Vi tänkte här säga något om det som internt benämns ”process alignment”, vilket syftar på en strävan efter att åstadkomma en bättre överensstämmelse mellan liknande processer på olika Ericssonenheter. I detta arbete används generiska processbeskrivningar som riktmärken eller lik-riktare; den generiska process som berör den studerade processen är Supply Preparation Process (SPP), som beskrivits i avsnitt 5.3.
Det finns ett antal idéer som ligger bakom användandet av generiska processer och ”process alignment”, även om de inte är explicit angivna. En förhoppning är att man genom att ta lärdom av varandras arbetssätt inom liknande verksamheter ska kunna uppnå synergieffekter. Applicerat på industrialiseringsområdet innebär detta att när arbetssättet för industrialisering förbättras på en enhet ska alla enheter med liknande arbete kunna ta del av detta. Bra lokala lösningar ska alltså integreras i den generiska processen så att de kommer alla berörda enheter till gagn. Genom ett mer enhetligt arbetssätt ska medarbetarna på industrialiserings- och designenheter också kunna känna igen sig oavsett vilka produkter det rör sig om. En högre igenkänningsfaktor underlättar organisatoriska omstruktureringar och en mobil personalstyrka. Ytterligare en orsak till använ-dandet av ”process alignment” är man får en bättre kontroll över att alla enheter arbetar på sam-ma sätt och att arbetssätten stämmer överens med företagets strategiska riktlinjer.
På Ericsson i Katrineholm anser man att det inte går att använda den generiska processen som den är beroende på att den inte uppfyller de lokala behoven tillräckligt väl. En lokal anpassning
av den generiska processen är med andra ord nödvändig för att fylla igen det gap som finns mel-lan den generiska processen och den lokala industrialiseringsverksamheten.
Det finns inga konkreta krav på hur den generiska processen ska tillämpas. Däremot finns några olika rekommendationer eller riktlinjer för användandet av lokalt anpassade processer. Koppling-en mellan dKoppling-en lokala och dKoppling-en gKoppling-eneriska processKoppling-en ska vara tydlig. DKoppling-en lokala processKoppling-en bör av-vika så lite som möjligt och det måste vara klart vilka gränssnitt som finns mot den generiska processen. Det ska framgå vilka delar av den generiska processen som man lokalt använder sig av och vad som är tillägg. Vid anpassning av den lokala processen till den generiska ska lokala skillnader enbart redovisas genom tilläggsdokument. Vidare får grafiska beskrivningar endast finnas i den generiska processen, och är alltså inte tillåtna på lokal nivå.
Värt att poängtera är att industrialiseringsprocessen i Katrineholm och på de andra enheterna inte följer de riktlinjer som angivits särskilt punktligt. En förklaring till detta är att den generiska pro-cessen inte är så pass entydig som det kan verka. På hemsidan för den generiska propro-cessen på in-tranet finns länkar till flera olika processer och best practice-exempel, däribland designs produkt-utvecklingsprocess (där vissa produktionsaspekter har integrerats). Det är alltså inte helt tydligt vad det är som industrialiseringsarbetet ska rätta sig efter, även om man i Katrineholm bestämt sig för att följa SPP.
Förutom att kravbilden är relativt diffus, finns ingen gemensam syn på hur lokala processer suc-cessivt ska anpassas till den generiska processen. Annorlunda uttryckt är vägen till målet något oklar. Målet i sig är också oklart. Det finns ingen definition av hur pass god överensstämmelse som bör eftersträvas mellan den lokala och den generiska processen. Frågan om vilken typ av rät-tesnöre den generiska processen ska utgöra är alltså inte besvarad.
Det är viktigt att framhålla att det från processledningens sida framhålls att lokala avvikelser från den generiska processen är tillåtna så länge som de går att motivera. En avvikelse är följaktligen accepterbar om den innebär fördelar, till exempel i form av en högre effektivitet, i det lokala in-dustrialiseringsarbetet. Vid utvecklingen av den befintliga industrialiseringsprocessen i Katrine-holm blir det därför centralt att ställa sig frågan vilka riktlinjer i den nuvarande generiska proces-sen som är rimliga att följa, med tanke på de brister och den splittring som finns. Figur 18 inne-håller en sammanfattande uppställning över synsättet på den generiska processen i Katrineholm och från processledningens sida samt några frågor relevanta för utvecklingsarbetet med den loka-la processen.
Katrineholm
• Den generiska processen uppfyller inte behoven för det lokala industrialiserings- arbetet tillräckligt väl. Komplimenterande beskrivningar/dokument behövs.
Processledning (central nivå)
• Lokala processen ska avvika så lite som möjligt
• Gränssnitt ska tydliggöras (vad är generiskt och vad är tillägg) och skillnader redovisas genom tilläggsdokument till generiska be-skrivningar
• Inga grafiska beskrivningar på lokal nivå • Lokala avvikelser acceptabla om de går att
motivera Frågor relaterade till utvecklingsarbete
• Vilka krav i generiska processen är rimliga att följa (med tanke på splittring och brister)? • Vilka förändringar bör inte göras på lokal nivå, sett ur ett mer långsiktigt
”alignment”-perspektiv?
8 Identifiering och val av förbättringsområden
Detta avsnitt inleds med en nulägesbeskrivning i punktform i vilken vi sammanfört åsikterna hos de olika intressentgrupperna i syfte att skapa en helhetsbild. Efter detta följer en förnuftsbaserad inomfallsanalys i vilken vi resonerar kring processrelaterade rotorsaker till de problem som vi identifierat och försöker urskilja processens förbättringspotential. Därefter presenterar vi nio förbättringsförslag som vi tagit fram utifrån analysen. För varje förslag anges vilka fördelar som en implementering skulle medföra samt tar upp tänkbar kritik mot förslaget. I slutet av avsnittet beskriver och motiverar vi den inriktning på förbättringsarbetet av industrialiseringsprocessen som vi valt.