﬁnansnetto uppgick till -108 (115) MSEK. Resultatförsämringen beror dels på strukturåtgärder (se nedan) som har föranlett engångskostnader på 116 MSEK, dels på en relativt låg USD-kurs under en stor del av året.

■ I september beslutade styrelsen om två kraftfulla strukturåtgärder gällande olönsamma verksamheter.

Dessa innebär att sågverket Rockhammar Timber avvecklas samt att tillverkningen av magneﬁtmassa vid Utansjö Bruk upphör. Magneﬁtlinjen i Utansjö stängdes i mitten av januari 2005 medan verksamheten vid Rockhammar Timber upphör under första kvartalet 2005. Kostnaderna för dessa åtgärder togs till fullo under 2004.

■ Under andra hälften av året påbörjades installationen av en tillverkningslinje för CTMP-massa vid Utansjö Bruk.

Investeringen, som uppgår till cirka 280 MSEK, är koncernens största någonsin. Utrustningen från den gamla magneﬁtlinjen kommer till vissa delar att användas, varför investeringen i jämförelse med att bygga nytt blir mycket låg. CTMP-anläggningen tas i bruk under mars/april 2005.

■ Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet i koncernen låg för tredje året i rad på över 90 procent.

Vid Vallviks Bruk, Rottneros Bruk och Rottneros Miranda i Spanien slogs nya produktionsrekord under 2004.

Kraftfulla strukturåtgärder

Å R E T S O M G Å T T

(4)

2

■ Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en världsledande ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor.

■ Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad produktion.

■ Rottneros har en produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fyra bruk i Sverige och ett i Spanien, vilket gör koncernen till en av världens största leverantörer av avsalumassa.

■ Rottneros är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu och en betydande leverantör av övriga kvaliteter.

■ Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar sig Rottneros till krävande kunders behov.

��

■��

��

�

��

� ��

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

� �

�� ��

��

�

��

Detta är Rottneros

K O R T O M R O T T N E R O S

FINANSIELL SÄKRINGSSTR ATEGI

■ Rottneroskoncernen är starkt beroende av massapriserna och kursen på USD.

■ En förändring av massapriset med 50 USD påverkar resultatet efter ﬁ nansnetto på årsbasis med 250 MSEK medan en förändring av USD-kursen med 50 öre på- verkar årsresultatet med 155 MSEK.

■ För att utjämna effekten av dessa faktorer arbetar koncernen med en aktiv ﬁ nansiell säkringsstrategi som sedan den infördes år 2000 har påverkat resultatet positivt med cirka 300 MSEK.

Vedråvaran huggs till ﬂ is som sedan kokas till kemisk massa eller mals till mekanisk CTMP. Båda massatyperna används vid tillverkning av dryckes- kartong.

(5)

3

ROT TNEROS NISCHER

Produktnischer Rekommenderad massa ur sortimentet

Journalpapper (LWC/ULWC) Slipmassa (gran) Tunna tryckpapper Slipmassa (gran och asp) Träfritt / Nästan träfritt bulkigt papper CTMP, slipmassa (gran och asp) Nästan träfritt bestruket papper CTMP, slipmassa (gran och asp)

Etikettpapper Slipmassa (gran)

Mjukpapper CTMP

Kartong Slipmassa, CTMP

Vätskekartong CTMP

Lateximpregnerad kartong Långﬁbersulfat Papper för transformatorer och kablar Oblekt långﬁbersulfat

Filter Långﬁbersulfat, magneﬁt, CTMP

��

��

��

��

� ��

��

����

■��

��

��

KONCERNENS TILLVERKNINGSENHETER

Kort om... Massatyper Tillverkningskapacitet Antal anställda

Rottneros Bruk Ligger i Värmland och tillverkar mekanisk

pappersmassa. Slog produktionsrekord under 2004. Slipmassa

CTMP 145 000 ton 165

Rockhammars Bruk Ligger i Bergslagen (Västmanland).

Var 1974 först i världen med att producera CTMP-massa. CTMP 60 000 ton 70

Utansjö Bruk Ligger i Ångermanland.

Inviger ny CTMP-anlägging under våren 2005. Slipmassa

CTMP 152 000 ton 165

Vallviks Bruk Ligger i Hälsingland. Bruket som tillverkar sulfatmassa

slog produktionsrekord under 2004. Långﬁbrig sulfat 194 000 ton 197

Rottneros Miranda Ligger i norra Spanien. Använder eukalyptus som

råvara och slog produktionsrekord under 2004. Kortﬁbrig sulfat 149 000 ton 168

K O R T O M R O T T N E R O S

(6)

4 Kraftfulla strukturåtgärder under året

2004 blev ett starkt år för Rottneros avseende produktionen. Vi slog produktionsrekord vid bruken i Vallvik, Rottneros och spanska Miranda. Vi tog även det offensiva beslutet att investera i en CTMP-linje vid Utansjö Bruk och påbörjade även bygget av anläggningen som kommer att tas i drift i månadsskiftet mars/april 2005.

Trots produktionsrekorden blev 2004 ett resultatmässigt svagt år med ett negativt resultat efter ﬁ nansnetto om 108 MSEK inklusive poster av engångskaraktär. Exklusive dessa poster blev resultatet svagt positivt. Under en stor del av året var USD-kursen sjunkande, vilket kraftigt bidrog till det negativa resultatet.

