Agenda 21 – en exempelsamling
Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp.
Beställningsadress för tryckt version: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tel: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@environ.se Intenet: www.environ.se ISBN 91-620-4936-4 ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket
Fšrord
Bakgrund Ð Agenda 21
I handlingsprogrammet Agenda 21 som antogs vid FNs konferens om miljš och utveckling i Rio de Janeiro 1992, anges mŒl och riktlinjer fšr att uppnŒ en hŒllbar utveckling. Det Šr ett lŒngsiktigt program som Šr moraliskt fšrpliktigande fšr de stater som stŒr bakom Agenda 21. Trots att det Šr att se som ett uppdrag till alla beršrda individer, grupper och organisationer pŒ alla nivŒer i samhŠllet Šr det varje lands regering som har huvudansvaret fšr att rekommendationerna i Agenda 21 genomfšrs.
Fšr att stimulera arbetet med Agenda 21 pŒ lokal nivŒ beslšt riksdagen 1994 att avsŠtta medel till kommuner och ideella organisationer sŒ att dessa skulle kunna driva olika projekt i Agent 21-anda. BudgetŒret 1994/95 fšrdelade regeringen fšr fšrsta gŒngen medel till lokala Agenda 21-projekt. 38 projekt fick dela pŒ 7 mkr.
Om den hŠr skriften
I den hŠr rapporten kan du lŠsa om de 43 lokala Agenda 21-projekt som budgetŒret 1995/96 erhšll bidrag frŒn NaturvŒrdsverket. Totalt avsatte regeringen 10,5 mkr att fšrdelas pŒ de olika projekten. De 43 projekten, av vilka de flesta Šr slutfšrda, Šr mycket olika. Somliga projekt har drivits av kommuner, andra av ideella fšreningar. En del beršr ett specifikt omrŒde, som t.ex. avfall, byggande, eller naturvŒrd. Andra har som mŒl att mer allmŠnt ška miljšmedvetandet hos olika mŒlgrupper. Medan nŒgra projekt siktar in sig pŒ konkreta ŒtgŠrder Šr andra lŒngsiktiga och syftar till att ška kunskapen om Agenda 21, eller till att upprŠtta handlingsprogram fšr fortsatt arbete i Agenda 21-anda.
Avsikten med den hŠr skriften Šr att sprida bŒde exempel och idŽer till de som arbetar med Agenda 21-frŒgor pŒ lokal nivŒ. Texterna bygger pŒ de projektredovisningar som respektive projektansvarig har skickat in till NaturvŒrdsverket, med vissa
kompletteringar efter muntliga kontakter. SammanstŠllningen har pŒ uppdrag av NaturvŒrdsverket gjorts av Olof •kesson vid lŠnsstyrelsen i VŠrmland. Fšr innehŒllet svarar fšrfattaren ensam, fšrutom avsnittet Tips och rŒd i Agenda 21-arbetet, som Helena von Knorring svarar fšr. Texten har bearbetats av Erica Brewitz och Ulrik Westman.
Skriften gŒr att bestŠlla frŒn NaturvŒrdsverkets miljšbokhandel och den finns Šven tillgŠnglig frŒn NaturvŒrdsverkets hemsida. (http://www.environ.se/)
InnehŒllsfšrteckning
Fšrord sid. 3
Guide till projekten sid. 5
Redovisning av projekten sid. 8
Tips och rŒd i Agenda 21-arbetet sid. 49
Slutord sid. 53
Bilaga
Guide till projekten
MŒnga av projekten i den hŠr skriften Šr svŒra att dela in efter vilken miljšfrŒga de beršr. Fšr att gšra det lŠttare att hitta bland projekten har dessa fšrsetts med dels ett nummer var, men ocksŒ med nŒgra nyckelord var. Nyckelorden anknyter till nŒgot som Šr vŠsentligt fšr projektet och ršr i fšrsta hand innehŒllet, men kan ocksŒ gŠlla arbetssŠtt, deltagare eller annat.
I guiden hŠr nedan letar du upp ett ŠmnesomrŒde (nyckelord) som du vill lŠsa om och ser pŒ sŒ sŠtt enkelt vilka projekt som Šr av intresse fšr just dig.
NYCKELORD PROJEKT NR
A
llergier 1, 7 AllmŠnheten 3, 10, 14, 18, 19, 27, 29, 40, 42 Arbetsplatser 2, 3, 8, 40 Avfall 5, 6, 23, 24, 38 Avlopp 6, 11, 17, 20B
arn 2, 25, 31, 38 Biologisk mŒngfald 4, 11, 13, 15, 19, 27, 43 Boende 5, 15, 17, 20, 30, 32, 36 Byggande 21, 22, 32, 34, 35, 41 BŒtsport 6C
ivilfšrsvar 14, 33E
nergi 5, 11, 23, 34F
jŠllen 9, 18 Flora 27 Fosfat 17 Fšreningar 7, 12, 13, 15, 16, 29, 37G
lesbyggd 1, 9, 18, 20, 25, 29 Gršn stad 4, 13H
andel 28, 30, 39 HŠlsa 7, 16, 36I
drott 12 Information 14, 27, 29, 32, 33 Invandrare 22, 36 IT 8, 26K
ommunanstŠllda 2, 3 Kompostering 5, 23, 24 Kretslopp 20, 21, 23, 35, 38, 43 Kultur 10, 25, 31, 38 Kvinnor 36L
ivsmedel 21, 28, 35, 39 Lokal produktion 28, 39 Lokala grupper 3, 9, 24, 30 Luftfšroreningar 13N
aturvŒrd 11, 15, 19, 27O
dling 21, 35P
lanering 41R
ennŠring 9S
amarbetsformer 3, 11, 13, 15, 29 Skola 8, 15, 19, 21, 26, 37, 43T
rafik 1, 10, 30, 40 Turism 9U
ngdomar 16, 37 Utbildning 5, 29V
Œtmark 4, 24, 43•
tervinning 22€
ngs- och hagmarker 19…
versiktsplan 39, 42Redovisning av projekten
I det hŠr avsnittet redovisas de 43 projekten. Fšr varje projekt ges, fšrutom grunddata, en sammanfattning av vad som har gjorts, baserat pŒ de projektansvarigas rapporter. MŒnga projekt pŒgŒr fortfarande, varfšr beskrivningar och slutsatser inte Šr fullstŠndiga. Under "Kommentar" har jag fšrsškt ge nŒgra egna synpunkter pŒ projekten, sett utifrŒn. Vilka lŠrdomar kan vi andra dra? Kan liknande projekt genomfšras pŒ annat hŒll, och vad skulle det innebŠra fšr miljšn?
1. Agenda 21 fšr Arjeplog
Arjeplogs kommun, Tingsbacka, 930 90 Arjeplog, tfn 0961-140 00, Erika Unnes Nyckelord
allergier, glesbygd, trafik Syfte
Ta fram ett handlingsprogram fšr ett uthŒlligt samhŠlle i Arjeplog. Beskrivning
Arbetet har bestŒtt av att gšra ett handlingsprogram fšr Agenda 21 i Arjeplog. Fšrutom kommunen har fšreningar, skolor och enskilda deltagit. En enkŠt har skickats ut till samtliga hushŒll. Resultatet har blivit ett program med švergripande mŒl inom varje omrŒde samt mer konkreta ŒtgŠrdsfšrslag. Utšver vanligen fšrekommande frŒgor kan nŠmnas frŒgor om allergier, alkohol och droger, skotertrafik, odlingslotter i
hyreshusomrŒden och ekologiskt odlade och nŠrproducerade livsmedel i skolmŒltiderna. Vad gŠller trafik kan ocksŒ nŠmnas att man har arbetat fram ett "samŒkningreglemente" fšr politiker och tjŠnstemŠn inom kommunen.
