6. Diskussion
6.4 Arbetssätt och timplaner
6.4.2 Timplaner
Som vi nämnde i vår teori, så visade timplanerna för Sverige och Finland, att de finländska eleverna får 316 timmar mer matematik i grundskolan, än de svenska eleverna. Detta tror vi också kan vara en faktor till att eleverna presterar bättre i matematik, då de helt enkelt får mer undervisningstid i ämnet.
6.5 Fördjupade matematikkunskaper och tidig
stödundervisning
Under vår egen skoltid, samt under vår verksamhetsförlagda tid, har vi upplevt hur många elever i de svenska skolor som vi har varit på, får räkna vidare i matematikboken, då de har blivit klara med ett avsnitt. Detta har alltså varit de elever som ofta haft lättare för matematik och blivit färdiga fort. I de skolor som vi besökte i Finland, poängterade de flesta lärarna, vikten av att inte låta elever fortsätta räkna vidare på nästa avsnitt. De duktigare eleverna har då möjlighet att få fördjupade kunskaper inom alla områden, ifall de brukar bli klara tidigare än sina klasskamrater. Detta anser vi är mycket bättre, än att låta de duktiga eleverna fortsätta räkna i boken och aldrig få någon fördjupning i matematiken. Således kan detta också vara en faktor till varför eleverna i skolor i Finland presterar toppresultat i matematik.
En annan faktor som också kan vara avgörande för de finländska elevernas framgångar i matematik, är att de svaga eleverna får tidig stödundervisning vid behov. Som vi nämnde i resultatet, berättade några av de intervjuade lärarna om hur de ofta utvärderar elevernas arbete och att de vet vad eleverna kan och inte kan, så att brister upptäcks. Vi anser att det är viktigt att elever ges stöd när de behöver det, och att det inte är något som ska dröja. Ibland har vi upplevt att stöd inte ges till svagare elever i Sverige, för att läraren hoppas på att eleven så småningom kommer att förstå det som den har svårigheter med. Detta kan bero på att det inte finns tillräckliga resurser för att ge stöd för eleven i undervisningen, varför läraren väljer att avvakta och se om eleven lär sig det som den har problem med. Vi anser dock att det finns en risk med detta. Om det inte
blir som läraren hoppas och beslut fattas om att ge eleven stöd, kan det vara för sent. Ju tidigare eleven får stöd, desto bättre anser vi att det är.
De finländska elevernas framgångar i matematik kan således bero på att de duktigare eleverna får fördjupade matematikkunskaper och de svagare eleverna ges tidigt stöd i sin matematikundervisning.
6.6 Undervisningsgrupper med få eller inga invandrarelever
I vår metod skrev vi att ingen av de skolor som besöktes i Finland hade elever med invandrarbakgrund. Lärarna berättade också om hur detta kan vara en faktor till de finländska elevernas framgångar i matematik. Vi tror absolut att detta kan vara rimligt. Även om det finns invandrare i Finland, är andelen inte lika hög som i Sverige. Lärarna i Finland har således inte lika många elever med språksvårigheter. Vi anser därför att undervisningsgrupperna med få eller inga invandrarelever, som finns på många skolor i Finland, kan vara en faktor till deras framgångar i matematik.
6.7 Vitsord
Det debatteras mycket om betyg i såväl politiska sammanhang som skolans värld. Frågan handlar ofta om huruvida det ska införas i grundskolans tidigare år eller inte. Vi tycker att det är något sent att ge eleverna betyg först i årskurs 8, som det är i dagsläget. I Finland har de vitsord, som motsvarar de svenska betygen, men redan i de tidigare årskurserna. Precis som lärarna i Finland uttryckte det, kan det vara enklare att gå vidare till nästa årskurs, utan tillräckliga kunskaper, om betyg inte ges till eleverna. Vi tror också att detta är möjligt då eleverna inte får en konkret siffra eller bokstav på huruvida de har klarat sig i de olika ämnena eller inte. Vår uppfattning är att lärarna i Sverige på så sätt lättare kan släppa iväg elever med bristfälliga kunskaper, till nästa årskurs. De individuella utvecklingsplaner som finns för eleverna i de svenska skolorna idag är bra för att se elevernas progression, men vi tror att tidigare betyg, skulle kunna vara ett bra komplement till dessa. Med hjälp av ett sifferbetyg kan eleverna lättare se hur de ligger till i ett ämne och på så sätt förstå vilket ämne som de måste fokusera mer på.
