I det hŠr kapitlet redovisas ett sammandrag av de tips och rŒd som de ansvariga fšr olika lokala Agenda 21-arbeten har lŠmnat. De flesta erfarenheterna Šr allmŠnna och kan gŠlla oberoende av vad fšr slags projekt man planerar medan andra Šr lite mer specifika. Under rubriken "goda exempel" redovisas idŽer frŒn projekt som varit lyckosamma pŒ mŒnga sŠtt. Projekten har lyckats med den svŒra balansgŒngen att vara vŠldigt breda till sitt innehŒll samtidigt som de har varit mycket konkreta.
Fšrhoppningsvis kan dessa tips och rŒd bŒde vara en inspirationskŠlla och till hjŠlp fšr dig som planerar eget Agenda 21-arbete.
En viktig slutsats kan sŠgas vara att lyssna. Det finns mŒnga bra idŽer och fšrslag och resultatet Šr oftast stšrre Šn summan av de enskilda delarna.
Kontinuitet
- lŒngsiktighetHa tŒlamod! Miljšarbete handlar mycket om attitydfšrŠndringar, vilket krŠver lŒngsiktigt arbete dŠr resultaten inte visar sig omgŒende och dessutom kan vara svŒra att mŠta. Om man arbetar enligt de smŒ stegens princip, dvs. inte fšrvŠntar sig stora fšrŠndringar pŒ kort tid, visar det sig att flera av de som har varit negativt instŠllda till projektet stŠller sig mer positiva. Skynda lŒngsamt!
RŠkna med att det tar lŠngre tid Šn vad man fšrst tror att genomfšra projektet. Ju fler inblandade desto lŠngre tid tar det, men ofta blir resultatet desto bŠttre!
Det kan finnas en fara i att arbeta i projektform: Projekttiden orsakar tveksamhet hos fšretag, bolag och andra att gŒ in i samarbete, Šven allmŠnheten ser miljšprojekt dyka upp och fšrsvinna innan den har hunnit reagera. Kan man fŒ kontinuitet Šr mycket vunnet.
Helhetssyn
- hela samhŠlletDet Šr mycket viktigt att arbeta tvŠrs samhŠllets sektorer. Genom att lyssna och lŠra sig av varandra och bygga broar skapas de nšdvŠndiga fšrutsŠttningarna fšr ett
framgŒngsrikt Agenda 21-arbete. Dessutom skapar ett sŒdant arrangemang en plattform fšr att nŒ ut till flera olika grupper.
Agenda 21 bildar en samverkande helhet som handlar om det mesta i livet. HŠlsoaspekterna som beršr oss alla, Šr en viktig del i Agenda 21.
GŒ vidare med Agenda 21-arbetet i skolorna. Agenda 21 utgšr en utmŠrkt bas fšr samverkan mellan olika Šmnesgrupper i skolan. Agenda 21 innefattar ju miljš, frŒgor kring rŠttvisa, minoritetsintressen, tredje vŠrlden och diskussionen om en hŒllbar utveckling m.m. Denna Šmnesšverskridande syn Šr viktig fšr det fortsatta Agenda 21- arbetet.
AvgrŠnsa
- prioriteraFšr att resurserna skall rŠcka till Šr det viktigt av avgrŠnsa projektet. Prioritera vissa frŒgor och fšrdela resurserna dŠrefter.
BŠst resultat fŒr man om man siktar pŒ en avgrŠnsad mŒlgrupp. Dessutom mŒste sjŠlva miljšarbetet mŒlinriktas mycket starkt. Det Šr betydligt svŒrare att fŒ en organisation och ett arbetssŠtt realiserat Šn vad det Šr att skapa underlag och instruktioner fšr hur
verksamheten bšr bedrivas.
NŠtverk
- kontakterAnvŠnd studiefšrbunden som en samarbetspartner i Agenda 21-arbetet.
Cirkelpedagogiken utgŒr frŒn att de som deltar i studiecirklarna deltar frivilligt och detta Šr ocksŒ grundtanken i Agenda 21. Deltagare i studiecirklar brukar vara mycket
engagerade vilket ger ett gott resultat.