I projektredovisningen har man tagit upp svŒrigheten med att motivera mŠnniskor i en bygd med smŒ synliga miljšproblem. Man efterlyser dŠrfšr ett sŠtt att analysera "hŒllbarheten" i olika slags kommuner, Šven anpassat till glesbygden. I en kommun som Arjeplog behšvs ett brett Agenda 21-perspektiv, dŠr frŒgor som kommunens šverlevnad, arbetstillfŠllen och en levande landsbygd Šr av stor vikt.
Kommentar
Behšvs det nŠtverk fšr att utveckla och anpassa Agenda 21-arbetet i olika typer av kommuner?
2. Agenda 21 i barnomsorgen
Klippans kommun, Barn- och Utbildningsfšrvaltningen, 264 80 Klippan, tfn 0435-280 00, Ann-Christin Ivarsson
Nyckelord
arbetsplatser, barn, kommunanstŠllda Syfte
Utveckla miljšarbetet inom barnomsorgen.Ê Beskrivning
Kommunen har under flera Œr fšrsškt lyfta fram miljšfrŒgorna i barnomsorgen. Bland annat miljšanpassas nya fšrskolor och man har beslutat att alla barnstugor ska ha kŠllsortering och kompostering. Dessutom ger man ut ett nyhetsblad med tips och idŽer och sŒ hŒller man varje Œr en studiedag om miljšfrŒgor fšr personalen.
I projektet har fem cirkelledare utbildats vid en kurs som specifikt har behandlat hur man arbetar med natur- och miljšfrŒgor inom barnomsorgen. NŠtverksgrupper fšr alla
personalkategorier inom barnomsorgen har genomfšrt trŠffar med bŒde teoretiska och praktiska inslag, vilket har resulterat i en idŽsamling.
Varje enhet har utarbetat en handlingsplan fšr den egna verksamheten. I dessa har enheterna redovisat vilka mŒl man har, vad som ska gšras, hur resultatet kan mŠtas, vem som Šr ansvarig, hur stor kostnaden fšrvŠntas bli, nŠr det ska vara klart samt hur
utvŠrderingen ska ske. Aktuella frŒgor Šr t.ex. hur man sparar pŒ el och vatten, hur man fšrbrukar mindre och ŒteranvŠnder mer och hur man fŒr fram produkter med lŠngre hŒllbarhet. Slutligen har man tagit upp betydelsen av uteverksamhet och av att ge barnen egna naturupplevelser.
3. Agenda 21 i kommundel Norr i Lund
KommundelsnŠmnd Norr, Lunds kommun, Box 10052, 220 10 Lund, tfn 046-35Ê65Ê54, Lars Persson
Nyckelord
allmŠnheten, arbetsplatser, kommunanstŠllda, lokala grupper, samarbetsformer Syfte
Utveckla Agenda 21-arbetet i en kommundel med deltagande av allmŠnhet och kommunanstŠllda.
Beskrivning
Lunds kommun har sedan nŒgra Œr tillbaka inrŠttat kommundelsnŠmnder, dŠr delar av den kommunala fšrvaltningen har delats upp pŒ de olika kommundelarna. Agenda 21-arbetet i kommundelsnŠmnd Norr har i fšrsta hand gŒtt ut pŒ att stšdja enskilda, fšreningar m.fl. att delta i Agenda 21-arbetet.
Projektet innehŒller mŒnga delar men tonvikten har legat pŒ det rŒdslag som man har hŒllit med de boende och med kommundelens anstŠllda. I rŒdslaget har man anvŠnt den s.k. arbetsboksmetoden (som finns beskriven i ByggforskningsrŒdets: "SŒ hŠr vill vi gšra«t"). Alla kommundelens 4 000 hushŒll har fŒtt Arbetsbok 1. I denna finns korta frŒgor som beršr olika miljšomrŒden (energi och uppvŠrmning, vatten och avlopp, sopor, transporter, nŠr du handlar, natur samt šnskningar om framtiden). FrŒgorna beršr bŒde vad man tycker om miljšn i kommundelen idag och vad man skulle vilja Šndra pŒ. 600 ifyllda arbetsbšcker har lŠmnats in. Efter att ha sammanstŠllt svaren i en Arbetsbok 2 har Šven denna skickats ut till hushŒllen. De synpunkter och fšrslag till fšrbŠttringar som sedan har kommit in har diskuterats vid ett tiotal mšten och seminarier med
invŒnarna. Med dessa diskussioner som grund har man slutligen sammanstŠllt Arbetsbok 3. I den har de bŠsta fšrslagen prioriterats, man har satt en tidpunkt fšr nŠr dessa ska vara genomfšrda samt angivit vem som Šr ansvarig. SammanstŠllningen har gjorts av en fristŒende grupp boende och har šverlŠmnats till kommundelsnŠmnden som de boendes fšrslag till handlingsprogram.
En liknande process med arbetsbšcker har man genomfšrt med kommundelens anstŠllda. €ven hŠr har de bŠsta fšrslagen samlats i en bok som en prioriterad lista. NŠsta steg Šr att pŒ varje arbetsplats gšra ett eget handlingsprogram.
Parellellt med rŒdslaget har andra mer konkreta frŒgor drivits. Bland annat har man stŠllt i ordning en blomsterŠng eftersom man anser att det Šr viktigt att fŒ till stŒnd synliga fšrŠndringar som visar att det gŒr att fšrbŠttra sin miljš.
I det fortsatta arbetet kommer man att anordna seminarier kring fšrslagen. En del konkreta fšrslag har genomfšrts i delprojekt och en "framtidsverkstad" kommer att anordnas kring det sociala perspektivet och folkhŠlsa.
Kommentar
Kommundelen har lyckats ovanligt bra med att engagera enskilda mŠnniskor i Agenda 21-arbetet. Metoden med arbetsbšcker tycks ha fungerat vŠl.
4. Biologisk mŒngfald i stadsmiljš Ð exemplet Beijers park i Malmš
Malmš stad, Gatukontoret, Park- och stadsmiljšavdelningen, 205 80 Malmš, tfn 040-34 14 00, Gunnar Ericsson
Nyckelord
biologisk mŒngfald, gršn stad, vŒtmark Syfte
…ka den biologiska mŒngfalden i en stadsdelspark samt utveckla dess betydelse fšr natur- och miljšintresset.
Beskrivning
I och kring Malmš finns fŒ tillgŒngar till naturmark. Parkerna i staden Šr dŠrfšr viktiga fšr att ge invŒnarna naturkontakt. I stadsdelen Kirseberg finns en omtyckt och mycket anvŠnd park, Beijers park, som dock fšre projektets start var i behov av fšrbŠttring. Bland annat visade trŠden tecken pŒ stress, dammen hšll pŒ att vŠxa igen och den biologiska mŒngfalden kunde ha varit bŠttre.
MŒlsŠttningen med projektet har fšrst och frŠmst varit att utveckla den biologiska mŒngfalden i Beijers park. Detta har skett i samarbete med invŒnarna dŠr deras
synpunkter har tagits tillvara. Tanken i projektet har varit att ett engagemang i parkens biologiska mŒngfald skulle bli utgŒngspunkten fšr ett vidare miljšintresse hos invŒnarna. Parken fyller en viktig funktion Šven fšr omkringliggande skolors naturstudier.
Genom att skicka ut en enkŠt till de boende har man tagit reda pŒ deras instŠllning och synpunkter. I arbetet har ideella fšreningar, studiefšrbund och skolor medverkat. Tillsammans har man sedan arbetat fram ett program fšr parken: VŒtmark har anlagts och dammen har fŒtt fšrbŠttrad vattencirkulation, man har vidtagit ŒtgŠrder fšr att fŒ en mer varierad šrtflora, en plantering fšr insekter finns numera och en mini-urskog har anlagts. Dessutom har man byggt en miljšstation samt ett naturrum/lokal fšr Agenda 21-arbete.