Nackdelar med att införa betyg i grundskolans tidigare år borde ställas mot fördelarna. Vissa elever skulle förmodligen bli mer stressade av att få betyg och ett tävlingsmoment om vem som får högsta betyg, skulle också kunna uppstå mellan eleverna. Vad vi dock bör tänka på i betygsdebatten är att eleverna kanske kommer vilja prestera mer, då de vet att de betygsätts. Lärarna som intervjuades i Finland menade ju att eleverna presterade mer där, då ingen ville bli underkänd och riskera att gå om en årskurs. Detta tycker vi är en positiv press, som kan leda till bättre studieresultat i alla ämnen och därmed även i matematik. De vitsord som eleverna i Finland får kan alltså vara ännu en faktor till varför de presterar bättre i matematik.
7. Slutsats
Här följer några faktorer som vi funnit kan ligga bakom de finländska elevernas toppresultat i matematik.
Lärarens uppgift och samhällets syn på skolan
Det stöd som skolan har från många av de finska samhällsmedborgarna ger läraren möjlighet att fokusera på sin verkliga uppgift; att undervisa. En auktoritetsorienterad skola ger eleverna arbetsro och ett gott klassrumsklimat.
Lärarutbildningen i Finland
En bra lärarutbildning ger professionella lärare, som inte ifrågasätts.
Arbetssätt och timfördelning i matematik
Lärarledda lektioner med lärobok i matematik, ger eleverna tydlig struktur i undervisningen. Det är strukturen på arbetssättet som kan föranleda elevernas goda resultat, inte användandet av lärobok. De finska eleverna får också fler undervisnings- timmar i matematik, vilket också kan vara en faktor till deras framgångar i ämnet.
Fördjupade matematikkunskaper och tidig stödundervisning
Då läraren håller alla elever inom samma arbetsområde i matematiken, innan de går vidare till nästa avsnitt, får de duktiga eleverna möjlighet att fördjupa sina matematikkunskaper och de svagare eleverna får mer stöd.
Undervisningsgrupper med få eller inga invandrarelever
Låg andel invandrarelever betyder få elever med språksvårigheter.
Vitsord
Tidiga betyg resulterar i elever som vill prestera och som känner att de måste få goda resultat i matematik, för att inte riskera att gå om en årskurs.
8. Avslutning
Det som vi först och främst kommer att ha i åtanke i vår framtida matematik- undervisning, är hur välstrukturerat arbetssättet i matematik var på de skolor vi besökte i Finland och att disciplin innebär arbetsro och förutsättning för lärande.
I vårt metodavsnitt nämnde vi att vi inte skulle komma att finna alla de faktorer som kan ligga bakom de framgångar, som eleverna i Finland har i matematik, eftersom vår studie inte är av någon större omfattning. Ett exempel på en annan faktor, som också skulle kunna ligga bakom deras toppresultat i matematik är hur de arbetar med matematik i förskolan i Finland. Kan deras arbetssätt resultera i att de finländska eleverna, i jämförelse med till exempel elever i Sverige, har bättre kunskaper i matematik, redan då de kommer till årskurs 1?
9. Referenser
9.1 Litteratur
Isaksson, Christer (2005). Finland VS Sverige. En jämförande studie av förutsättningar och resultat för elever i finska och svenska skolor. Stockholm, Föreningen Svenska Läromedel och Grafiska Företagets Förbund.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala, Kunskapsföretaget.
Lannvik Duregård, Maria (2005). Ett forskande arbetssätt – målet för blivande lärare. I Lärarnas tidning, nr 10. Norrköping, Pressgrannar AB.
Malterud, Kirsti (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund, Studentlitteratur AB.
Mathiasson, Leif (2005). PISA – en maktfaktor i skoldebatten. I Pedagogiska
magasinet, Lärarförbundets tidskrift för pedagogisk forskning och debatt, nr. 2. JMS Rulloffset AB, Helsingborg RGB Grafisk Produktion AB.
Mejding, Jan & Roe, Astrid (2006). Northern Lights on PISA 2003. Köpenhamn.
Sjøberg, Svein (2005). TIMSS och PISA brickor i det politiska spelet. I Pedagogiska magasinet, Lärarförbundets tidskrift för pedagogisk forskning och debatt, nr. 2. JMS Rulloffset AB, Helsingborg RGB Grafisk Produktion AB.
Skolverket (2004), PISA 2003. Stockholm.