Man mŒste lŠgga mycket tid pŒ information, bŒde skriftlig och muntlig, och pŒ
personkontakter sŒ att man blir synlig. Man bšr dessutom upprepa informationen om miljšarbetet med jŠmna mellanrum. T.ex. genom informationsfoldrar,
fšredrag/fšrelŠsningar, studiecirklar. Direkt efter dessa insatser škar intresset fšr miljšarbete hos mŒlgruppen, men det avklingar ofta efter en tid.
Goda presskontakter Šr viktigt, liksom samarbete med olika lokala aktšrer.
Generell information till fšretag har liten effekt, direktkontakt mŒste tas. Fšr att fŒ igŒng en fšrŠndring pŒ en arbetsplats Šr det avgšrande att det finns nŒgon engagerad person pŒ fšretaget som kontakt kan etableras med.
Samtalen, dialogerna och lyssnandet Šr mycket angelŠgna i miljšarbetet.
Kunskap
- informationHa gott kunskapsmaterial. Till exempel i form av en innehŒllsrik samlingspŠrm som tar upp aktuella miljšfrŒgor. I pŠrmen kan man ha egna skrivna kapitel samt en samling av
alla publikationer frŒn myndigheter som anger lagar, regler och annan information fšr projektets omrŒden.
Var medveten om att man kan betraktas med misstŠnksamhet som ideell fšrening. Denna misstŠnksamhet har att gšra med en allmŠn misstro mot "miljšfolk", som inte betraktats som "serišsa" eller tillrŠckligt yrkesmŠssiga. De kan lŠtt fŒ en "flumstŠmpel" šver sig. Se dŠrfšr till att alltid veta vad du pratar om, dvs. ha tillrŠcklig kunskap inom omrŒdet. Kommunerna kan anvŠnda en speciell logotype fšr viktig samhŠllsinformation ršrandes t.ex. Agenda 21. DŒ uppmŠrksammas och sŠrskiljs informationen tydligare.
Engagera
- konkretiseraOfta ligger framgŒngen (och svŒrigheten) i delaktigheten. Agendaprocessen bšr i detta fall markant skilja sig frŒn de traditionella kommunala projekten. Det Šr viktigt att tillvarata de initiativ och idŽer som kommer frŒn mŠnniskor utanfšr traditionella arbetsgrupper och styrande organ. Fšr att skapa delaktighet ur agendaperspektiv mŒste Šven de
ointresserade, de motstrŠviga och de fšr omrŒdet okunniga fŒ ta plats.
Vi lŠr oss bŠttre om vi samtidigt har roligt. Den sociala gemenskapen har stor betydelse. Fest, vŠnskap, fšrtroende och ett generšst kunskapsutbyte ger en gemensam
ansvarskŠnsla. AttitydfšrŠndring behšver alltid innehŒlla en kŠnslomŠssig och en intellektuell nivŒ. Se dŠrfšr kulturverksamhet som en viktig resurs i fšrŠndringsarbetet. Jobba med barn Ð de Šr positiva, har lŠtt att fšrstŒ naturliga sammanhang och de pŒverkar sina fšrŠldrar.
Det Šr viktigt att de lŒngsiktiga och de konkreta arbetssŠtten kombineras.
VŒr hŠlsa Šr en frŒga som beršr oss alla och som bšr betonas lika hŒrt som miljšn. Den lokala fšrankringen Šr viktig i alla aspekter men den blir extra tydlig i hŠlsofrŒgor.
Motivera
- ge stšdEtt samarbete mellan fšreningar krŠver flera engagerade personer. Det mŒste finnas reservkrafter om nŒgot hŠnder den mest engagerade. DŒ fšreningsliv sker pŒ fritid och utan ersŠttning gŒr det lŠttare ifall samhŠllet stŠller upp med ekonomiskt stšd.
Det Šr viktigt att visa pŒ mšjligheter genom att lšsa enklare frŒgor omedelbart, frŒgor som ger konkreta resultat. GŠrna frŒgor dŠr resultaten syns som t.ex. vid anlŠggande av kompostanlŠggningar. PŒ sŒ sŠtt kan man motivera mŠnniskor att fšrŠndra sina vanor och handlingsmšnster. Det resultatinriktade arbetet mŒste dock bottna i ett lŒngsiktigt
€ven om engagerade mŠnniskor finns i ett projekt sŒ mŒste de ha stšd fšr att orka. Stšd innebŠr konkret uppbackning i form av pengar, kunskap, utrustning etc. En annan form av stšd, som Šr minst lika viktig, Šr att kommuner och andra offentliga instanser genom sina beslut i andra sammanhang visar att man fšrsšker tillŠmpa ett Agenda 21-tŠnkande. Om inte, kommer eldsjŠlarnas motivation att falna.