Projektet har gett det resultat man hoppades pŒ. En fšrutsŠttning har varit den breda fšrankringen bland invŒnarna. Fšr att engagera enskilda mŠnniskor har det varit
nšdvŠndigt att man relativt snabbt har kunnat visa pŒ tydliga, konkreta resultat av sitt arbete.
Kommentar
€ven om Malmš Šr speciellt pŒ sŒ sŠtt att naturkontakten Šr sŒ liten, torde det Šven i andra stšrre stŠder vara parkerna som Šr den enda vardagliga naturkontakten. Behov av parker med biologisk mŒngfald finns sŒlunda pŒ mŒnga hŒll. Att engagera de boende pŒ detta sŠtt i en fšrŠndring Šr ocksŒ efterstrŠvansvŠrt.
5. BoAgenda
ABF Oskarshamn, Sšdra LŒnggatan 15-17, 572 33 Oskarshamn, tfn 0491-840 20, Tomas Johansson
Nyckelord
avfall, boende, energi, kompostering, utbildning Syfte
FšrbŠttra sopsorteringen och stimulera till kompostering av avfall i hyreshusomrŒden. Beskrivning
I MšnsterŒs kommun har man sedan en tid tillbaka sorterat soporna i vŒtt respektive torrt avfall. VŒtt avfall gŒr till deponering medan det torra fšrbrŠnns. Man har ocksŒ gjort fšrsšk med kompostering. En del mŠnniskor har haft svŒrt att acceptera fšrŠndringarna, vilket man till stor del tror beror pŒ okunskap. DŠrfšr har kommunen i det hŠr projektet etablerat samarbete mellan studiefšrbundet ABF, kommunen, MšnsterŒs BostŠder, HyresgŠstfšreningen och FastighetsanstŠlldas fšrbund. MŒlet har varit att utbilda samtliga beršrda grupper fšr att ška deras kunskap och motivation.
Inom projektets ramar har man hŒllit informationsmšten fšr de boende om kŠllsortering, kompostering m.m. Man har Šven genomfšrt studiecirklar fšr representanter frŒn hyresgŠstfšreningarna, fastighetsskštarna samt de boende. Projektet har breddats till att handla Šven om andra miljšfrŒgor.
I tre olika bostadsomrŒden med sammanlagt 48 hushŒll provar man nu kompostering av hushŒllsavfall. Fastighetsskštarna har fŒtt ta fram en idŽlista pŒ miljšfšrbŠttringar. Bland annat har man bšrjat anvŠnda rapsolja i alla dieselfordon. Intresset fšr vatten- och energifšrbrukning har ocksŒ vŠckts, vilket har lett till att man har installerat "betal-tvŠttstugor" i ett par omrŒden.
I och med fšrŠndringarna har man kunnat avlŠsa en viss minskning av bŒde
avfallsmŠngderna samt vatten- och energifšrbrukningen. Man avser nu att pršva system, dŠr de besparingar som bostadsfšretaget gšr genom minskade avfallsmŠngder ska tillfalla hyresgŠsterna.
Man har ansett det vara viktigt i projektet att beršrda grupper har engagerats och har fŒtt ta del av information och utbildning. Man anser ocksŒ att det Šr viktigt att systemen Šr sŒdana, att det Šr ekonomiskt fšrdelaktigt fšr hyresgŠsterna att spara pŒ resurser.
6. BŒtklubben och Agenda 21
VŠstkustens BŒtfšrbund, Nordenskišldsgatan 2, 441 34 AlingsŒs, tfn 0303-131 62, Sten Ekholm
Nyckelord
avfall, avlopp, bŒtsport, fšreningar Syfte
…ka miljšmedvetandet i bŒtklubbarna och skapa kontakter med lokala myndigheter. Beskrivning
VŠstkustens BŒtfšrbund har 74 klubbar. I det aktuella projektet har miljšhandledare frŒn bŒtfšrbundet besškt samtliga klubbar. Tillsammans har klubbar och miljšhandledare ocksŒ trŠffat kommunens miljšhandlŠggare. FrŒgor som man har diskuterat har varit bottenfŠrger, toaletter, avfall, miljšstationer m.m.
BŒtfšrbundet har tagit fram ett informationsmaterial, "BŒtlivets miljš", som har delats ut till klubbar och kommuner. I Gšteborg har en sŠrskild grupp bildats fšr kontakterna med miljšfšrvaltningen.
Tack vare projektet har man lyckats skapa goda fšrutsŠttningar fšr fortsatta kontakter mellan bŒtklubbar och kommuner. Projektet har till viss del genomfšrts av
arbetsmarknadsanstŠlld personal, men till stšrsta delen genom ideellt arbete. Projektet har uppmŠrksammats inom Svenska BŒtunionen, och Saltsjšns-MŠlarens bŒtfšrbund har senare genomfšrt ett liknande projekt.
Kommentar
En viktig frŒga fšr organiserade bŒtŠgare Šr ocksŒ att vara fšrebilder fšr hur man ršr sig varsamt i kŠnslig natur, t.ex. vŒra skŠrgŒrdar.
7. BŠttre miljš i samarbete med Astma- och allergifšrbundet
Astma- och allergifšrbundet, Box 8273, 163 08 SpŒnga, tfn 08-760 40 10, RogerÊWallin Nyckelord
allergier, fšreningar, hŠlsa Syfte
Beskrivning
Astma- och allergifšrbundet har 30 000 medlemmar fšrdelade pŒ 165 fšreningar. Man har med projektet velat se till att allergifrŒgorna bereds plats i kommunernas miljšarbete, och att allergifšreningarnas kunskap tas till vara. Allt enligt mottot: "Vad som Šr bra fšr miljšn Šr inte alltid bra fšr hŠlsan".
Fšrbundet har utbildat medlemmar vid tre konferenser inom projektets ramar. Dessa medlemmar har sedan fŒtt som uppgift att driva allergifrŒgorna vidare i sina respektive kommuner. Centralt kommer man fortlšpande att stšdja lokalfšreningarna med material om Agenda 21. Exempel pŒ frŒgor som man tar upp: djur i bostadshus, ventilation, stŠdning, tobaksršk, bilavgaser och vedeldning.
NŒgra kommuner som har tagit upp astma- och allergifrŒgor i Agenda 21-arbetet Šr Tierp, Skara, Jšnkšping, …rnskšldsvik, Kramfors och Marks kommun.
Fšrbundet betonar att det Šr viktigt att kommunerna tidigt tar kontakt med de ideella organisationerna vid Agenda 21-arbete, men att man ocksŒ bšr ha fšrstŒelse fšr fšreningarnas fšrutsŠttningar.
Kommentar
€r hŠlsofrŒgor i allmŠnhet, och allergifrŒgor i synnerhet, en ouppmŠrksammad del av Agenda 21 i mŒnga kommuner?
8 a) Den hŒllbara institutionen
Stockholms universitets studentkŒr, Miljšutskottet, Box 50006, 140 05 Stockholm, tfnÊ08-674 62 00
Nyckelord
arbetsplatser, IT, skola Syfte
Visa hur Agenda 21-arbete kan gΠtill pΠen universitetsinstitution. Beskrivning
Vid Litteraturvetenskapliga institutionen har man inom projektet utarbetat en plan fšr miljšanpassning i form av ett pilotprojekt. Studenter, lŠrare och personal har deltagit i inventering, attitydundersškningar, samtalsmšten och information samt i olika
arbetsgrupper. Efter att en miljšpolicy antagits har man utarbetat konkreta
ŒtgŠrdsfšrslag. NŒgra av de omrŒden som man har behandlat har varit kontorsmaterial, datorutrustning, belysning och tjŠnsteresor. Vad gŠller sjŠlva utbildningen var intresset frŒn bšrjan svagt att anknyta denna till Agenda 21-frŒgor. Genom projektet har dock en ny kurs tillkommit: "MŠnniskan, naturen och litteraturen".