Svenska barn- och utbildningscentralen (2004). Läroplan för den grundläggande utbildningen årskurserna 1-9, Esbo stad.
Olsson, Göran, (2005-11-01). Farligt tyst bakom katedern. I Sydsvenska Dagbladet.
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94. Stockholm, Skolverket.
9.2 Elektroniska källor
Bergström, Hans (2004). Lär av den svenska skolpolitiken. Hämtad 2006-10-31 från http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=356567. Dagens Nyheter.
Billger, Ola (2006). Storbråk om lärarutbildning. Hämtad 2006-12-11 från
http://www.svd.se/dynamiskt/stockholm24/did_12533378.asp. Svenska Dagbladet.
Carlbom, Mats (2006). Lärarna bakom succén för skolorna i Finland. Hämtad i 2006- 11-02 från
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2390&a=566906&previousRenderType=1 Dagens Nyheter.
Edling, Margareta (2005). Bör Finlands sak bli vår? Hämtad 2006-11-02 från http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/bykey/IFRS-6CPCY2?OpenDocument. Lärarnas Riksförbund.
Franke, Sigbrit; Frykholm, Clas-Uno; Lundgren, Ulf P; Säljö, Roger & Wedman, Ingemar (2006). Var fjärde examinerad lärare borde ha blivit underkänd. Hämtad 2006-12-11 från
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=592444&previousRenderType=2. Dagens Nyheter.
Häggblom, Lisen (2005a). Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik? Hämtad 2006-10-31 från http://www.majemaforlaget.se/majema_filer/main_svd.html. Svenska Dagbladet.
Häggblom, Lisen (2005b). Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik? Hämtad 2006-10-31 från http://ncm.gu.se/media/ncm/rapporter/Stockholm3maj.ppt. NCM, Göteborgs Universitet.
Rydman, Annika (2004). Här slår skolbarnen rekord i kunskaper. Hämtad 2006-10-31 från http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=357008. Dagens Nyheter.
Scherlund, Erik (2006). Facket kritiserar lärarutbildningen. Hämtad 2006-12-11 från http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=592609&previousRenderType=1. Dagens Nyheter.
Skolverket (2005). Grundskolan. Hämtad 2007-01-03 från
http://www.skolverket.se/sb/d/663#paragraphAnchor1. Skolverket.
Steinberg, John (2006a). Hur Finland får bra resultat. Hämtad 2006-10-30 från http://www3.ur.se/templates/Page2____11599.aspx. Utbildningsradion.
Steinberg, John (2006b). Ack detta Finland. Hämtad 2006-10-30 från http://www3.ur.se/templates/Page2____11598.aspx. Utbildningsradion.
Stockholms TT (2006). Stora brister i lärarutbildningen. Hämtad 2006-12-11 från http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14158909.asp. Svenska Dagbladet.
Uljens, Michael (2004). PISA-resultat 2004 – förklaringar och utmaningar. Hämtad 2006-11-28 från http://www.ankermikkelsen.dk/PISA/PISA.doc. Åbo Akademi.
Undervisningssektorns fackorganisation OAJ (2006). Lärarutbildningen i Finland. Hämtad i 2006-12-11 från
http://www.oaj.fi/dman/Document.phx/OAJ/P%E5+svenska/Broschyrer/L%E4rarutbil dningen+i+Finland+06?folderId=OAJ%2FP%25E5%2Bsvenska%2FBroschyrer&cmd =download. Helsingfors, Forssan Kirjapaino.
Utbildningsstyrelsen (2004a). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Hämtad 2006-12-29 från
http://www.oph.fi/svenska/SubPage.asp?path=446,17641,8190. Helsingfors.
Utbildningsstyrelsen (2004b). Timfördelningen i den grundläggande utbildningen. Hämtad 2007-01-03 från
http://www.oph.fi/svenska/binary.asp?path=446;17641;8190;9282;26922&field=FileAtta chment&version=1. Helsingfors.
9.3 Föreläsningar
Müller, Lotta (2005-11-28). Klassrumsglimtar från arbete med läs- och skrivundervisning. Malmö Högskola.
Bilagor
Bilaga 1A
ATT VÄXA UPP
UNGDOMAR BLIR LÄNGRE
1998 års medellängd för både unga män och unga kvinnor i Nederländerna, finns representerade i grafen nedan.
Fråga 1: ATT VÄXA UPP
Sedan 1980 har medellängden för 20-åriga unga kvinnor ökat med 2,3 cm, till 170,6 cm. Vilken var medellängden för 20-åriga unga kvinnor år 1980?
