• No results found

tillgänglighet och trygghet

In document Tekniska nämndens sammanträde (Page 153-177)

I den studerade olycksstatistiken framgår att en stor andel av de rapporterade olyckorna för gång- och cykeltrafik inträffar i korsningspunkter i kommunens tätorter och på större vägar där cykelbanor saknas.

Med andra ord är korsningspunkterna viktiga i trafiksäkerhetsarbetet.

I trygghetsprojektet som genomfördes i samarbete med Upplands-Brohus år 2007 kom många

synpunkter upp gällande belysning och i Program 2012 Trafiksäkerhetsåtgärder finns en inventering av gatubelysningen med för att få en bild av vilka förbättringar som behövs.

Separeringsgrad och korsningspunkter Som tidigare nämnts är separeringsgraden mellan motordriven trafik och gång- och

cykeltrafik i vissa områden för låg för att ge god trafiksäkerhetsstandard.

I Upplands-Bro delar fotgängare och cyklister på samma vägnät. Det finns ingen anledning att ändra på detta ur ett trafiksäkerhetesperspektiv, eftersom kollisioner mellan cyklister och gående är ovanliga.

Däremot kan en separering på vissa sträckor förbättra gångtrafikanternas trygghetskänsla och cyklisternas framkomlighet. Exempel på sådana platser är i skarpa svängar, gångtunnlar och branta backar, där cyklisternas hastigheter är höga

separering ska fungera är att vägen är tillräckligt bred för att två cyklister ska få plats att mötas utan problem. En plats där man separerat gående och cyklister på detta sätt är i gång- och cykeltunneln under Bro station.

Belysning

I trygghetsprojektet som genomfördes år 2007 samlades många synpunkter in gällande belysning längs gång- och cykelvägar, framför allt belysning i gång- och cykeltunnlar samt på stråk utan för tättbebyggda områden. Därför föreslås en inventering av gatubelysningen och att ett åtgärdsprogram tas fram, framför allt för kritiska områden som övergångsställen och cykelparkeringar.

3.3 Framkomlighet

Ett viktigt sätt att öka möjligheterna att gå och cykla i Upplands-Bro är att prioritera gång- och cykeltrafikanters framkomlighet. Hinder som bommar och cykelfållor bör endast användas som sista utväg. Om gång- och cykeltrafiken måste ledas om på grund av ett vägarbete krävs tydlig information och genomtänkt skyltning.

Vägarbeten och hinder

Vid vägarbeten som påverkar fotgängare och cyklister krävs tydliga avspärrningar och skyltar.

Vid större vägarbeten bör skyltningen på plats kompletteras med information på kommunens Exempel på plats där man separerat gående och cyklister i Årsta.

på den tillfälliga vägen, så att gående exempelvis inte hänvisas till blandtrafik på en väg med hastighetsbegränsningen 30 km/h.

Drift och underhåll

Sand på gång- och cykelvägar är ett problem på våren då väderleken ofta är växlande med kalla nätter och soliga dagar. Sanden gör det svårt att ta sig fram på dagarna då många vill ut och gå och cykla, men behövs på kvällarna då det blir minusgrader och halka. Därför kan den inte sopas bort för tidigt. Däremot kan informationen om när och hur sandsopningen sker förbättras, med en tydlig prioritetsordning som talar om i vilken ordning gång- och cykelvägarna sopas.

För att förbättra möjligheterna att gå och cykla på vintern föreslås att gång- och cykelvägarna får högre prioritet vid snöröjning. Då minskar man även risken att gående och cyklister väljer bilarnas körbana, där det är bättre och snabbare snöröjt, än gång- och cykelbanan.

3.4 Orienterbarhet

Det finns stora möjligheter att förbättra

orienterbarheten på gång- och cykelvägnätet i Upplands-Bro kommun, inte minst med tydlig vägvisning. Vid nyetableringar är det viktigt att prioritera genhet på gång- och cykelvägar, så att förvirrande omvägar undviks.

Vägvisning

Som grund för vägvisningen föreslås Trafikverkets modell med vägvisare och

kompletteras med orienteringstavlor med kartor vid större cykelparkeringar. I ett första steg kan orienteringstavlor sättas upp vid cykelparkeringarna vid kommunens pendeltågsstationer.

3.5 Beteendepåverkande åtgärder

Upplands-Bro kommun har tidigare arbetat mycket med beteendepåverkande åtgärder inom projektet Säkra skolvägar. Förutom detta har de beteendepåverkande åtgärderna främst bestått av information på kommunens hemsida.

Gå och cykla- webb

Ett förslag är att förbättra Gå och cykla- sidorna under Gata och trafik på Upplands-Bro kommuns webbplats. En utbyggnad av Gå och cykla- sidorna har redan påbörjats och tanken är att i framtiden informera om utflyktsmål, vägarbeten som rör gång- och cykelvägar samt att ge rekommendationer och råd gällande cykelvård och utrustning. Det ska finnas information om nya gång- och cykelvägar, cykelparkeringar och andra projekt. Dessutom ska kommunens invånare kunna beställa kartor och felanmäla utstickande vegetation, klotter på vägskyltar och andra brister man noterat på gång- och cykelvägarna.

Cykelpool

Under 2011 startades en cykelpool för anställda i kommunhuset, med tre cyklar som kan bokas via internet. Ett förslag är att utveckla denna cykelpool med fler cyklar. Målet är att det även ska finnas lånecyklar i Bro, förslagsvis i anslutning till Brohuset.

I framtiden ska cykelpoolen kunna användas av alla som bor i kommunen.

Gång- och cykelkarta

En tydlig och informativ gång- och cykelkarta är utmärkt reklam för gång- och cykeltrafik. Efterfrågan på cykelkartor är stor bland invånarna. Under 2012 tas en turist- och fritidskarta fram där gång- och cykelvägar samt utflyktsmål ingår. Dessutom är ett förslag att en sammanfattning av denna gång- och cykelplan ska ges ut i form av en karta.

Marknadsföring och evenemang

Marknadsföring kan användas för att uppmuntra Hinder på gång- och cykelväg i Bro.

gång- och cykeltrafik är att fira nya gång- och cykelvägar samt cykelparkeringar med invigningar.

Kommunen kan även dela ut information om gång- och cykeltrafik vid evenemang som kommunen deltar i, såsom Fest i byn och Kungskalaset.

Avslutningsvis bör kommunen fortsätta att arbeta med Säkra skolvägar- projektet och sträva efter att fler skolelever ska gå och cykla till skolan.

Gå och cykla- sidorna på Upplands-Bro kommuns hemsida.

Kommuntältet på Fest i byn i Bro, september 2010

Bilagor

In document Tekniska nämndens sammanträde (Page 153-177)