8 b) Lokal Agenda 21 fšr ett universitet
Syfte
Ta fram en handlingsplan fšr universitet och studentkŒr. Beskrivning
Under denna rubrik har studentkŒren bedrivit olika aktiviteter fšr att ška intresset fšr Agenda 21-frŒgorna bland studenter och personal. Man har bl.a. anordnat miljšdagar med fšrelŠsningar, seminarier. En miljšhandbok har delats ut till alla nya studenter och
foldern "Gršn pŒ jobbet" har gŒtt ut till personalen. I ett sŠrskilt projekt har man studerat miljšanpassningen av ett studentbostadsomrŒde i samarbete med
bostadsstiftelsen och hyresgŠsterna.
8 c) Vetenskapsbutiken
Syfte
Fšrmedla kontakter mellan universitet och fšretag, organisationer m.fl. angŒende projekt med miljšanknytning.
Beskrivning
Syftet har varit att fšrbŠttra utbytet mellan universitet och olika utomstŒende
intressenter i miljšfrŒgor, att utnyttja universitetets kompetens fšr att utfšra projekt av intresse fšr bŒda parter. I samarbete med Œtta andra hšgskolor/universitet hŒller man nu pŒ att bygga upp ett dataregister dŠr dessa kontakter ska kunna fšrmedlas.
9. FjŠllagenda vŠstra HŠrjedalen
HŠrjedalens kommun, Medborgarhuset, 842 00 Sveg, tfn 0680-160 00, Roger NŠŠs Nyckelord
glesbygd, fjŠll, lokala grupper, rennŠring, turism Syfte
•stadkomma ett lŒngsiktigt hŒllbart utnyttjande av naturresurserna i fjŠllen. Beskrivning
I fjŠllen har konkurrensen om naturresurserna škat. RennŠring, turism samt jord- och skogsbruk kommer ofta i konflikt med varandra. Ett felaktigt och kortsynt utnyttjande
av resurserna kan innebŠra ett hot, inte bara mot fjŠllnaturen, utan ocksŒ mot antal arbetstillfŠllen och šverlevnaden och utvecklingen fšr fjŠllorter och de som lever dŠr. I och med Agenda 21-projektet har en lokal arbetsgrupp bildats fšr att gšra en handlingsplan fšr ett lŒngsiktigt hŒllbart utnyttjande av naturresurserna i fjŠllen. I gruppen ingŒr representanter fšr samebyarna, LRF, turistnŠringen, fšretagare, naturskyddsfšreningen och skoterklubbar. Arbetet innebar till en bšrjan att fšrankra arbetet och inventera problemen. I och med detta har kompetensen hšjts hos deltagarna och man har fŒtt stšrre fšrstŒelse fšr problemen. En av byarna, TŠnnŠs, har utarbetat en egen Agenda 21-plan. Vissa konkreta saker har gjorts, som att separera skidleder frŒn skoterleder, fšrbŠttra skyltningen och spŒnga sommarleder fšr att minska slitaget pŒ naturen.
Agenda 21-projektet kommer framdeles att ingŒ i ett stšrre samarbetsprojekt tillsammans med Bergs, Storumans och •re kommun om naturresursutnyttjandet i fjŠllen. Arbetsgrupper har bildats angŒende skoter- och vandringsleder, Œret runt-marker, enskilda marker och lokal livsmedelsproduktion.
Viktigt i arbetet har varit att uppnŒ šmsesidig respekt fšr varandras intressen samt att ška det lokala inflytandet.
Kommentar
Problem, arbetsmetoder och ŒtgŠrder torde vara likartade i stora delar av fjŠllvŠrlden.
10. Forumteater
StudiefrŠmjandet Sšdra VŠrmland, Verkstadsgatan 1, 652 19 Karlstad, tfn 054-21Ê58Ê10, Cathrin Lundqvist
Nyckelord
allmŠnheten, kultur, trafik Syfte
Genom forumteater nŒ ut till mŠnniskor med Agenda 21-diskussioner. Beskrivning
StudiefrŠmjandet har tillsammans med Teaterkooperativet Draken producerat en forumteater. Vanlig teater innebŠr att kontakt skapas och att kommunikation sker med mŠnniskor pŒ annat sŠtt Šn enbart med ord. Med forumteatern gŒr man ett steg lŠngre fšr att engagera Œhšrarna. Fšrst sker ett "grundspel" dŠr en historia spelas upp. UtifrŒn den historien fŒr Œhšrarna dŠrefter komma med fšrslag pŒ vad de olika personerna i pjŠsen bšr gšra, och kan pŒ sŒ sŠtt styra spelet. Den aktuella pjŠsen har utifrŒn bilismen speglat
individens konflikt mellan att vara miljšmedveten och samtidigt leva i ett konsumtionssamhŠlle.
MŒlgrupper fšr teatern har varit gymnasieelever och vuxna. PjŠsen har marknadsfšrts till kommuner, fšretag m.fl. Intresset har dock varit blandat. Man har hos en del kommuner upplevt att "det inte fŒr kosta nŒgot att kommunicera med invŒnarna om Agenda 21". PjŠsen har spelats fšr gymnasieskolor, kyrkan, kommunalpolitiker, fšrvaltningar och nŠringsliv. Beroende pŒ publiken har gensvaret och det aktiva deltagandet varit mycket olika.
Kommentar
IdŽn med forumteater stŠmmer vŠl šverens med tankarna i Agenda 21 om att inspirera till ett aktivt deltagande av mŠnniskor och borde vara vŠrd att pršva i fler
sammanhang.
11. Framtagande av en lokal Agenda 21 fšr Skšvde kommun
Skšvde kommun, Agenda 21, 541 83 Skšvde, tfn 0500-46 80 00, Jšrel Holmberg Nyckelord
avlopp, biologisk mŒngfald, energi, naturvŒrd, samarbetsformer Syfte
Ta fram Agenda 21-program fšr Skšvde kommun. Beskrivning
Ett Agenda 21-program har tidigare utarbetats fšr kommunens egen verksamhet.
MŒlsŠttningen med det aktuella projektet har varit att utarbeta ett handlingsprogram som omfattar alla invŒnare och verksamheter i Skšvde kommun. Arbetet har letts av ett "Agenda 21-rŒd" med ett 40-tal representanter frŒn nŠringslivet, fšreningar, kommunen, landstinget, militŠren m.fl.
Agenda 21-rŒdet har genomfšrt en mŠngd aktiviteter. Bland annat har man uppmanat enskilda, fšretag, skolor och fšreningar att formulera egna miljšŒtaganden som sedan har samlats i ett "flaggspel" i en utstŠllningslokal. I lokalen har Šven olika utstŠllningar om Agenda 21 satts upp, som Šven har visats av guider. Fšrutom dessa evenemang har man genomfšrt "Energiveckor" och "Toalettveckor" (som har behandlat urinseparering etc.) med seminarier och diskussionskvŠllar. Ytterligare andra inslag Šr anlŠggande av
"allmogeŒkrar" som tillflyktsort fšr utrotningshotade ŒkerogrŠs, samt seminarier fšr fšretagen om miljšstyrning.
SŒ hŠr lŒngt finns ett fšrslag till handlingsprogram. Programmet Šr utformat som en tidning, vilken har skickats ut till alla hushŒll i kommunen. Tanken Šr att fšrslaget ska
diskuteras vidare och fšrhoppningsvis ska alla i Agenda 21-rŒdet skriva under det fŠrdiga programmet.