Inledningsvis såg året ut att bli bra, men marknaden och därmed massapriset försämrades redan efter några måna- der. När marknaden sedan började visa tecken på att för- bättras under slutet av året kom den ihållande försämringen av USD-kursen vilket är problematiskt för Rottneros som är ett av Sveriges mest dollarberoende företag.

Resultatet påverkades av två stora poster av engångs- karaktär. Under september tog vi beslut om att upphöra med verksamheten vid sågverket Rockhammar Timber under första kvartalet 2005. Vidare beslutade vi att upp- höra med produktion av magneﬁ tmassa vid Utansjö Bruk, vilket genomfördes i början av januari 2005. Dessa två strukturåtgärder föranledde engångskostnader om sammanlagt 116 MSEK. I och med att engångskostnaderna för dessa åtgärder skulle komma att belasta resultatet för 2004 tvingades vi att göra en prognosjustering för hel- året. De två berörda verksamheterna har orsakat koncernen betydande förluster under en följd av år.

FRAMTIDSPROGRAMMET

Tredje kvartalet 2004 innebar att en obruten svit om 20 kvartal med vinst bröts. En så lång period av vinst är ex- tremt för ett konjunkturkänsligt bolag som Rottneros.

Denna svit är ett resultat av framtidsprogrammet från år 2000 som bland annat innehåller fokusering på nischer, utveckling av den ﬁ nansiella riskhanteringen och en bred kund- och marknadssatsning.

Resultatet för 2004 har påverkats positivt med cirka 165 MSEK av vår ﬁ nansiella säkringsstrategi som bland annat innebär att 30 procent av intäktsexponeringen i USD har säkrats. Sedan 2000 då strategin infördes har den bidragit med sammanlagt 300 MSEK till resultatet. Det är tack vare säkringsstrategin som resultatet även för 2004 är positivt exklusive engångsposter.

Under året har vi slutfört det kostnadsreduktions- program som vi inledde under 2003, vilket bland annat har resulterat i en minskning av antalet anställda i koncernen med cirka 10 procent. Vi har gjort en rejäl genomgång av alla logistiklösningar och där det har varit möjligt har vi valt bättre och mer kostnadseffektiva alternativ. Även in-

köpsfunktionen, särskilt för vedråvara, har trimmats. Detta har gjort det möjligt att minska kapitalbindningen med cirka 40 MSEK genom att lagret av vedråvara har kunnat reduceras med cirka 30 procent eller 100 000 kubikmeter.

OFFENSIVA INVESTERINGAR

Vi tog beslut om att investera 280 MSEK i den tillverkningslinje för CTMP-massa vid Utansjö Bruk som star- tas i månadsskiftet mars/april 2005 och som kommer att ersätta den magneﬁ tlinje som lades ner i början av 2005.

Skiftet från magnefi t till CTMP blir en teknisk utmaning i och med att en stor del av magnefi tlinjen används i den nya mekaniska processen. Genom att stora delar av den gamla magnefi tlinjen har kunnat återanvändas har inve- steringskostnaderna sänkts med 70 procent jämfört med en ny anläggning.

CTMP av asp är en kvalitet som växer på marknaden medan magneﬁ t är en sulﬁ tmassa i avklingande. Vi kommer alltså att ersätta en olönsam produkt med en lönsam framtidsprodukt.

CTMP-anläggningen är vid sidan av förvärv den största investeringen i koncernens historia och kommer att befästa vår position som en av världens största producenter av CTMP-massa. En produkt som för övrigt såg dagens ljus i vårt bruk i Rockhammar 1974. Denna satsning är viktig för Utansjös framtid.

Vi har även investerat i underhåll och uppgradering av beﬁ ntliga anläggningar. Rottneros signum är just att på ett kostnadseffektivt sätt använda även sådan utrustning som inte är helt ny och därmed hålla kapitalbindningen nere.

KUND- OCH MARKNADSSATSNING

Under 2004 har den kund- och marknadssatsning som är en del av framtidsprogrammet fortgått. Det innebär att vi nu arbetar under det koncerngemensamma varumärket Rottneros, att vi har startat ﬂ era säljbolag – senast i Tyskland – och att vi har skapat en gemensam säljenhet som binder ihop de svenska brukens försäljning, kundvård, logistik och fakturering. Vi har utvecklat våra IT-lösningar vilket för kundernas del innebär att all information om

V D H A R O R D E T

(7)

5

deras samarbete med oss ﬁ nns samlad på ett ställe. För vår egen del ökar det överblicken över lagersituationen, orderläget med mera.

TILLGÄNGLIGHETEN I FOKUS

Under 2005 kommer vårt fokus dels att ligga på att hålla hög tillgänglighet vid bruken med få drift- avbrott och hög produktivitet, dels på att utveckla nya kunder och därmed marknader inom ramen för vår nischstrategi. Effektiviteten på bruken utvecklas ständigt genom att bruksledningarna och personalen består av skickliga massatillverkare med mångårig branscherfarenhet. Sats- ningen på CTMP, bland annat genom den nya anläggningen i Utansjö, passar mycket väl in i strategin eftersom denna pappersmassa ingår i sex av de elva nischer vi prioriterar.