Det Šr viktigt att fšrsška undvika att fokusera fšr mycket pŒ hotbilder, utan istŠllet visa pŒ mšjligheterna genom samtal med olika organisationer och enskilda mŠnniskor.
Goda exempel
- konkreta trots ett brett innehŒllEkopiloterna i fšreningen YndegŒrden fšrsšker tolka samtliga kursplaner i skolan genom ett Agenda 21-filter.
Gamla Oxelšsundsgruppen vill tillŠmpa balanseringsprincipen vilket fšder ett tydligt kretsloppstŠnkande i markanvŠndningsfrŒgor. Ingrepp som ger fšrlorad gršnska mŒste ersŠttas med ett motsvarande tillskott av exploatšren.
Helsingborgs kommun visar pŒ vikten av lokal livsmedelsproduktion. Stora delar av transportbehovet och dŠrmed Šven utslŠppen, Šr knutna till livsmedelstransporterna. Kungsšrs kommuns Agenda 21-arbete prŠglas av lŒngsiktighet och helhetssyn. PŒ kompetenscentrat Kungsšrs Miljšforum har man betonat att naturvŒrdsarbetet bšr integreras i det švriga samhŠllsarbetet.
TimrŒ kommun arbetar med frŒgor ršrandes upphandling av livsmedel till fšrmŒn fšr lokala mindre producenter. Fler och fler konsumenter blir i projektet medvetna om sin makt att styra upphandlingar med sina val av inkšp.
Slutord
- lycka till!Med den hŠr skriften hoppas vi att nya idŽer i Agenda 21-anda kan ta form ute i landet. Fšrhoppningsvis kan de beskrivna projekten vara till inspiration fšr de nya tag som ideligen krŠvs i en kontinuerlig Agenda 21-verksamhet.
Vi šnskar er lycka till med det fortsatta Agenda 21-arbetet!
Med vŠnlig hŠlsning
Bilaga
HŠr listas de projekt Ð med kort beskrivning och ansvarig Ð som har fŒtt Agenda 21- bidrag av NaturvŒrdsverket 1997. €n sŒ lŠnge Šr projekten endast i startfasen, men kan ŠndŒ vara av intresse fšr andra med liknande idŽer att knyta kontakt med.
Agenda projekt Svartedalen
Syfte: ška kunskapen om Svartedalens natur-, kultur-, frilufts- och vildmarksvŠrden hos fšretag, kommuner och allmŠnhet. MŒl: skapa opinion och sponsring fšr att rŠdda vŠrdefulla delar av Svartedalen som saknar skydd.
Fšreningen RŠdda Svartedalens vildmark, tfn 031-612 61, KŒre Stršm
Agenda 21 arbete i LyckebyŒn och SilletorpsŒn i Karlskrona kommun samt sysselsŠttningsprojekt i den gršna andan
Kretsloppsanpassa tvŒ vattendrag och skydda arter som flodkrŠfta, flodpŠrlmussla, šring. Projektet ska underlŠtta yrkesutbildning och hjŠlpa ungdomar i švergŒng till arbetslivet.
Fšreningen …-ringen Miljš, tfn 0455-299 78, MarlŽn Fuglsang
Agenda 21-rŒd Skaraborg
Bildande av Agenda 21-rŒd som ska verka fšr samarbete, samordning och utveckling av Agenda 21-arbetet i Skaraborg samt bidra till att ge Skaraborg en miljš- och utvecklingsprofil.
LŠnsstyrelsen Skaraborg, tfn 0501-651 22, Thomas Johansson
Bevarande av biologisk mŒngfald i Sigtuna kommun Ð utveckling av en konkret arbetsmodell
Utveckla metoder fšr att konkret kunna arbeta med biologisk mŒngfald pŒ kommunnivŒ och ha mŠtbara mŒl fšr bevarande av artrikedom och populationsstorlek/-tŠthet. MŒlbiotoper Šr hŠvdberoende Šngs- och hagmarker.