Kommunen har haft stšrst framgŒng med aktiviteter som har gett konkreta tips och idŽer om en miljšvŠnligare livsstil. Man har lŠrt sig att den personliga kontakten har stor betydelse i Agenda 21-arbetet samt att det Šr viktigt att processen fŒr ta tid.
12. Fšlj med framtiden i Nora kommun
…rebro lŠns idrottsfšrbund och Nora kommun, 713 80 Nora, tfn 0587-810 00, LinnŽaÊHedkvist
Nyckelord fšreningar, idrott Syfte
UpprŠtta handlingsprogram fšr Agenda 21 inom idrottsfšreningar. Beskrivning
Initiativet till projektet har tagits av lŠnsidrottsfšrbundet och Nora kommun. Tre idrottsfšreningar som anmŠlde att de var intresserade av att delta i projektet har fšrst fŒtt gšra en miljšinventering av sina respektive verksamheter och dŠrefter formulera fšrslag till fšrbŠttringar. FrŒgor som man beršrt har varit energi, transporter, kemikalier och produkter, vatten och avlopp, avfall och Œtervinning samt byggande.
Exempel pŒ fšrslag till fšrbŠttringar som har kommit fram Šr lŒgenergilampor, tidsstyrda duschar, samŒkning, energiisolering, reglerbara strŒlkastare fšr effekt efter behov samt kompostering. En del av fšrslagen har genomfšrts. Hos en av fšreningarna pŒgŒr byggande av nya klubblokaler dŠr en stor del av byggnadsmaterialet kommer att vara Œtervunnet/Œterbrukat material. I det fortsatta arbetet vill man ocksŒ ta upp hŠlsofrŒgor sŒsom rškning och snusning.
Gensvaret hos fšreningarnas ledningar har varit genomgŒende positivt. Att genomfšra inventeringarna har gŒtt snabbt och utan stšrre problem. Vad som har tagit, och tar, lŠngre tid och dessutom krŠver mer arbete Šr att engagera fšreningsmedlemmarna i gemen. Miljšambitionerna kan fšr mŒnga vara tunga ovanpŒ det ideella arbete som man redan lŠgger ner pŒ verksamheten. Att fler blir delaktiga Šr dock nšdvŠndigt fšr att
miljštŠnkandet ska kunna leva vidare i fšreningarna.
Miljškontoret och idrottsršrelsens studiefšrbund SISU har hjŠlpt och stšttat fšreningarna. Det har dock varit viktigt att fšreningarna sjŠlva fŒtt styra bŒde
inriktningen och den takt man har arbetat i. FortsŠttningen av projektet blir att fšrankra frŒgorna fastare i hela fšreningen samt att sprida de tre fšreningarnas arbete som goda exempel till andra fšreningar.
Kommentar
HŠr finns idŽer och mšjligheter. Som sŒ ofta Šr det svŒrt att lŠgga pŒ ytterligare en "vedpinne" pŒ mŠnniskor som redan idag arbetar ideellt och har smŒ marginaler. Hur lšser man det?
13. GršnstrŒk som filter mot luft- och markfšroreningar
Gamla Oxelšsunds-gruppen, Agenda 21, Oxelšsunds kommun, 613 81 Oxelšsund, tfn 0155-38 00 00, Gunilla Marklund
Nyckelord
biologisk mŒngfald, fšreningar, gršn stad, luftfšroreningar, samarbetsformer Syfte
•terstŠlla gamla industri- och hamnytor till gršna omrŒden fšr att fŒ en fšrbŠttring av luftkvalitet och stadsmiljš.
Beskrivning
Stoft och damm frŒn hanteringen av malm och slig i hamnen och jŠrnverket har sedan lŠnge spridits till den nŠraliggande bebyggelsen. Mellan den industriella verksamheten och bostadsbebyggelsen fanns fšrr endast gamla industriytor, som var i stort behov av ŒterstŠllelse. Tanken med projektet har varit att plantera lšvtrŠdsridŒer och buskar fšr att begrŠnsa stoftspridningen. Dessutom har man ocksŒ velat Œterge omrŒdena en biologisk mŒngfald, vilket Šr av vŠrde fšr boende, turister och de som arbetar i omrŒdet. Projektet har drivits av Gamla Oxelšsunds-gruppen som Šr en samarbetsgrupp av fšreningar och andra intressenter: hembygdsfšrening, dykarklubb, skŠrgŒrdsmuseum m.fl. samt enskilda boende. Man har samarbetat med SSAB, Oxelšsunds hamn och Oxelšsunds kommun. Projektet har sŒ hŠr lŒngt gŒtt bra, det finns en flerŒrig skštselplan fšr att se till att planteringarna utvecklas pŒ avsett sŠtt. Som fšljdeffekt av projektet diskuterar man nu i kommunen vad som kan gšras i andra omrŒden av liknande karaktŠr. PŒ jŠrnverket arbetar man med en plan fšr att ška omfattningen av gršnskande ytor. Kommentar
En kombination av miljšskydd och naturvŒrd. Det Šr positivt att industrin tar ansvar Šven fšr den gršna miljšn. LikasŒ att kommunen engagerar sig i skštseln av
"šverblivna" markytor. MŒnga mŠnniskor arbetar och tillbringar en stor del av sin vakna tid pŒ industriomrŒden, som Šr mycket fattiga pŒ biologisk mŒngfald. Det Šr god personalvŒrd att satsa Šven pŒ detta!
14. Handlingsprogram fšr landets civilfšrsvarsfšreningar
Civilfšrsvarsfšrbundet, Box 2034, 171 02 Solna, tfn 08-629 63 70, Lena Alm Nyckelord
allmŠnheten, civilfšrsvar, information Syfte
Engagera de lokala civilfšrsvarsfšreningarna i kommunernas Agenda 21-arbete. Beskrivning
Civilfšrsvarsfšrbundet Šr en frivillig, civil beredskapsorganisation med 300 fšreningar i landet. Organisationen har till uppgift att hjŠlpa till vid "onormala hŠndelser". I varje kommun finns ett nŠtverk av hemskyddsombud.
Projektets syfte har varit att ta fram en handlingsplan fšr hur civilfšrsvarsfšreningarna kan arbeta med miljšfrŒgor och Agenda 21. MŒlet har varit att i varje fšrening ha en ansvarig miljšinstruktšr, och pŒ sikt att alla hemskyddsombud ska fŒ baskunskaper i miljšfrŒgor.
I samarbete med fšreningarna i GŠllivare, Mark, Sandviken, VŠstervik och …sterŒker har civilfšrsvarsfšrbundet nu arbetat fram ett program fšr hur man kan pŒbšrja miljšarbetet. Tanken Šr att hemskyddsombuden ska fungera som en fšrmedlande lŠnk mellan
invŒnarna och kommunen. Ett drygt femtontal fšreningar har efter projektets genomfšrande pŒbšrjat Agenda 21-arbete.
15. HOPAJOLA, naturskyddsprojekt
Stiftelsen fšr fritidsomrŒden i …rebro lŠn, Box 943, 701 31 …rebro, tfn 019-17 44 95, Kenth Harrysson
Nyckelord
biologisk mŒngfald, boende, fšreningar, naturvŒrd, samarbetsformer, skola Syfte
…ka allmŠnhetens engagemang fšr frŒgor om biologisk mŒngfald, skydd av hotade arter m.m. samt fŒ igŒng aktiva insatser.