Genom att vi har gjort oss av med två förlustkällor, sågverket Rockhammar Timber och produktionen av mag- neﬁ tmassa vid Utansjö Bruk, och genom det program för kostnadsreduktion som vi har genomfört under 2003 och 2004 har vi nu en kostnadsbild som är bättre balanserad mot vår intjäningsförmåga. Vi står därför bättre rustade för

framtiden än på länge. En förutsättning är dock att USD- kursen håller sig på en rimlig nivå.

Vad gäller massamarknaden och prisbilden under resten av 2005 tyder allt på att den positiva trend som inleddes under slutet av 2004 håller i sig och att vi får erfara prishöj- ningar i USD under året. Den avgörande frågan för lönsam- heten är återigen utvecklingen av USD-kursen.

Jag vill tacka samtliga medarbetare för ett fantastiskt arbete under 2004. Det har varit ett tufft år i besparingar- nas tecken och alla har verkligen ställt upp på detta vilket starkt har bidragit till att vi har kunnat skapa ett bra ut- gångsläge för 2005 och framåt.

Upplands Väsby i februari 2005

Lars Blecko

Koncernchef och verkställande direktör

CTMP-anläggningen är vid sidan av förvärv den största investeringen i koncernens historia och kommer att befästa vår position som en av världens största producenter av CTMP-massa.

V D H A R O R D E T Rottneros Årsredovisning 2004

(8)

6 Ökad omsättningshastighet

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stock- holmsbörsens O-lista och ingår i Attract 40-listan där de mest omsatta bolagen återﬁ nns. En börspost uppgår till 1 000 aktier. Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 94,2 MSEK fördelat på 188 432 105 aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst.

Aktiekapitalets utveckling beskrivs i tabell på sidan 7.

Vid årsskiftet hade Rottneros 24 981 aktieägare (25 773).

Utländska aktieägares andel uppgick till 16,2 procent (14,8) av kapitalet.

KURSUTVECKLING

Under 2004 sjönk Rottneros aktiekurs med 12,3 procent från 8,55 till 7,50 SEK. Börsen som helhet mätt med Affärsvärldens Generalindex steg med 17,5 procent medan Affärsvärldens skogsindex sjönk med en knapp procent. Rottneros börsvärde uppgick vid årets slut till knappt 1,4 MDR.

AKTIENS OMSÄTTNING

Rottnerosaktiens omsättningshastighet under året var 76 (51) procent. Den totala omsättningshastigheten på börsens O-lista uppgick under året till 82 (78) procent.

ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER

Styrelsen har bemyndigande från bolagsstämman att åter- köpa egna aktier så att bolaget maximalt äger 10 procent

av antalet utestående aktier. Med stöd av detta bemyndigande gjorde styrelsen under 2004 återköp av sammanlagt 510 000 aktier till ett snittpris om 9,99 SEK per aktie, sammanlagt 5,1 MSEK. Rottneros ägde vid årets utgång sammanlagt 8,2 miljoner aktier i bolaget, motsvarande 4,4 procent av antalet utestående aktier. Styrelsen kommer att föreslå att bolagsstämman 2005 ger fortsatt bemyndigande om återköp av egna aktier motsvarande högst 10 procent av det totala antalet aktier, inklusive redan innehavda aktier.

Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapital- struktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier som likvid vid eventuella framtida förvärv.

UTDELNINGSPOLITIK

Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, ﬁ nansiella ställning och framtida utveck- lingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att de sämre åren i en konjunkturcykel måste vägas in i hel- heten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verk- samhetsåret 2004 föreslår styrelsen en utdelning på 0,20 (0,30) SEK per aktie. Detta motsvarar en direktavkastning på 2,6 (3,5) procent baserat på slutkursen för året. Inklusive den föreslagna utdelningen för 2004 har sedan 2000, det vill säga en konjunkturcykel, utdelats knappt 40 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt.

ROT TNEROSAK TIENS UT VECKLING 1994 –20 04 R O T T N E R O S A K T I E N

�

��

�

��

�

��

(9)

7

AK TIEDATA¹⁾

2004 2003 2002 2001 2000 1999²⁾

Aktier vid periodens ingång³⁾ Antal 180 722 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332

Återköpta egna aktier³⁾ Antal 510 2 258 5 419 20 933 – –

Aktier vid periodens utgång³⁾ Antal 180 212 180 722 182 980 188 399 209 332 209 332

Genomsnittligt antal aktier³⁾ Antal 180 392 181 422 187 709 204 099 209 332 209 332

Rörelseresultat/aktie SEK -0,56 0,67 0,31 1,00 4,34 0,59

Resultat efter ﬁnansnetto/aktie SEK -0,60 0,64 0,46 1,15 4,26 0,53

Resultat efter skatt/aktie SEK -0,45 0,47 0,29 0,76 3,12 0,43

Rörelsens kassaﬂöde/aktie⁴⁾ SEK -0,41 0,00 -0,13 0,50 4,28 -0,01

Eget kapital/aktie SEK 8,73 9,50 9,33 9,40 9,07 6,13

Utdelning SEK 0,20⁵⁾ 0,30 0,30 0,35 0,50 0,25

Utdelning/eget kapital/aktie % 2,3 3,2 3,2 3,7 5,5 4,1

Börskurs vid periodens slut SEK 7,50 8,55 7,45 9,85 7,70 11,10

Högst betalt SEK 11,10 9,90 12,20 10,10 11,60 11,50

Lägst betalt SEK 7,00 6,30 6,00 6,25 7,00 2,95

Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,9 0,9 0,8 1,0 0,8 1,8

P/E-tal/aktie ggr neg 18,3 25,3 13,0 2,5 25,5

Direktavkastning⁶⁾ % 2,6 3,5 4,0 3,6 6,5 2,3

1) Det ﬁnns inga program som medför utspädning. 4) Kassaﬂöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

2) Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark. 5) Föreslagen utdelning.

