KRIGSHISTORISKA AVDELNINGENS FÖRHISTORIA
2. TILLKOMSTEN AV GENERALSTABENS KRIGSHISTO RISKA AVDELNING OCH DE FORSTA VERKSAMHETS
ÅREN TILL 1884
I det stora arbete som kom ut vid generalstabens 50-år.sjubileum 1923 redovisas utförligt de olika förslag som föregick inrättandet av generalstaben. Krigshistorien tilldelas genomgående ett stort utrymme i dessa. Det är ingen anledning att här ånyo ta upp dessa förslag.
Enligt instruktionen för generalstaben den 5 december 1873 skulle verksamheten inom huvudstationen fördelas mellan olika avdelningar
och bland dem krigshistoriska avdelningen. Med denna skulle krigs arkivet, generalstabens bibliotek och generalstabens instrumentsamling vara förenade. Av en order i generalstaben den 1 september 1874 framgår att biblioteket och instrumentsamlingen vårdades av krigs arkivarien. Biblioteket överfördes efter några år till militärstatistiska avdelningen och instrumentsamlingen till topografiska avdelningen. Krigshistoriska avdelningen skulle emellertid hela tiden ha. ett eget arbetsbibliotek.
Enligt en generalorder den 29 december 1873 fick uppsättandet av krigshistoriska avdelningen anstå till senast I oktober 187 4. Genom generalorder 28 febr. sistnämnda år kommenderades kaptenen vid Västmanlands regemente majoren i armen Alfred Fredenberg till av delningen, där .han kvarstod till 1884.5 Han var en känd krigshistori
ker och hade under 1860-ta,let påbörjat en historik över Västmanlands regemente, som visserligen aldrig befordrades till trycket men åtmins tone del vis redan 187 4 i handskrift inlöstes till krigsarkivet. Vid krigshistoriska avdelningen bestod Fredenbergs uppdrag i att gå ige nom och göra utdrag ur defensionskommissionens i riksarkivet för varade arkiv 1700-1714, ett arbete som avslutades först 1878,6 Kanslisten i kammarrätten Carl Johan Loven utnämndes den 21 au gusti 187 4 till krigsarkivarie och efterträdde därmed överstelöjtnanten
J.
F. N. Arosenius. Han var samtidigt redogörare i generalstaben och kom endast i begränsad utsträckning att ägna sig åt uppgifterna i krigsarkivet, därvidlag hindrad också av långvariga sjukdomsperioder. Hans förbindelser till den nedannämnde förste avdelningschefen Kleen tycks inte ha varit de bästa. Genom order i generalstaben I okt 187 4 upprättades krigshistoriska avdelningen formellt. S. d. kommenderades dit generalstabsofficerarna kapten Axel Emil Rappe och löjtnant Jesper Ingevald Crusebjörn. Varken Rappe eller Crusebjörn kom under 1874 eller de följande åren att ägna sig åt avdelningen utan båda engagerades i utredningsuppdrag och andra arbeten inom staben. De första årsrapporterna från avdelningen kunde därför inte bli annat än magra. Generalstabschefen ville dock till avdelningem arbetsom råde 187 4 hänföra en av två officerare vid staben utarbetad berättelse om fälttjänstövningarna i Småland och Västergötland 1874 och lika ledes en berättelse om det spanska karlistkriget som en officer vid militärstatistiska avdelningen löjtnanten sedermera majoren HansAdolf von Koch presenterat i tre föredrag i Militärsällskapet i Stock holm. 7 Nämnas kan vidare, att den vid militärstatistiska avdelningen 1877-78 utarbetade katalogen över generalstabens bibliotek, som trycktes 1879, innefattade också det ursprungliga krigsarkivets hand skrifter.