Svar: ………...cm
Fråga 2: ATT VÄXA UPP
Under vilken period i sina liv är kvinnor, enligt denna graf, i genomsnitt längre än män i samma ålder?
Svar: ………
Fråga 3: ATT VÄXA UPP
Förklara hur grafen visar att den genomsnittliga tillväxttakten för flickor avtar efter 12- års ålder.
Bilaga 1B
JORDBÄVNING
Ett dokumentärprogram sändes om jordbävningar och hur ofta jordbävningar inträffar. Programmet innehöll en diskussion om vilken grad man kan förutsäga jordbävningar.
En geolog påstod: ”Risken för att en jordbävning skall inträffa i staden Zedville under de kommande 20 åren är två på tre”.
Vilket av följande återspeglar bäst betydelsen av geologens påstående?
A Eftersom så blir det alltså en jordbävning i Zedville inom 13 till 14 år från och med idag räknat.
B är mer än , så man kan vara säker på att det blir en jordbävning i Zedville någon gång under de kommande 20 åren.
C Sannolikheten för att det blir en jordbävning i Zedville någon gång under de kommande 20 åren är större än sannolikheten för att det inte kommer att bli någon jordbävning.
D Man kan inte säga vad som händer, eftersom ingen kan vara säker på när en jordbävning kommer att inträffa.
Bilaga 1C
PROVRESULTAT
Fråga 1: PROVRESULTAT
Diagrammet nedan visar resultaten på ett NO-prov för två grupper elever kallade grupp A och grupp B.
Medelpoängen för grupp A är 62,0 och 64,5 för grupp B. Eleverna har fått godkänt på provet om de har 50 poäng eller mer.
Efter att ha tittat på diagrammet påstår läraren att grupp B har lyckats bättre på provet än grupp A.
Eleverna i grupp A håller inte med läraren. De försöker övertyga sin lärare att grupp B inte nödvändigtvis lyckats bättre.
Ge med hjälp av diagrammet ett matematiskt argument som eleverna i grupp A skulle kunna använda.
Bilaga 2
Intervjufrågor, matematiklärare i Finland
Inledning
• Hur länge har ni arbetat som lärare? • Hur länge har ni undervisat i matematik?
• Hur såg lärarutbildningen ut när ni utbildade er? • Hur ser ni på den finska lärarutbildningen idag?
• Varför tror ni att det är så många sökande till lärarutbildningen i Finland? Om lärarens roll, undervisningen och läromedel
• Vilken roll anser ni att ni har som lärare?
Hur är relationen mellan er och elevernas föräldrar?
Upplever ni att ni får stöd från föräldrarna, eller ifrågasätts er undervisning? • Hur arbetar ni i matematik?
Använder ni läromedel? Om ja; hur används de? Varför?/Varför inte?
Vem bestämmer vilket läromedel ni ska använda er av?
Använder ni er av läroplanen i planeringen av er undervisning? Hur?
• Hur stimulerar ni de elever som blir färdiga före andra elever i ett arbetsområde? Får de gå vidare till nästa område? Får de fler uppgifter inom samma område?
Allmänt om skolan i Finland
• Under vårt arbete med examensarbetet har vi läst om hur det finska skolsystemet är auktoritetsorienterat. Vad betyder detta begrepp för dig?
• Vad innebär disciplin i er skola?
Synen på sena ankomster, vilka åtgärder görs?
Avslutning
Bilaga 3
E-post
Detta e-postmeddelande sändes till de två finlandssvenska skolor som besöktes i Finland.
Hej,
vi är två lärarstudenter på Malmö Högskola i Sverige. Vi går vår sista termin på utbildningen och har därför börjat med vårt examensarbete. Vi ska göra en jämförelse mellan matematikundervisningen i Finland och Sverige. Vi har ofta hört talas om och läst om att eleverna i Finland ligger på topp då det gäller resultaten i matematik, frågan är nu varför? Vi vill forska kring hur lärare i Finland arbetar med matematik och varför den finska matematikundervisningen är så framgångsrik.
Vi skulle därför vilja besöka Er skola för att observera undervisningen i matematik, samt göra intervjuer med elever och lärare om deras attityder till ämnet. Vi skulle vilja vara på Er skola under två dagar i vecka 47. Tanken är att vi ska besöka en till skola under den här veckan för att få en inblick i
matematikundervisningen. Det skulle vara guld värt för oss om vi får besöka Er!