3) Antal aktier anges i tusental. 6) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

ÄGARSTRUK TUR PER 20 04 12 31

Aktieägare Antal aktier

Procentandel av kapitalet

Nemus Holding AB 51 366 484 27,2

Hållsten Bertil 3 900 000 2,1

Okobank 3 496 000 1,9

Sociétè Générale 2 300 000 1,2

Banco fonder 2 050 000 1,1

Yield 2 003 000 1,0

JP Morgan Chase Bank 1 919 293 1,0

Goldman Sachs International 1 829 986 1,0

Odin Sverige 1 796 973 1,0

Handelsbanken fonder 1 452 119 0,8

Totalt 10 största ägare 72 113 855 38,3

Rottneros AB (egna aktier från återköp) 8 219 641 4,3

Summa övriga ägare 108 098 609 57,4

Totalt 188 432 105 100,0

Geograﬁsk fördelning av ägandet

Sverige 157 904 679 83,8

Övriga Norden 9 280 831 4,9

Övriga Europa (exkl. Norden) 19 044 185 10,1

USA 1 936 731 1,0

Övriga världen 265 679 0,2

Totalt 188 432 105 100,0

Fördelning av ägande mellan svenska juridiska personer och svenska privatpersoner

Juridiska personer 112 864 543 59,9

Privatpersoner 75 567 652 40,1

Totalt 188 432 105 100,0

Källa: VPC Analys

AK TIEFÖRDELNING PER 20 04 12 31

Antal aktier

Antal aktieägare Procentandel av aktiekapital

1 – 500 8 973 1,1

1 001 – 5 000 7 162 10,3

5 001 – 10 000 1 661 7,4

10 001 – 15 000 349 2,4

15 001 – 20 000 346 3,5

20 001 – 652 72,4

Totalt 24 981 100,0

Källa: VPC Analys

ANALY TIKER SOM FÖL JER ROT TNEROSAK TIEN

Alfred Berg Linus Larsson

Carnegie Mattias Sjödin, Johannes Grunselius Enskilda Securities Richard Nilsson

Handelsbanken Capital Markets Olof Grenmark, Johan Swahn

Swedbank Tomas Eriksson, Per Andersson

Kaupthing Bank Stefan Engqvist R O T T N E R O S A K T I E N

(10)

8 Oberoende leverantör av kundanpassade massor

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. Under den senaste konjunkturcykeln (1999–2004) har 39 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt delats ut.

För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och därmed ta ett samhällsansvar. Mervärde åt kunderna ska- par Rottneros genom att tillhandahålla nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spets- kompetens. Denna kompetens kan avse såväl produkter som applikationer.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och ﬂ exibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa.

Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identiﬁ erat, nämligen att vara ett kundbe- hovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leve- ranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov.

Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under 2001. Den framtida färd- riktningen präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Denna satsning har kompletterats med ett ledar- och kompetens- utvecklingsprogram som pågår fortlöpande.

MÅL OCH STRATEGIER

Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Under 2001- 2003 och de tre första kvartalen 2004 var kursen betydligt stabilare än under tidigare lågkonjunkturer och förändra- des i takt med index.

■ Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massa- producent som är världsledande på mekanisk avsalumassa.

■ Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsik- tiga kunder. Strategin började tillämpas under 2001.

■ Rottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att även kortsiktigt undvika ett negativt resultat.

A F F Ä R S I D É :

Rottneros är en oberoende och ﬂ exibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

V I S I O N :

Rottneros ska uppfattas som

marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

A F F Ä R S I D É , M Å L O C H S T R A T E G I E R

(11)

9 Fokus på utvalda nischområden

Rottneroskoncernen verkar på marknaden för avsalumassa. I Rottneros sortiment av pappersmassor ingår mekaniska och kemiska massor av både kort- och långﬁbrig ved.

Den totala världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2004 till 41 miljoner ton, en ökning med 5,5 procent eller 2 miljoner ton jämfört med 2003. Avsalumassa produceras, torkas, förpackas och skeppas för att säljas på marknaden, i motsats till den avsevärt större voly- men massa, som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion. Den totala massaproduktionen i värl- den var 2004 193 miljoner ton, vilket motsvarar en ökning med 4 procent eller 7 miljoner ton jämfört med 2003.

Den ojämförligt snabbast växande marknaden i världen är den kinesiska, som under 2004 växte med drygt 27 procent. Den snabba ökningen av massaimporten drivs av att landet har brist på egen skogsråvara.

Rottneros strategi är att systematiskt producera och marknadsföra massor inom prioriterade nischområden.