Sigtuna kommun, tfn 08-591 260 19, Helen Ericson
Bevarande av skŠrgŒrdens odlingslandskap genom lokalt engagemang
Syfte: fšrhindra igenvŠxning av och Œterskapa skŠrgŒrdens odlingslandskap och dŠrmed bromsa utarmningen av den biologiska mŒngfalden genom engagemang av sŒvŠl permanent- som fritidshusboende.
Bra kemval fšr hŒllbar utveckling
Handbok Ð ny upplaga utškad och uppdaterad med bl.a. Agenda 21 Ð fšr yrkesmŠssiga anvŠndare av tvŠtt- och rengšringsmedel. Ge inkšpare och anvŠndare ett redskap fšr att lŠra sig mer och fŒ till stŒnd en dialog med kemikalieleverantšrerna.
Malmš Stad, Miljšfšrvaltningen, Agenda 21-kansliet, tfn 040-34 20 30, Per-Arne Nilsson
BŒtlivets miljš och Agenda 21
Genom lokala och regionala kurser, fšr de 809 bŒtklubbarnas och 24 bŒtfšrbundens miljšombud samt i mŒn av plats bŒtlivsintresserade pŒ orten, ška deras kunskaper om miljšfrŒgor. 40 kurser med 15 deltagare.
Svenska BŒtunionen, tfn 08-661 59 10, Staffan Hšgardh
BŠrkraftsbygge
I en stad, en mindre stad samt en by utarbetas en modell fšr bŠrkraftig utveckling, fšr daghem/skola, barn, lŠrare, fšrŠldrar, arbetslšsa, studenter, experter m.fl. Lokala kretslopp skapas m.h.a. odling, fŒr, enkla vŠxthus, hšnshus, komposter och urinseparerande toaletter.
Fšreningen Maskringen, tfn 0920-883 88, Nils Tiberg
BŠttre trafikmiljš pŒ …stra Torn Ð Linero i Lund
Samverkan med boende fšr bŠttre trafikmiljš och ett mer miljšanpassat trafiksystem. MŒl: minska CO2-utslŠppen med 25% till 2005. Resvanor fšljs hos 200 bilister som deltar i delprojektet Cyklister pŒ …stra.
Riogruppen, Maria Magdalena kyrka, Annika K Hertz
Den svŒra livsstilen och det goda exemplet
I syfte att visa det goda exemplet, att ekoboende och ekolivsstil Šr ekonomiskt lšnsamt, byggs och drivs ett gemensamhetsboende fšr 8 enpersonshushŒll. MŒlgrupper Šr kvinnor, lŒginkomsttagare, fšrtidspensionŠrer, arbetslšsa och ŒlderspensionŠrer.
Villa Framtiden, tfn 013-20 67 13, Birgitta Barkland, Cleas Svedlind
Duvbo-villaŠgarefšrening. VŒra medlemmar vill spara energi. Hur gšr vi?
Syfte: mŠta energi- och miljšvinster i Duvbo villaomrŒde. Samordnad energiinfo, dokumentera erfarenheterna i en handlingsguide. Energivinster pŒ 5-10% fšrvŠntas.
Ekogrupper Ð en mšjlighet fšr den enskilde att lŠttare uppnŒ en miljšvŠnligare livsstil
Utforma ekoteam sŒ att de uppfattas som att det underlŠttar istŠllet fšr att bli betungande. Projektet ska uppfattas som ett erbjudande dŠr det kan lšna sig att delta. Energi- och vattentema bra inkšrsport eftersom en minskad anvŠndning av dessa Šr bra fšr miljšn men ocksŒ fšr den enskildes plŒnbok.
Ale kommun, Kommunledningsstaben, tfn 0303-33 02 61, Lars Henriksson
Ekologisk mat i storhushŒll
HjŠlpa personal pŒ Stockholmsregionens skolor och fšrskolor sŒ att de praktiskt kan inrikta kšket mot mer miljšvŠnlig verksamhet, med tonvikt pŒ ekologiska livsmedel.