Beskrivning
HOPAJOLA (nŠrkingska: hopa = tillhopa, tillsammans, jola = jorden) Šr en ideell fšrening i …rebro lŠn vars mŒlsŠttning Šr att trygga vŠrdefulla naturomrŒden och skydda hotade arter. Bakom fšreningen stŒr lŠnets kommuner, landstinget, lŠnsstyrelsen och ideella naturskyddsfšreningar. Som enskild person kan man bli medlem i HOPAJOLA och genom att ge ett ekonomiskt bidrag bli "naturvŠrnare".
Avsikten med det aktuella projektet har varit att mer aktivt nŒ ut till allmŠnheten i bostadsomrŒden, pŒ arbetsplatser, i fšreningar etc. fšr att fŒ ett brett deltagande i naturvŒrdsarbetet. I linje med detta har man genomfšrt ett antal delprojekt. I samverkan med ett allmŠnnyttigt bostadsfšretag har man genomfšrt omrŒdestrŠffar med temat "vŒr nŠra natur". Man har arrangerat diverse aktiviteter ute i lŠnets naturomrŒden samt en utbildningsdag med temat "Den gršna staden Ð mer natur dŠr du bor".
Stšrst framgŒng har man dock haft med fantasifiguren "Hopajolingen" som HOPAJOLA har skapat tillsammans med …rebro kulturskola. Alla …rebro kommuns tredjeklassare har fŒtt mšta detta folktrons naturvŠsen vid tvŒ olika tillfŠllen Ð i skogen och pŒ …rebro konstmuseum. Med hjŠlp av sagor, musik och drama har de fŒtt bekanta sig med skogen och dess invŒnare och pŒ sŒ sŠtt fŒtt en starkare kŠnsla fšr naturen. Responsen frŒn barn och vuxna har varit mycket positiv och verksamheten kommer att fortsŠtta som ett eget projekt.
Andra delprojekt inom Agenda Ð 21-projektet har varit "RŠdda den ršda nŠckrosen" som avser sjšn FagertŠrn, dŠr den utrotningshotade arten finns. I delprojektet "Tysslinge miljšskola" har man bl.a. arbetat med "en levande skolgŒrd". Man har ocksŒ fšrsškt att starta ett invandrarprojekt, men det har inte ršnt tillrŠckligt intresse.
HOPAJOLAs aktiviteter har lett till en škad tillstršmning till lŠnets
naturskyddsorganisationer. MŒnga personer har hšrt av sig och visat intresse fšr att delta i aktiva naturvŒrdsinsatser.
Kommentar
Sammanslutningen HOPAJOLA innebŠr ett nytt arbetssŠtt dŠr fler parter tar aktiv del i naturvŒrdsarbetet Šn vad som annars Šr vanligt.
16. Huvia 21 Ð Helsingborgsungdomars visioner fšr Agenda 21
Stiftelsen FolkhŠlsan, Thure Ršings gata, 252 25 Helsingborg, tfn 042-24 50 50, NilsÊRege
Nyckelord hŠlsa, ungdomar
Syfte
Ta fram material och metoder fšr ungdomar sŒ att de ska kunna se sambandet mellan sig sjŠlva, den egna livsstilen, hŠlsan och miljšn.
Beskrivning
Stiftelsen FolkhŠlsan Šr grundad av Helsingborgs stad. I dess styrelse ingŒr representanter frŒn olika delar av samhŠllet, t.ex. nŠringslivet, landstinget,
fšrsŠkringskassan, arbetsfšrmedlingen och Helsingborgs stad. Man har tidigare arbetat fram en metod fšr "livsanalys" som hjŠlp fšr mŠnniskor att sjŠlva komma underfund med vad de behšver gšra fšr sin egen hŠlsa och sin nŠrmiljš. Analysen utgŒr frŒn en "livsblomma" vars centrum Šr den personliga utvecklingen. Kronbladen bestŒr av: Mat och dryck, Relationer, Arbete, Kunskaper, LivsŒskŒdning, Motion m.m. De gršna bladen runtom blomman utgšrs av Miljš- och Naturresurserna.
I projektet har man vidareutvecklat metoden sŒ att den ska kunna anvŠndas av ungdomar pŒ hšgstadiet och uppŒt. Resultatet har blivit ett sŠllskapsspel som innehŒller frŒgor och uppgifter frŒn de olika kronbladen, dvs. de olika faktorerna som formar hŠlsa och
livskvalitet. Kommentar
Spelet ger ett vidgat perspektiv pŒ Agenda 21. De traditionella miljšfrŒgorna knyts ihop med andra aspekter pŒ livet som Šr viktiga fšr den enskilde mŠnniskans vŠlbefinnande och fšr att man ska vilja ta ansvar ocksŒ fšr omgivningen.
17. InnebŠr fosfatfritt ocksŒ problemfritt?
Eslšvs kommun, 241 80 Eslšv, tfn 0413-620 00, Ingegerd Norelius Nyckelord
avlopp, boende, fosfat Syfte
Undersška om den biologiska reningen och slammets egenskaper pŒverkas av att hushŒllen anvŠnder rengšringsmedel med eller utan fosfat.
Beskrivning
Slammet som produceras vid Eslšvs reningsverk har hittills hŒllit hšg kvalitet och Šr efterfrŒgat av lantbrukarna som gšdningsmedel. Vid reningsverket har man dock tyckt sig se en fšrsŠmring den senaste tiden, bŒde av den biologiska reningen och hos slammets egenskaper. Man har satt detta i samband med hushŒllens škade anvŠndning av
fosfatfattiga tvŠttmedel, kan pŒverka reningsverkets funktion. Fšr att undersška om detta Šr fallet initierades detta Agenda 21-projekt.
Det fšrsta man gjorde inom projektet var att, med hjŠlp av en separat ledning, avleda avloppsvatten frŒn 112 hushŒll i ett villaomrŒde. Avloppsvattnet behandlades i ett fšr projektet sŠrskilt byggt "minireningsverk" bestŒende av aktivslamsteg och sedimentering. Undersškningen gjordes i tvŒ fšrsšksperioder. Under den fšrsta perioden fick hushŒllen anvŠnda fosfathaltiga tvŠtt- och maskindiskmedel, under den andra perioden anvŠnde de fosfatfria medel.
Resultaten har visat att fosfathalten i det ingŒende avloppsvattnet under den fosfatfria perioden var knappt hŠlften jŠmfšrt med perioden med fosfat. Trots det pŒverkades inte reningsverkets funktion, utan reningsgraden med avseende pŒ fosfor, kvŠve och andra parametrar har i stort sett varit densamma under de tvŒ perioderna. Inte heller har slammets egenskaper pŒverkats. Man har inte kunna pŒvisa nŒgra halter av zeolit under den fosfatfria perioden, vilket kan bero pŒ att zeolit har ersatts av andra substanser, t.ex. citrat. FrŒgan som stŠlldes i projektets titel, om fosfatfritt ocksŒ Šr problemfritt,
besvaras sŒlunda med "Ja".
Under tiden som projektet har pŒgŒtt har man lagt stor vikt vid att informera hushŒllen, gšra dem delaktiga och motiverade att delta. Exempel pŒ aktiviteter som man har hŒllit i Šr: informationstrŠffar, studiebesšk, utskick av listor šver vilka medel som fŒr anvŠndas under respektive period och utdelning av rabattkuponger pŒ tvŠttmedel. Man har ocksŒ kontinuerligt informerat hushŒllen om resultaten. Efter fšrsšksperioderna har hushŒllen i en enkŠt fŒtt svara pŒ vad de tyckte om att anvŠnda de olika sorternas tvŠttmedel, men Šven vad de tyckte om att delta i projektet. Responsen har varit švervŠgande positiv. Kommentar
Resultatet frŒn projektet borde kunna inspirera Šven tŠtorter med utbyggda reningsverk att arbeta fšr anvŠndning av fosfatfria tvŠtt- och rengšringsmedel.