I denna strategi ingår att erbjuda kunderna den pappersmassa eller den kombination av pappersmassor som så kost- nads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på kundens slutprodukt.

Långﬁbrig kemisk massa

MARKNADEN

Marknaden för långﬁbrig kemisk massa som tillverkas vid Vallvik kännetecknades under 2004 av goda leveranser och hög produktion. Under den senare delen av 2004 tillkom ny produktionskapacitet, vilket ledde till ökat utbud och

lägre priser. Totalt levererades 22 miljoner ton långﬁbrig kemisk massa under 2004, vilket motsvarar 54 procent av den totala marknaden för kemisk avsalumassa.

De största producenterna på avsalumarknaden för lång- ﬁbrig kemisk massa är Weyerhauser (USA), Södra (Sverige), International Paper (USA) samt Arauco (Chile).

Året inleddes med en prisnivå för NBSK på 560 USD per ton och steg till 660 USD inför sommaren. Under tredje kvartalet föll priset till cirka 580 USD per ton, för att under det fjärde kvartalet återhämta sig till 630 USD vid årets slut. Leveranserna under tredje kvartalet var goda.

De fallande priserna under sommaren var en konsekvens av mycket högt produktionsutnyttjande med stigande pro- ducentlager som följd. Genomsnittspriset i Europa var under 2004 cirka 620 USD att jämföra med cirka 530 USD under 2003.

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

De långﬁbriga kemiska massakvaliteter som Rottneros tillhandahåller är sulfatmassa och magneﬁtmassa.

Sulfatmassa

Den långﬁbersulfatmassa som tillverkas vid fabriken i Vallvik produceras av tall och gran som råvara. Massan tillverkas i tre olika kvaliteter.

Den i särklass största andelen utgörs av ECF-massa (Elemental Chlorine Free) som används till framför allt skriv- och tryckpapper. En annan blekt kvalitet är TCF-

M A R K N A D O C H P R O D U K T E R

En kontinuerlig kvalitetskontroll är av vital betydelse för att de krav på hög och jämn kvalitet som kunderna ställer ska uppfyllas.

Jorge Gonzales är kvalitetsanalytiker vid bruket i Miranda och José Ignacio Martin Ferro är operatör vid massalinjen.

(12)

10

massa (Totally Chlorine Free) som huvudsakligen används till tryckpapper. Produktionen av TCF upphör dock vid utgången av 2005 på grund av minskad efterfrågan.

Vid Vallvik tillverkas även oblekt massa, UKP, med mycket hög renhet som gör att den med fördel kan användas för kabelpapper och transformatorer. Ett ﬂ erårigt utveck- lingsprojekt har lett fram till att Vallviks oblekta massa idag har en renhet som gör den godkänd för mycket krävande papperskvaliteter. Vallvik är därför kvalitetsmässigt ledande inom det så kallade e-massasegmentet.

Vallviks massor är ﬂ ingtorkade, vilket ger papper med hög porositet. Massorna är därför speciellt lämpliga för ﬁ lter och absorberande produkter.

Magneﬁ tmassa

Produktionen av magneﬁ tmassa, som ägde rum vid Utan- sjö Bruk, upphörde i början av januari 2005 på grund av minskad efterfrågan och sjunkande priser, men massan kommer att levereras under större delen av 2005. Delar av tillverkningslinjen byggs om för produktion av CTMP.

TILLVERKNINGSPROCESSEN

Tillverkningsprocessen är densamma för både långfi brig och kortfi brig kemisk pappersmassa. Det innebär att veden kokas med kemikalier vid hög temperatur. I denna process löses ungefär hälften av vedråvaran ut i kokvätskan, främst genom att det lignin som binder vedfi brerna frigörs. Den återstående hälften, som består av cellulosafi brer, blir pappersmassa. Normalt bleks massan för att kunna användas i skriv- och tryckpapper eller andra produkter som kräver hög ljushet.

Den hälft av vedråvaran som inte blir pappersmassa går till energiåtervinning. Denna återvinningsprocess gör att skogsindustrin är samhällets största användare av bio-

bränsle och en av landets största producenter av el fram- ställd av biobränsle, så kallad ”grön el”.

FRAMTIDEN

Att Rottneroskoncernen, i och med utgången av 2005, upp- hör med att leverera magneﬁ tmassa och TCF-massa beror på att dessa produkters efterfrågan och därmed lönsam- heten har sjunkit. I stället satsar koncernen på att fortsätta utveckla Vallviks blekta massa (ECF) och den oblekta massan (UKP) för att ytterligare stärka de valda nischerna.

Utbudet av långﬁ brig kemisk massa kommer inte att öka nämnvärt inom de närmaste åren varför balansen mellan utbud och efterfrågan förväntas stärkas.

Kortﬁ brig kemisk massa

MARKNADEN

Marknaden för kortﬁ brig kemisk massa som tillverkas i Miranda har under 2004 påverkats av att stora volymer från Sydamerika har tillkommit genom nya pro- duktionsanläggningar. Under året har 700 000 ton tillkommit vilket motsvarar en ökning med 39 procent från 2003. Totalt producerades 16 miljoner ton kortﬁ brig kemisk massa under 2004, vilket motsvarar 39 procent av den totala marknaden för avsalumassa.