Samodlarna, Ekokšket Ð Fšreningen fšr ekol. storkšk, tfn 08-582 444 24, Carin Enfors
Energisparskolan
I kommunens energiplan ingŒr energirŒdgivning. Bl.a. har alla hushŒll i Mora och Orsa fŒtt en pedagogisk Energisparskola. Man vill nu fšrŠndra beteendet avseende energifšrbrukning pŒ skolor och arbetsplatser: fšrmedla kunskap till miljšombud och skolbarn. Test av arbetsform pŒ skolfastighet fšr att skapa en modell fšr švriga verksamheter.
Mora kommun, tfn 0250-261 79, Per-Olof Hjerten, Christina Holback
En fossilbrŠnslefri kommun
Fšr att minska CO2 arbetar man med energieffektiviseringar och švergŒng till biobrŠnslen i uppvŠrmning och trafik, undanršja hinder genom pŒverkan pŒ regeringen och EU. Flera delprojekt bl.a. energirŒdgivning, trafikplan, ŒtgŠrdsplan.
VŠxjš kommun, tfn 0470-415 93, Sarah Nilsson
Framtidsskeppet
Hitta nya samarbetsformer fšr att fšrverkliga innehŒllet i de bŒda FN-dokumenten Barnens RŠtt och Agenda 21 som innebŠr att man ser den inre och den yttre miljšn som en helhet, enligt BRA21: En bra miljš pŒverkar barn positivt Ð Barn som mŒr bra bryr sig om miljšn. Projektet fšrankras i 30 kommuner.
FšrbŠttrad hŠlsa fšr unga mammor och deras barn (0-6 Œr)
FšrbŠttra folkhŠlsan och ge unga mammor och utsatta barn insikt i att de kan pŒverka det samhŠlle de lever i. Natur-, miljš- och kretsloppsinriktad dagverksamhet fšr Šldre barn i samarbete med frilufts- och
idrottsfšreningar. Ge trygghet utifrŒn eget initiativ med hjŠlp av Šldre arbetslšsa kvinnor. Ge kvinnor frŒn skilda kulturer en mštesplats.
Oxelšsunds kommun, Agenda 21, tfn 0155-380 00, Marianne Lundmark
FšrbŠttring av tjŠderskogen genom samverkan mellan olika aktšrer
Fšrdjupa distriktets Projekt TjŠder. Inom ett stšrre landskapssnitt (4000 ha) fŒ till stŒnd ett samarbete mellan naturvŒrd, kommun, universitetet och regionala myndigheter fšr att fšrbŠttra naturvŒrdsarbetet i skogen.
SkogsvŒrdsstyrelsen VŠstra Gštaland, tfn 033-17 73 30, Bo Hultgren
GŠvle Cykelstad
I syfte att ška cyklandet i GŠvle, fšrŠndra attityder och fšrbŠttra sŠkerheten och i bred samverkan, genomfšrs informationsarbete och aktiviteter. Gratis lŒnecyklar, kampanjer. MŒlsŠttning: ška antalet cykelresor med 30%.
GŠvle kommun, tfn 026-17 82 04, •ke StŒhlspets
HŒllbar utveckling i Stockholms lŠn
PŒ kort sikt: Utreda och fšreslŒ ett alternativ till det fšrslag till regional utvecklingsstrategi som RTK vŠntas presentera i maj 1997. PŒ lŠngre sikt: stimulera och utveckla debatten kring regionplaneringsarbetet i stort.
Naturskyddsfšreningen i Stockholms lŠn, tfn 08-644 52 70, Magnus Nilsson
HŒllbara kommuner Ð Utmanarkommuner
Inleda ett samarbete med tio Agenda 21-aktiva kommuner. MŒl: att dessa ska bli fossilbrŠnsle- och/eller kŠrnkraftsfria i sin egen verksamhet, samt lova att gšra vissa Œtaganden som skickas ivŠg som uppmaningar till regering och riksdag att ta sin del av ansvaret.
Naturskyddsfšreningen, tfn 08-702 651 58, Eva Lindberg
Illustrerade gršna rŠkenskaper
Projektet syftar till att utifrŒn ett gršnt bokslut visa kommuninvŒnarna omfattning av resursslšseri och miljšfšrstšring, positiva effekter av gemensamma miljšinsatser. Engagera lŠrare och elever i miljšarbetet.