18. Klšvsjšprojektet
Projektorganisation, Box 174, 840 32 Klšvsjš, tfn 063-278 22, Jan Morlind;
Klšvsjšprojektet, Torvalla 2518, 831 92 …stersund, tfn 063-14 13 29, Per-Erik Dillner Nyckelord
allmŠnheten, fjŠllen, glesbygd Syfte
Ge de boende i Klšvsjš by mšjlighet att utveckla sin by med ett ekologiskt tŠnkande samt stimulera det lokala nŠringslivet.
Beskrivning
Klšvsjš Šr en fjŠllby i HŠrjedalen med 500 invŒnare som har jord- och skogsbruk samt turism som viktiga nŠringar. Huvudman fšr projektet har varit en grupp bestŒende av boende, olika fšreningar, kommunen, lŠnsstyrelsen m.fl. Genom att hŒlla studiecirklar och fšredrag har man fšrsškt fŒ fram bybornas egna idŽer om hur byn skulle kunna utvecklas. Varje mŒnad hŒlls mšten i byn, och dit Šr alla vŠlkomna. Projektet ger stšd till initiativ som tas frŒn enskilda eller grupper.
Inom projektet har aktiviteter av skilda slag fšrekommit:
1 Man har undersškt fšrutsŠttningarna fšr vindkraft. Ett mindre vindkraftverk planeras. 2 De som har velat har kunnat gŒ kurser i tillverkning av solfŒngare.
3 Fem fastigheter har installerat urinseparering. Fšrsšk ska gšras med nŠringsbevattning pŒ idrottsanlŠggning och golfbana.
4 En tŠvling har genomfšrts angŒende ny avloppsreningsanlŠggning fšr byn. En ny kretsloppsanpassad biologisk reningsanlŠggning ska byggas.
5 Tillverkning av ekologiska hudprodukter har kommit igŒng, med leverans till turistanlŠggningar runt omkring.
6 Det finns ocksŒ planer pŒ ett ekologiskt byggt kooperativ fšr Šldreboende.
Eftersom Klšvsjš Šr en glesbygd har man ansett det vara viktigt att stšdja de lokala initiativ som kan ge arbetstillfŠllen. I Bergs kommun finns ett utvecklingsbolag som normalt Šr den vanliga vŠgen fšr att fŒ stšd till nŠringslivsidŽer. Klšvsjšprojektet har gett stšd endast till projekt med tydlig ekologisk inriktning.
Kommentar
Genom projektet har skapats en mštesplats dŠr mŠnniskor kan diskutera
utvecklingsfrŒgor i ett Agenda 21-perspektiv. Man har pŒ ett enkelt sŠtt kunnat ge ekonomiskt stšd till fšrslag som kommit fram i byn och hjŠlpt invŒnare med myndighetskontakter.
19. Kommunal aktionsplan fšr bevarande av biologisk mŒngfald
Kungsšrs kommun, Box 101, 736 22 Kungsšr, tfn 0227-120 20, Hans Westin Nyckelord
allmŠnheten, biologisk mŒngfald, naturvŒrd, skola, Šngs- och hagmarker Syfte
Beskrivning
Kungsšrs kommun har sedan 70-talet bedrivit ett omfattande naturvŒrdsarbete. En viktig del fšr kommunen har varit att restaurera och bevara Šngs- och hagmarker. Sedan 1973 har man stŠllt i ordning 65 Šngs- och hagmarker vilket omfattar 5% av kommunens yta. Inom kommunen finns ett "kompetenscentrum" fšr kretsloppsfrŒgor: Kungsšrs
miljšforum. DŠr hŒller man utbildningar och kurser om biologisk mŒngfald fšr markŠgare, kommunpolitiker, skolor, ideella fšreningar och intressenter utanfšr kommunen. En naturskola finns och man planerar ett gymnasium med ekolinje.
Inom ramen fšr projektet har man gjort en aktionsplan dŠr 13 sŠrskilt vŠrdefulla omrŒden, nyckelbiotoper, har valts ut. 35 naturstationer i olika naturtyper har upprŠttats. Dessa ligger i tŠtortens nŠromrŒde och i attraktiva besšksomrŒden. Vid naturstationerna finns information om omrŒdets historia, framtid, mŒl fšr skštsel, karaktŠrsarter m.m. Man har ocksŒ framstŠllt en skrift och en karta fšr allmŠnheten om "ekologiska smultronstŠllen i Kungsšrs kommun".
Kommunen har upprŠttat en aktionsplan fšr skogen som har inventerats pŒ vedinsekter i ekar och lindar. I samband med inventeringen har man hittat ett stort antal s.k. ršdlistade (hotade) skalbaggar, vilket visar att skogen har stora naturvŠrden. Vidare har šppna fšrelŠsningar, seminarier och utstŠllningar om biologisk mŒngfald samt guidningar i Kungsšrs kulturlandskap anordnats fšr allmŠnheten.
Kommentar
Kungsšrs kommun driver ett mycket brett naturvŒrdsarbete. MŒnga mŠnniskor engageras, inte minst lŠgger man ner arbete pŒ att fšra ut budskapet om biologisk mŒngfald till kommuninvŒnarna. Kommunen betonar att man gŠrna delar med sig av sina erfarenheter till andra kommuner, bl.a. genom kursverksamheten vid Kungsšrs miljšforum.
20. Kretsloppsanpassat VA-system fšr Boda-Ovanmyra
RŠttviks kommun, RŠttviks Teknik AB, Box 22, 795 21 RŠttvik, tfn 0248-700 00, Lars SpŒngmyr
Nyckelord
avlopp, boende, glesbygd, kretslopp Syfte
Hitta nya lšsningar fšr att ta hand om avloppsvatten i glesbygd samt Œterfšra de utvunna nŠringsŠmnena till det lokala jordbruket.
Beskrivning
Strax utanfšr RŠttvik ligger tre mindre byar som var och en bestŒr av cirka hundra boende. MŒnga av avloppen frŒn husen gŒr direkt ut till diken och vattendrag och fšrorenar dŠrmed den Œ och de sjšar som finns i nŠrheten. En del hushŒll har ocksŒ dŒligt vatten i sina brunnar. Det vanliga sŠttet att lšsa liknande problem pŒ Šr att kommunen antingen drar nya ledningar och bygger nytt reningsverk fšr byarna, eller drar en ledning in till reningsverket i huvudorten. BŒda lšsningarna blir dyra, bŒde fšr kommunen och fšr de boende. De innebŠr inte heller nŒgot bra kretslopp fšr de nŠringsŠmnen som ingŒr i avloppsvattnet eftersom det "rena" hushŒllsavloppsvattnet blandas med
industriavloppsvatten. DŠrmed Šr det svŒrt att Œterfšra reningsverkets slam till jordbruket.
RŠttviks kommun har istŠllet fšrsškt hitta lokala lšsningar, som skulle innebŠra att avloppsvattnets nŠringsŠmnen kommer till nytta som gšdningsmedel. Lšsningar som man har diskuterat Šr urinseparering, kompostering, vŒtkompostering tillsammans med organiskt avfall, rštning och rotzonssystem. Observera att infiltration i marken, som Šr ett vanligt sŠtt att behandla avlopp i glesbygd, inte betraktas som en kretsloppslšsning, eftersom nŠringsŠmnena gŒr direkt ner i marken och hamnar i grundvattnet.