Några av de största producenterna på avsalumarknaden för kortﬁ brig kemisk massa är Aracruz (Brasilien) och Ence (Spanien).

Kortﬁ brig kemisk massa hade en svagare prisutveck- ling än den långﬁ briga under 2004. Priset vid årets början var 500 USD och steg inför sommaren till 550 USD, för att vid årets slut vara 520 USD. Genomsnittspriset för året var 520 USD, att jämföra med genomsnittspriset under 2003 på 500 USD per ton. I EUR var priserna historiskt sett mycket låga.

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

Råvaran vid tillverkning av kortﬁ bermassa, i Miranda i Spanien, är trädet eukalyptus globulus som ger en mycket stark kortﬁ brig massa. Massan är ECF-blekt. Den används till skriv- och tryckpapper för att ge god formation och till tissue för att ge mjukhet.

Tillverkningsprocessen för kortﬁ brig kemisk massa är den samma som för långﬁ brig (se ovan).

FRAMTIDEN

Bruket i Miranda tillverkar en eukalyptusmassa som är

����

■��

��

��

(13)

Massatillverkningsprocessen styrs från brukens kontrollrum. Prover tas regelbundet ut för kvalitets- kontroll i laboratorierna. Lennart Olsson är operatör vid ﬂ ingtorken på Rottneros Bruk.

11

M A R K N A D O C H P R O D U K T E R Rottneros Årsredovisning 2004

(14)

12

stark jämfört med de ﬂ esta konkurrenternas. Försäljnings- arbetet är därför inriktat på att sälja Mirandas massor för tillverkning av produkter där såväl styrka som formation och ljushet krävs, till exempel högkvalitativ kartong.

Utbudet i världen av eukalyptusmassa kommer att fortsätta öka även under kommande år och enbart under 2005 kommer drygt 1,5 miljoner tons kapacitet att tillföras marknaden. Av denna kapacitet är dock den största delen avsedd för pappersproduktion internt inom de företag som producerar massan, exempelvis APP och StoraEnso.

Mekanisk massa

MARKNADEN

Marknaden för mekaniska massor, som tillverkas i Rottne- ros, Rockhammar och Utansjö, uppgick till 2,6 miljoner ton under 2004 jämfört med 2,5 miljoner ton under 2003 vilket innebär en ökning med 5 procent.

Efterfrågan på framför allt CTMP producerad av asp var god. Den goda efterfrågan förklaras i första hand av produktens tekniska egenskaper som bland annat bidrar till hög bulk och opacitet hos det papper som produceras av massan. Konkurrenskraften för koncernens globala produkt, slipmassa, försvagades under året främst på grund av kraftigt ökade fraktkostnader.

De största producenterna på avsalumarknaden för mekaniska massor är de nordamerikanska företagen Tembec (Kanada) och Millar Western (Kanada).

För Rottneros mekaniska massakvaliteter var prisbilden under året betydligt stabilare än för kemiska massor, med en god efterfrågan på framför allt CTMP producerad av asp.

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER CTMP

CTMP är en förkortning av Chemi-Thermo Mechanical Pulp. Det är en mekanisk massa där veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur.

Efter förbehandlingen rafﬁ neras veden i form av ﬂ is i en skivkvarn.

Rottneroskoncernen har två linjer för CTMP, en vid Rockhammars Bruk och en vid Rottneros Bruk. En tredje linje vid Utansjö Bruk tas i bruk i månadsskiftet mars/

april 2005. Den totala produktionsvolymen blir inklusive nytillskottet från Utansjö 215 000 ton per år, vilket innebär att Rottneros är en av världens största tillverkare av CTMP. Vedråvaror vid tillverkning av CTMP är asp, gran och tall.

ROT TNEROS MASSAT YPER OCH K VALITETER

Massatyp Vedslag Blekning Typ av blekning Användningsområden

MEKANISK MASSA Slipmassa Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong

Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, ﬁ npapper

CTMP Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue

Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, ﬁ npapper

Tall Oblekt/blekt TCF Kartong, ﬁ lter

KEMISK MASSA Magneﬁ tmassa Gran Oblekt/blekt TCF Tissue, ﬁ npapper, täta papper, färgade papper

Asp Blekt TCF Tissue, ﬁ npapper, färgade papper

Långﬁ bersulfatmassa Tall / gran Blekt ECF/TCF Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, ﬁ lter Oblekt Filter, elektriska tillämpningar, absorberande produkter

Eukalyptussulfatmassa Eukalyptus Blekt ECF Finpapper, tissue, skriv och tryckpapper

��

��

�� ��

��

(15)

M A R K N A D O C H P R O D U K T E R Rottneros Årsredovisning 2004

Gran ger en starkare massa än asp, medan aspmassan är väsentligt ljusare. CTMP tillverkas i en mängd olika kvaliteter utvecklade för olika användningsområden. Gran- massorna tillverkas både oblekta och blekta till olika ljus- hetsnivåer medan aspmassorna enbart tillverkas med höga ljusheter. Samtliga massor är TCF-blekta. Skriv- och tryckpapper utgör dominerande användningsområden.

För till exempel vätskekartong tillverkas en speciell massakvalitet. Inom Rottneros nischstrategi fortsätter utvecklingen av speciella CTMP-kvaliteter för nya använd- ningsområden.