Inventering av miljšfarliga Šmnen i byggnader
Inventera fšrekomsten av miljšfarliga Šmnen i byggnader i lŠnet, framstŠlla och sprida utbildnings- och infomaterial fšr att upplysa om problemet och mšjliga lšsningar fšr gymnasie- och hšgskolor samt fšr praktisk tillŠmpning vid renovering/demontering och rivning.
LŠnsstyrelsen GŠvleborgs lŠn, tfn 026-17 13 00, Ola Wik
Jordbruk och livsmedelsfšrŠdling i Ekokommun
Utveckla ekologiskt och hŒllbart fšretagande inom lantbruk och livsmedelsfšrŠdling. Fšrankring, utbildning och fšrundersškning Šr genomfšrt. Nu (etapp 2) vill man genomfšra utvecklingsŒtgŠrder som bl.a.
vidareutbildning, kunskapsspridning till skolor, gemensam marknadsfšring i alla led.
Sorsele LRF-fšrening, tfn 0952-553 74, Erik Sundkvist
Kretslopp & livsstil Ð miljšpedagogisk verkstad
Uppbyggnad av miljšpedagogisk verkstad Ð en modellanlŠggning fšr miljšutbildn. och miljštekniska fšrsšk i anslutning till Naturskola och vattenbruk i NaturvŒrdsomrŒde. MŒlgrupper Šr allmŠnhet och skolelever.
Nacka kommun, Miljš & Stadsbyggnad, tfn 08-718 93 35, Elisabeth Rosell
Kretsloppsanpassad markanvŠndning i samverkan inom RŒŒns avrinningsomrŒde
Visa hur en kretsloppsanpassad markanvŠndning i vid bemŠrkelse kan fungera inom ett avrinningsomrŒde. I referensgrupp ingŒr bl.a. markŠgare, samhŠllsplanerare, industrier, skolungdomar, LRF.
Helsingborgs kommun, Gregor Holmgren
Kšr miljšvŠnligt i Hylte
Del av uppfšljningsarbete efter fšrsurningsmŠssa hšsten -96. KartlŠgga bil-/drivmedelsalternativ. DelmŒl: fŒ skolskjutsverksamheten anvŠnda alternativbrŠnsle.
Hylte kommun, Agenda 21, tfn 0345-180 00, Bitte RosŽn Nilsson
Landskapsarvet
I syfte att ge mŠnniskor en integrerad historisk och biologisk kunskap om sina landskap fšr att de i samarbete med experter och beslutsfattare ska delta i planering och framtida utformning av de egna landskapen. Guidade fŠltvandringar med historiska kartšverlŠgg.
Livsstil 2020 Ð ett rikstŠckande beteendeprogram
Engagera 10-15% av hushŒllen i 10-15% av Sveriges kommuner. Ansškan avser start i de fšrsta 6 kommunerna. Genom metodiskt 3 Œrs-program realisera befolkningens sparpotential vad avser personlig resursanvŠndning.
Global Action Plan Sverige, tfn 08-612 14 40, Alexander Mehlmann
Lokalt Agenda 21-arbete Ð miljštolkar informerar SšdertŠljes smŒfšretagare med invandrarbakgrund
Utbildning av arbetslšsa invandrare med miljšintresse till miljštolkar som fŒr i uppgift att sprida information om kemikalier och dess miljšpŒverkan, hur man kan minska sina kemikalieflšden samt alternativ. Infomaterial pŒ olika sprŒk tas fram.
Studiefšrbundet Vuxenskolan och SšdertŠlje kommun, tfn 08-550 601 05, Kerstin Lilja
Mana-projektet
Utveckling av Mana-GšrsjšbŠckens skogs- och bŠckomrŒde i Hagfors tŠtort fšr att ge omrŒdet ett varaktigt skydd. Skapa beslutsunderlag och samverkan kring den framtida naturvŒrden.