Först i okt 1878 fick krigshistoriska avdelningen en chef i majoren Johan Gustaf Kleen. Han var son till den bekante fortifikationsgene ralen Johan af Kleen och själv ingenjörofficer. Han framstår som en kvick och spirituell man med mångsidiga intressen. Kleen drabba des av en nervsjukdom, som gjorde honom tjänsteoförmögen vid relativt unga år. Han ägnade stort intresse åt avdelningen och vakade inte minst över accessionerna till krigsarkivet. I en liten uppsats An teckningar om svenska krigsarkivet (Krigsvetenskapsakademiens tid skrift 1880, s. 225-246) redogjorde han för uppkomsten och orga nisationen av denna institution. Samtidigt med Kleen placerades den ovannämnde Crusebjörn och något senare s. å. löjtnanten vid Västgöta regemente Claes Georg Pfeiff vid avdelningen. Varken Crusebjörn eller Pfeiff stannade länge.
Krigsarkivet kom till en början och långt fram i tiden att dominera avdelningens arbete. Under år 1878 övertog krigsarkivet krigskolle giets äldre arkiv från armtförvaltningen. Under den närmaste tiden tillfördes krigsarkivet stora leveranser av framför allt regementenas arkiv men också av handlingsbest.ånd, som överlämnades från riks arkivet, kungl biblioteket och andra håll. Vidare kan noteras ett betydande antal accessioner från enskilda personer. Officerare kom menderades ofta till krigshistoriska avdelningen för att biträda med ordnings- och förteckningsarbeten. Den tidigare nämnde Fredenberg tjänstgjorde sålunda långt fram på 1880-talet i krigsarkivet och många andra med honom. Fredenbergs originella läggning tycks ha gjort honom mindre lämpad för samarbete och för husfridens skull pla cerades han fortsättningsvis i riksarkivet. Stor roll i krigsarkivets historia under denna tid spelade sedermera kaptenen vid Upplands regemente Otto Wilhelm Bergström, som började tjänstgöra där 1879 och stundtals var tf krigsarkivarie. Hans rapporter från krigsarkivet till avdelningschefen Björlin (jfr nedan) under dennes frånvaro från arbetsplatsen är fyllda av intressanta sakuppgifter men också av en
starkt humoristisk livsuppfattning. Vid ett tillfälle 1883 meddelar Bergström: "Jag var igår uppe ett ögonblick på militärförsörjnings annexet i Riksarkivet, <ler öfverstelöjtnanten [=den till krigsarkivet kommenderade greve Georg Axel Adlersparre] och majoren [ Fre denberg} sutto midt emot hvarandra och blängde öfver glasögonen".8
Andra personer med kommendering till krigsarkivet var underlöjtnan ten vid Livregementets husarkår sedermera generalmajoren Gustaf Adolf Nyblaeus 1879-1881, löjtnanten vid Alvsborgs regemente sedermera kaptenen Carl Otto Mannerfelt 1881-1882, löjtnanten vid Jämdands fältjägarkår sedermera kaptenen Gustaf Bernhard Raquette, som tjänstgjorde där från 1882 och flera år framåt, och amanuensen i krigsarkivet Carl Oscar Ahlström 1882 och följande år.
Krigsarkivet fick 1882 sitt första kungliga reglemente (SF nr 60). Det är ett vittnesbörd om arkivets självständighet i vissa hänseenden i förhållande till krigshistoriska avdelningen och dess samhörighet med forskningsinstitutioner som riksarkivet och kungl biblioteket. Av betydelse för organisationen var Cruseb jörns studier 18 80 av det öster rikiska krigsarkivet.9 Kleen arbetade för att krigsarkivet skulle få en
sådan ställning. Arkivet skulle enligt reglementet vara förenat med avdelningen men chefen för generalstaben utöva högsta inseendet. Till tjänstemännen vid krigsarkivet räknades anmärkningsvärt nog avdel ningschefen och övriga vid avdelningen anställda eller kommenderade officerare. Chefen för generalstaben skulle bestämma planen för krigs arkivets ordnande och föreskriva den ordningsföljd, i vilken de krigs historiska forskningarna skulle företagas av arkivets tjänstemän. Reg lementet för krigsarkivet innehöll också en sådan punkt bland avdel ningschefens åligganden som att han skulle leda författandet och ut gi vandet av fäderneslandets krigshistoria. Där fanns även en bestäm melse, att skrifter och uppsatser som utarbetades och trycktes av av delningen, i bokhandeln borde tillhandahållas allmänheten för ett pris, som generalstabschefen för varje gång ägde att bestämma. Med 1882 års reglemente blev krigsarkivet en forskningsinstitution för allmän heten. Här är inte platsen att närmare gå in på denna sida av avdel ningens verksamhet utan skall endast allmänt konstateras, att krigs arkivet kom att utgöra ett livgivande ferment för den historiska forskningen i många olika hänseenden, särskilt krigs- och regements historia. 10
Problematiken om förhållandet mellan krigshistoriska avdelningen och krigsarkivet skulle återkomma. I och med proveniensprincipens införande som grund för svensk arkivvård och arkivförvaltning blev institutionernas arbetsmetodik alltför olika för att en förening skulle vara meningsfull. Historien om denna utveckling tillhör emellertid en senare period och skall inte behandlas här.