Slipmassa

Rottneros är världens största tillverkare av slipmassa för avsalumarknaden med gran som den dominerande rå- varan. Rottneros har även utvecklat en slipmassakvalitet baserad på aspved vid fabriken i Utansjö. Aspslipmas- san har mycket hög ljushet medan granslipmassan i gen- gäld är starkare. Rottneros tillverkar ett stort antal slip- massakvaliteter speciellt anpassade för att användas till olika tryckpapperstyper.

Granslipmassorna tillverkas dels som oblekta, dels som blekta till olika ljushetsnivåer medan aspslipmassan enbart tillverkas med hög ljushet. Massorna bleks med peroxid och är därmed TCF-blekta. Det huvudsakliga användningsom- rådet för slipmassa är tryckpapper. Kartong är ett annat viktigt användningsområde.

Aspslipmassan används även till såväl obestruket som bestruket ﬁnpapper. Detta är ett krävande användningsom- råde där aspslipmassan ersätter en del av den kemiska massan för att ge opacitet vid produktion av tunna papper.

Vid framställningen av slipmassa används stora mängder elektrisk energi, främst elektricitet för ﬁbersepareringen, som sker med stora slipstenar. Vedutnyttjandet är mycket högt, mellan 88 och 95 procent, varför slipmassa liksom CTMP benämns högutbytesmassa.

FRAMTIDEN

Det ﬁnns en tydlig trend i marknaden, att använda mer högutbytesmassor för att få funktionella produkter med hög bulk. Detta leder till ett högt råvaruutnyttjande som ligger i linje med ett allmänt intresse för ett effektivare resursutnyttjande av ved och skog.

Kapaciteten i världen ökar framför allt för CTMP. Den totala världsproduktionen är emellertid dubbelt så hög för slipmassa som för CTMP.

Under 2005 tillkommer endast begränsad ny kapacitet vid Rottneros fabrik i Utansjö, vilket bör ge en balan-

serad marknadssituation för produkten. Några projekt/

fabriker är under konstruktion för start under 2006.

MASSAMARKNADEN

Världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2004 till cirka 41 miljoner ton, varav 22 miljoner ton eller 54 procent var långfibrig kemisk massa och 16 miljoner ton eller 39 procent var kortfibrig kemisk massa. Åter- stående dryga 2,5 miljoner ton utgjordes av mekaniska massor. De största kapacitetstillskotten på marknaden avsåg kortfibrig massa även under 2004, där kapaciteter tillkom från framför allt Sydamerika.

Europa som fortsatt är den största marknaden för avsalumassa, förbrukade 17 miljoner ton 2004. Sedan följer Asien (exklusive Japan) med 13 miljoner ton och Nordamerika med 8 miljoner ton. Den största föränd- ringen under året har skett i Asien dit importen ökat med 1,1 miljoner ton, eller 9,5 procent. Återigen svarar Kina för den enskilt största ökningen med 7,2 miljoner ton importerad massa under 2004 att jämföra med 6 miljoner ton under föregående år, motsvarande en ökning med 20 procent.

Under året ökade prisdifferensen mellan långﬁbrig och kortﬁbrig kemisk massa markant i Europa, från cirka 60 USD vid årets början till cirka 100 USD vid årets slut, vilket är historiskt sett stora differenser.

��

��

�

��

�

��

� ��

�� �

��

13

(16)

14 Fem massabruk med gemensamt varumärke

Rottneroskoncernen består av fem massabruk i Sverige och Spanien, vedförsörjningsorganisationer i Lettland och Portugal samt marknadsbolag i Tyskland och Belgien. De producerande enheterna är Rottneros Bruk, Rockhammars Bruk, Vallviks Bruk, Utansjö Bruk samt Rottneros Miranda i norra Spanien. Massafabrikerna upp- träder gentemot marknaden med enhetlig proﬁ l under varumärket Rottneros.

Produktionen vid Rockhammar Timber som producerade sågade trävaror, upphörde i januari 2005 medan leveranser sker under hela första halvåret.

ROTTNEROS ROCKHAMMAR AB

De två enheterna i värmländska Rottneros och Rock- hammar i Bergslagen bildar tillsammans Rottneros Rock- hammar AB.

Rottneros Bruk

Vid Rottneros Bruk tillverkas pappersmassa med två mekaniska processtyper: slipmassa och CTMP (Chemi- Thermo-Mechanical Pulp). Den årliga tillverkningskapa- citeten uppgår till 145 000 ton.

CTMP av asp är en av de massakvaliteter som produceras vid Rottneros Bruk. Eftersom denna kvalitet har hög ljushet är den speciellt lämplig för produktion av bulkiga skriv- och tryckpapper. Detta område är en av de nischer som Rottneros har valt ut som ett strategiskt satsnings- område.

Kapacitetsutnyttjandet var under 2004 i genomsnitt 98 procent (98) för slipmassa och 91 procent (89) för CTMP.

Bruket drevs under 2004 med året-runt-drift (sex skiftlag).

Produktionen gick enligt plan med två planerade drift- stopp. Fabriken uppnådde ett nytt produktionsrekord.

Rottneros Bruk har investerat i ett nytt baldatorsystem.