Hagfors kommun, tfn 0563-188 46, Anna Sjšrs
Miljšarbete med inriktning pŒ energi
Fšr att ška miljšmedvetenheten bland elever, fšrŠldrar och personal. genomfšrs ett arbete fšr att sŠnka energifšrbrukningen. Produkter som snŒlspolande duschar, lŒgenergilampor, sŠnkt innetemperatur, konstruering av vindkraftverk, solfŒngare och vattenkraftverk.
Skee skola, tfn 0526-192 51, Majda Lšfving
Miljšfamiljer
Intresserade familjer fŒr tillsammans med Ag 21-sekr. i respektive kommun analysera sin nuvarande situation vad gŠller boende, varuinkšp, resor, avfallshantering, resurshushŒllning m.m. DŠrefter erbjuds rŒdgivning och utbildning fšr fšrŠndring av levnadsvanor fšr bŠttre miljš.
BorlŠnge kn, Falu kn, Agenda 21-sekret., tfn 0243-746 76/023-831 23, Anna Kinnwall/Anders Goop
Miljš i Majorna Ð Agenda 21 i praktiken, "Generativ samhŠllsplanering", "StŠlla bilen", "Ett tvŒŒrigt energiarbete"
Projekt i tre delar: 1. Miljš i Majorna Ð Agenda 21 i praktiken. Stadsdelspromenader som grund fšr att inspirera arbetsgrupper att pŒverka samhŠllsplaneringen i stadsdelen. 2. StŠlla bilen. 20 familjer fšr journal šver hur de transporterar sig, dŠrefter fŒr de stŠlla bilen under en mŒnad, med tillgŒng till kooperativbil. 3. Uppsškande verksamhet i skolor, fšretag m.m. fšr att informera om energi, energiteknik och energibesparingsŒtgŠrder.
Stadsdelsfšrvaltningen Majorna, tfn 031-85 13 07, Elisabeth Sjšberg
Miljšteater fšr invandrar- och svenskfšdd ungdom
Ungdomar 15-25 Œr som Šr 50% invandrade och 50% svenskfšdda skall tillsammans inhŠmta kunskap om, bearbeta och uppfšra i teaterform ett budskap om livsstil och miljš. FšrestŠllningen skall visas pŒ GŠvleborgs lŠns skolor.
StudiefrŠmjandet GŠvle, tfn 026-14 14 62, RŒs Lennstršm
Naturen som klassrum
Kontinuerlig utevistelse fšr elever i landsbygdsskola. Ge insikt om naturens vŠrde fšr rekreation. LŠra om biol. mŒngfald, mŠnniskors roll, ansvar och mšjligheter. MŒl: lŠra barn vistas i naturen pŒ naturens villkor.
Gnesta kommun, tfn 0158-402 27, Christina Borrman
Norderšn Ð lokalt kretslopp m.p.a
Inspirera till resurseffektiv kretsloppssamverkan mellan boende och brukare av mark. BerŠkna resurseffektivitet pŒ lantbruk Ð hur mycket tillfšrs av konstgšdsel m.m., hur mycket lŠmnar gŒrden i form av mjšlk, potatis etc.
Lantbrukarnas LŠnsfšrbund i JŠmtland, tfn 063-14 58 00, Marianne Eriksson
NŠtverk Barnomsorg Ð Grundskola
Genom nŠtverksarbete, fortbildning, samarbete, studiebesšk etc. ska man infšrliva Agenda 21-arbetet i all undervisning i alla fšrskolor och grundskolor i kommunen. Utemiljš, biol. mŒngfald, trafikmiljš, inre miljš m.m.
Motala kommun, tfn 0141-22 57 61, Maud Johnsson
Odlingen och trŠdgŒrdens mŒngfald
Satsa pŒ ekologisk odling och hŠlsobefrŠmjande livsmedel. FrŒn Šldre vŠxtsortiment Œterskapa en blomstrande trŠdgŒrd. Naturlig vŠxtnŠringstillfšrsel och biol. vŠxtskydd, fšrsiktig jordbearbetning, marktŠcka, varierad vŠxtfšljd.
Plan fšr konvertering frŒn direktverkande el till fšrnyelsebara energikŠllor
MŒl: inga hus i kommunen ska vŠrmas med direktverkande el Œr 2021. Hus med direktverkande el inventeras, lokala fšrutsŠttningar fšr konvertering till fšrnyelsebara energikŠllor utreds.