Man kan genom den empiriska studien och genom referensramen konstatera att trafikstyr- ningsnätverk är stora komplicerade system, som tidigare har nämnts i detta analyskapitel. Denna komplicerande struktur bör påverka applicerbarheten av redovisningsprinciper. Främst bör det framförallt vara användandet och brister i appliceringen av tillförlitlighets- principen som kan skapa problem vid intäktsredovisning av trafikstyrningsintäkter.
Som tidigare nämnts i studiens teoretiska ramverk är tillförlitlighetsprincipen centralt vid intäktsredovisning. Det är också brister i tillförlitligheten som främst kan skapa risker i re- dovisningen av intäkter härrörande från trafikstyrningsnätverk. Därför kan det också anses som centralt att en revisor som utför en revision där dessa intäkter förekommer har kun-
skap och insikt om vilken problematik som kan uppstå vid appliceringen av denna princip på dessa intäkter.
Tillförlitlighetsprincipen kan som tidigare nämnts i studiens teoretiska ramverk delas i två underprinciper, validitet och väsentlighet. Principen bygger på konceptet tillförlitlighet från det engelska uttrycker reliablity. Detta är ett uttryck för att redovisningen skall återspegla företagets ekonomiska verklighet till bästa möjliga förmåga.
För att uppnå tillförlitlighet i redovisningen måste principerna om validitet och verifierbar- het uppfyllas. Validitet i redovisningen kan anses vara uppfylld om neutralitetsprincipen, fullständighetsprincipen och väsentlighetsprincipen är uppfyllda.
Neutralitetsprincipen berör redovisare, alltså personer som är involverade i produktionen av redovisningsmaterial. Principen bygger på att dessa personer skall förhålla sig neutrala i processen att framställa en redovisningsprodukt. Problem kan främst uppstå i om en eller flera redovisare manipulerar informationen för att uppfylla ett förutbestämt syfte. Neutrali- tetsprincipen inriktar sig på redovisarens vilja att uppnå förutbestämda mål och risken att därmed införa felaktigheter i redovisningen. För att redovisningen skall anses vara ett neut- ralt informationsförmedlingsinstrument måste denna princip alltså uppfyllas.
I frågan om redovisning av intäkter från trafikstyrningsnätverk utifrån ett neutralitetsper- spektiv kan det förekomma problematik. Som tidigare diskuterats i denna analys kan man med relativ lätthet i vissa nätverk ändra information och manipulera data i systemen. Om personer som är delaktiga och aktiva i processen att framställa en redovisningsprodukt inte kan anses vara neutrala och väljer att manipulera information för att uppfylla ett förutbe- stämt syfte kan denna systemstruktur anses vara gagnande för dessa individer. Det är dock inte troligt att detta skulle kunna förkomma i alla typer av trafikstyrningsnätverk eftersom studien har identifierat trafikstyrningsnätverk där denna manipulation är mycket svårt att genomföra. Problematiken kan därför anses vara begränsad till nätverk där ändringar är lät- ta att genomföra och individer som aktivt vill ändra eller manipulera data i dessa system har därför möjlighet att genomföra detta. Här kan man också resonera kring vem och hur många som har tillgång till företagets inloggning på trafikstyrningsnätverket. Risken för att neutralitetskravet inte uppfylls minskar om flera personer har tillgång till systemet och nå- gon form av intern kontroll hur information och transaktioner tas ur system finns.
Vidare måste också fullständighetsprincipen uppfyllas för att redovisningen skall anses vara valid. Fullständighetsprincipen tar sin utgångspunkt i att redovisningen skall innefatta alla väsentliga ekonomiska händelser som inträffar under gällande period, samt alla väsentliga aspekter av företagets ekonomiska tillstånd vid periodens slut.
Som visats i Adweb-fallet var inte redovisning fullständig. Cirka 10% av den ackumulerade omsättningen saknades i företagets redovisning, genom aktiv manipulation. Här se man att neutralitetsprincipen och fullständighetsprincipen kan vara beroende av varandra. Man bör kunna anse att om 10% av omsättningen saknas i intäktsredovisningen har fullständighets- principen inte uppfyllts.
En del av validitetsprincipen är också väsentlighetskravet. Väsentlighet hänger samman med hur en transaktion är tillräkligt betydande för att särredovisas och på så sätt påverka en beslutssituation. Vad som avgör om en transaktion är väsentlig eller inte är omständigheter under vilka transaktionen uppstod. Uppstod transaktionen under ovanliga eller rutinmässi- ga förhållanden? Om transaktionerna är små värdemässigt saknar de i de flesta fall betydel- se ur användarens synpunkt och särredovisas inte i de finansiella rapporterna.
Om man analyserar trafikstyrning utifrån detta krav kan man kanske inte anse att intäkter från trafikstyrning skall särredovisas. Dock bör man ifrågasätta om detta i vissa situationer rörande trafikstyrning kanske måste göras. I Adweb-fallet särredovisades inte intäkter från deras aktivitet i trafikstyrningsnätverk specifikt. Man kan då ställa sig frågan när intäkter från trafikstyrningsnätverk bör anses vara så väsentlig att den skall särredovisas. En använ- dare av redovisningsprodukten bör kunna avgör hur stor del utav ett företags intäkter som kommer från trafikstyrning, främst då om trafikstyrning bara förekommer som en biintäkt och utgör mer än några få procent av den totala omsättningen. Man bör kanske i förlägg- ningen ställa kvar på mer detaljerad särredovisning av intäkter från trafikstyrningsnätverk utför Sverige då risken att dessa intäktsflöden innehåller felaktigheter förefaller större än i andra fall.
Ytterligare en aspekt av tillförlitlighetsprincipen är verifierbarheten i redovisningen av tra- fikstyrningsintäkter. Denna princip bottnar i att man skall kunna verifiera sanningshalten med någon form av bevis, en ”verifikation”. Exempelvis är anskaffningsvärdet av ett in- köpslager verifierbart när den kan stödjas med inköpsfakturor, verifikationer på frakt och så vidare. Krav på att kunna verifiera samtliga redovisade transaktioner bygger på grund- tanken att redovisningen ska vara objektiv. Samtliga ekonomiska transaktioner måste kunna stödjas i redovisningen. Verifierbarhetsprincipen finns även upptagen i BFL och enligt denna skall en verifikation innehålla uppgift om när den har sammanställts, när affärshän- delsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. För att återknyta denna aspekt till redovisningen av trafikstyrningsintäkter uppkommer frå- getäcken rörande vad som egentligen kan räknas som relevant räkenskapsinformation, eller verifikat för redovisningen av dessa intäkter. Har kan man konstatera att det råder fråge- tecken över vad som egentligen skall tas ut ur ett trafikstyrningsnätverk och hur det skall sparas. Objektivt bör man kunna ställa krav om att det underliggande avtalet samt statistik över trafik och tidpunkten för denna bör vara tillräcklig räkenskapsinformation som verifi- kat för intäkten. Som visats i AdWeb-fallet fanns endast inbetalningarna och bristfällig sta- tistik över trafik som verifikation för intäkten, vilket måste anses bristfälligt både utifrån ve- rifierbarhetsprincipen samt lagstiftning. Om man utvidgar frågeställningen kan man resone- ra om att denna problemtik bör existera i många fall då intäkter härrör från komplicerade system på internet som involverar transaktioner.