I ﬂ ingtorken har investeringar genomförts för att uppnå ökad ﬂ exibilitet både avseende massakvaliteter och kapacitet.

Under året har ett förprojekt, energi 2006, inför investe- ring i en ny fastbränslepanna, genomförts. Detta avses att övergå i en projektfas under året.

I början av 2005 lämnade Rottneros Bruk in en ansökan om förnyat generellt miljötillstånd till miljödomstolen. En sådan ansökan görs med 10-15 års mellanrum.

Som underlag till både energi 2006 och ansökan till miljödomstolen har ett framtida fabrikskoncept arbe- tats fram. Det innebär bland annat att olika scenarier för fabriken har studerats.

Under slutet av året inleddes ett projekt som ska resul- tera i en produktivitetshöjning vid bruket.

Rockhammars Bruk

Vid massafabriken i Rockhammar produceras CTMP.

Rockhammars Bruk var 1974 först i världen med att producera pappersmassa med denna mekaniska processtek- nik. Fabriken har en tillverkningskapacitet på 60 000 ton massa per år.

En av Rockhammars specialprodukter är en CTMP- massa baserad på tall för användning i ﬁ lter, vilket är ett av Rottneros nischområden. Produktionen sker med året- runt-drift (sex skiftlag). Produktionen under 2004 låg på i genomsnitt 95 procent (97) av den totala produktions- kapaciteten. Totalt producerades 57 000 ton. Under året

K O N C E R N E N S E N H E T E R

Som ett led i arbetet med att proﬁ lera ”ett Rottneros” med ett gemensamt varumärke får alla massabalar, oavsett vid vilket bruk massan är producerad, likartat tryck.

(17)

15

har en ny ﬂishanteringsutrustning för intransport av ﬂis till fabriken installerats. Den genomförda investeringen innebär en förbättrad funktion och säkrare drifttillgäng- lighet i anläggningen.

En uppgradering av förstastegsrafﬁnören genomfördes under året vilket innebär utbyte av rotor och axelpaket.

Detta ger en tillförlitligare drift av maskinen.

Under hösten installerades en ny ﬁberanalysator i processen för fortlöpande kontroll av massakvaliteten. Ut- rustningen kommer dels att medge snabbare och säkrare omställningar mellan olika massatyper, dels en totalt sett bättre kvalitetskontroll.

UTANSJÖ BRUK

Vid Utansjö Bruk norr om Härnösand tillverkas slipmassa. Tillverkningen av magneﬁtmassa upphörde i januari 2005 men massan kommer att levereras året ut.

Slipmassorna används primärt för bestrukna och obe- strukna skriv- och tryckpapper. Magneﬁtmassorna används i första hand till mjukpapper och skriv- och tryckpapper.

Den totala kapaciteten uppgår till 152 000 ton. En av Utansjös specialiteter är en slipmassa av asp som används i högkvalitativa tryckpapper. Huvuddelen av produktionen bleks.

Kapacitetsutnyttjandet under året var för magneﬁt- massalinjen 80 (85) procent och för slipmassalinjen 85 (78) procent. Produktionen sker i året-runt-drift (sex skiftlag).

Fokus i verksamheten under året har dels varit att kon- solidera de kostnadsbesparingar som uppnåddes under 2003, dels ombyggnaden av den beﬁntliga magneﬁtfabriken till kemitermomekanisk process (CTMP). Tillstånd från Miljödomstolen att producera 200 000 ton slipmassa och CTMP-massa per år erhölls under året.

Rottneros styrelse fattade under hösten beslutet att genomföra den planerade ombyggnaden av magneﬁt- linjen till en CTMP-linje till en kostnad på av drygt 280 MSEK vilket är den största enskilda fabriksinvesteringen i Rottneroskoncernens historia.

Projektet omfattar bland annat en helt ny rafﬁnör- avdelning i en ny byggnad. Beﬁntlig vedavdelning, blekeri, massatork och balningsutrustning återanvändes med relativt begränsade ombyggnadsinsatser. På detta sätt upp- nås en mycket kapitalkostnadseffektiv produktion med en nominell kapacitet på 80 000 ton massa per år.

Produktionen av CTMP-massa inleds i månadsskiftet mars/april 2005. Under året har produktionen av mot- tryckskraft utnyttjats maximalt och cirka 90 procent av den producerade mottryckskraften har genererat så kallade ”gröna el-certiﬁkat”.

ROT TNEROS MASSABRUK

Anställda Kapacitetsutnyttjande Leveranser av massa Produktionskapacitet per kvalitet, ton

procent tusen ton Mekanisk massa Kemisk massa

Medelantal Totalt per

massakvalitet 2000 – 2004 Slipmassa CTMP Sulﬁt

Magneﬁtmassa

Långﬁbrig

sulfat Kortﬁbrig sulfat

Rottneros Bruk

165 95 % Slipmassa 98 %

CTMP 91 % 70 000 75 000

Rockhammars Bruk

70 95 %

60 000

Utansjö Bruk

165 81 % Slipmassa 82 %

Magneﬁt 78 % 79 000 73 000

Vallviks Bruk

197 101 %

194 000

Rottneros Miranda

168 95 %

149 000

� ��

K O N C E R N E N S E N H E T E R