I föreliggande uppsats skall inte heller arbetena i krigsarkivet be röras annat än i den mån verksamheten där direkt var inriktad på att stödja krigshistoriska avdelningens forskningsarbeten. Det är emeller tid av intresse att nämna att Gabriel Hedengren, som var avdelnings chef 1909-1913, i en promemoria 1909 tog upp just frågan om för hållandet mellan krigsarkivet och avdelningen i övrigt. Han menade, att arkivet trätt i förgrunden på ett sätt som inte kunde betecknas som ändamålsenligt. Med en viss kritik anmärkte Hedengren att krigs arkivet ägnat sitt intresse huvudsakligen åt att betjäna enskilda forska re, vilkas studier i allmänhet avsåge detaljer utan större värde för ut bildningen inom armen. Betjäningen av den enskilde forskaren borde alltid stå tillbaka för det arbete som vore krigsarkivets huvuduppgift, nämligen "att förbereda det åt generalstaben anförtrodda författandet och utgifvandet af svensk krigshistoria".11
Krigshistoriska avdelningens forskningsuppgif ter bör jade tidigt planeras. Redan i avdelningens årsberättelse 1878 skymtar vissa planer för de krigshistoriska arbetena. Man tänkte sig till en början en över sikt av svenska krigsväsendets historia efter Gustaf Il Adolf, d v s den tid som följde på de av de tidigare omnämnda Röding, Adler sparre och Hamilton behandlade avsnitten. Vissa planeringsarbeten utfördes av Kleen, Crusebjörn och ytterligare en officer, som från 1879 var kommenderad till avdelningen och där skulle komma att spela en mycket stor roll, dåvarande kaptenen Johan Gustaf Björlin. Sedan Kleen avgått 1881 och för knappa två år efterträtts som av delningschef av Henning Thulstrup blev Björlin redan 1882 tf av delningschef och var därefter ordinarie sådan 1888-95. Thulstrup intresserade sig liksom Kleen mycket för krigsarkivet och han pub licerade i Historisk tidskrift 18 8 2 ett upplysande meddelande om dess accessioner under den närmast föregående tiden.
Från 1882 finner vi generalstabsaspiranter kommenderade till avdel ningen. De första var Lars Herman Tingsten, som författade en krigs-
historisk berättelse om fälttåget i Holstein 1813, och Reimers Carl Hjalmar T orpadie, som på liknande sätt behandlade koncentreringen mot Norge 1814.12 Av intresse kan vidare vara att nämna, att Björlin på generalstabschefens uppdrag 18 81 granskade manuskriptet till Otto Bergströms kända historik över Upplands regemente. En till avdel ningen 1881-84 kommenderad officer, kaptenen vid generalstaben sedermera översten Bengt Erland Eberhard von Hofsten utarbetade en operationsöversikt för trettioåriga kriget.
År 1884 publicerade avdelningen sitt första "Meddelande från Kongl. Krigsarkivet". Häftet innehöll Torpadies nyssnämnda uppsats betitlad Svenska armens senaste mobilisering (utan angivande av författarnamn) och en utgåva av V M Klingspors brev till C J Adlercreutz under finska kriget 1808. Tingstens ovannämnda upp sats publicerades som häfte 2 18 87 under titeln Krigsrörelserna vid nedre Elbe under 1813 års krig.