Kommunen har lagt stor vikt vid medverkan frŒn de boende nŠr de har genomfšrt projektet. Fšr att nya, lokala lšsningar ska kunna genomfšras Šr det nšdvŠndigt att de som ska nyttja dem Šr positiva eftersom mŒnga lšsningar innebŠr att den enskilde mŒste acceptera nya vanor, sŒsom t.ex. urinseparerande toaletter. Arbetet har dŠrfšr drivits som ett gemensamt projektarbete med kommun, boende och en anlitad konsult. I bšrjan var det svŒrt att fŒ de boende motiverade. Men allteftersom vattenkvaliteten i sjšn har fšrsŠmrats de senaste Œren har intresset škat. Fortfarande Šr det dock en bra bit att gŒ frŒn en allmŠn insikt om att man borde hitta nya lšsningar, till att i praktiken acceptera sŒvŠl Šndrade vanor som kostnader. Det finns ocksŒ de som Šr negativa och fšredrar en konventionell lšsning. En problem har varit att man har saknat fungerande lšsningar, som redan anvŠnds praktiskt, att visa upp.
Intresse har funnits hos bšnder att ta hand om "gšdningsprodukterna". Men efterhand som projektet har fortlšpt har det blivit osŠkert om avsŠttningsmšjligheterna Šr
tillrŠckliga. En erfarenhet man har gjort av detta Šr att avsŠttningen Šr viktig att klarlŠgga innan man lŠgger ner fšr mycket jobb pŒ andra frŒgor.
Arbetet har tagit betydligt lŠngre tid Šn man ursprungligen berŠknade. Det har fordrats mŒnga diskussioner fšr att fŒ frŒgan att mogna. Projektet pŒgŒr fšr fullt och nŒgra fŠrdiga fšrslag finns Šnnu inte. Som det ser ut nu lutar det Œt att i Œtminstone en av byarna kommer man att prova lokala lšsningar med urinseparering och kompostering av fekalier. Kommentar
Problemet med dŒliga avlopp i mindre byar och glesbygd Šr vanligt runt om i Sverige. Verkliga kretsloppslšsningar Šr sŠllsynta och finns oftast bara i enstaka hus eller i "ekobyar". Andra svŒrigheter uppstŒr nŠr sŒdana lšsningar ska anvŠndas i "vanliga"
bostŠder dŠr mŠnniskor inte har samma motivation och intresse. Projektets resultat borde vara intressant i mŒnga kommuner. Projektarbete tillsammans med de boende Šr ocksŒ ett nytt sŠtt att arbeta. €ven om det har funnits ett intresse hos enskilda mŠnniskor har dock kommunen fŒtt ta pŒ sig den drivande rollen.
21. Kretsloppshus i Nilivaara
Nilivaara skola, Nilivaara 6617, 982 91 GŠllivare, tfn 0975-210 65, Bjšrn Hansson Nyckelord
byggande, kretslopp, livsmedel, odling, skola Syfte
Visa praktiskt fungerande kretslopp. Beskrivning
Nilivaara skola har en miljšprofil med bl.a. egen odling. Skolan ligger pŒ landsbygden och har 70 elever frŒn Œrskurs 1 till 9. I Nilivaara by bor 250 personer.
Med kretsloppshuset har man velat visa pŒ ett bŒde praktiskt och pedagogiskt sŠtt hur man bygger kretsloppsanpassat, samt hur kretslopp med odling och djurhŒllning
fungerar. Projektet har drivits av lŠrare, elever, fšrŠldrar och bybor. Till sin hjŠlp har man haft byggnadssnickare som har anstŠllts med arbetsmarknadsmedel, samt arkitekter. Ett flertal organisationer och fšretag har antingen bistŒtt med pengar eller material.
I kretsloppshuset finns vŠxthus, ett hšnshus fšr 100 hšns, en miljšbod med
sopsortering och kompost, jordkŠllare och urinseparerande toalett. UppvŠrmning sker med pelletspanna, solfŒngare och passiv solvŠrme frŒn en tung hjŠrtvŠgg i vŠxthuset. Ventilationen bygger pŒ sjŠlvdrag med fšrvŠrmning/kylning i en markkulvert. Som byggnadsmaterial har man anvŠnt sig av naturmaterial och Œterbrukat material i form av fšnster och dšrrar frŒn rivningshus.
Kretsloppshuset skšts nu av skolans elever och personal, pŒ helger och lov hjŠlper bybor och ferieanstŠllda ungdomar till. De Šgg, gršnsaker och potatisar som produceras i huset sŠljs till skolans kšk och till folk i byn.
Men kretsloppshuset har ocksŒ utvecklats till en verksamhet som omfattar mer Šn sjŠlva huset. Fšr tillfŠllet arbetar fem personer dŠr. De finansieras med bl.a. EU-medel. Man har hŒllit ett flertal utbildningar med anknytning till Agenda 21-arbete och kretslopp. Huset fungerar ocksŒ som en samlingslokal fšr bygden och man samarbetar nŠra med byautvecklingsfšreningen.
Hittills har kretsloppshuset lytt under kommunens barn- och ungdomsnŠmnd, men man diskuterar nu att driva verksamheten som en egen ekonomisk fšrening, antingen som kooperativ eller gemenskapsfšretag.
Efter att ha genomfšrt projektet har man insett att man borde ha satsat mer pŒ utbildning av skolans personal, snickare och bybor innan man bšrjade bygga kretsloppshuset. I ett nytt byggprojekt som planeras kommer man att ha utbildningar i social ekonomi, kretslopp, selektiv rivning och ekobyggande.
22. Kretsloppshuset
ESAM Utbildning AB, Box 6554, 906 13 UmeŒ, tfn 090-12 25 98, Mikael Jalmby Nyckelord
byggande, invandrare, Œtervinning Syfte
…ka kunskapen om selektiv rivning av hus. Beskrivning
Selektiv rivning innebŠr att byggnadsmaterial tas om hand fšr ŒteranvŠndning, antingen som produkt eller som material. Farligt avfall sorteras och tas om hand pŒ ett miljšriktigt sŠtt.
Initiativet till projektet har tagits av Finska fšreningen som tidigare har varit engagerad i frŒgor ršrande ekologiskt byggande. Avsikten med projektet var ursprungligen att utveckla metoder fšr selektiv rivning, varfšr man planerade att utfšra ett antal egna rivningar. Arbetslšsa invandrare frŒn byggsektorn skulle ges fšretrŠde. TyvŠrr gick det inte att genomfšra eftersom det inte fanns personer med denna bakgrund. Det var ocksŒ svŒrt att komma šverens med byggbranschen och fackfšreningen p.g.a. olika syn pŒ konkurrens och riktigheten i att driva byggprojekt med arbetsmarknadsmedel. Interna problem inom Finska fšreningen gjorde att projektets ledning sŒ smŒningom švertogs av utbildningsfšretaget ESAM. Inriktningen Šndrades dŒ till att man ville bygga upp mŠnniskors kunskap om fšrutsŠttningarna fšr selektiv rivning i norra Sverige, information om detta och hur man skapar ett nŠtverk.
Inom projektets ramar har en inventering gjorts av 17 kommuner om vad dessa har utfšrt inom selektiv rivning. Inventeringen visar att nŠstan alla projekt har genomfšrts som kommunala arbetsmarknadsprojekt. Man hŒller ocksŒ pŒ att slutfšra en inventering dŠr man fšr varje materialslag har undersškt vilka mšjligheterna Šr i norra Sverige fšr dess omhŠndertagande och ŒteranvŠndning.
Man har genomfšrt seminarier fšr folk inom branschen, vilket har gett ett stort kontaktnŠt fšr personer med intresse fšr dessa frŒgor.
Projektet har medfšrt att flera kommuner har bšrjat intressera sig fšr selektiv rivning, sŠrskilt UmeŒ kommun. Intresset var frŒn bšrjan svagt frŒn bostads- och
fastighetsfšrvaltare, men under det senaste Œret har en utveckling kommit igŒng Šven pŒ den privata sidan.
Kommentar
Fšrhoppningsvis blir resultatet av projektet ett kunnande, kombinerat med information, som kan anvŠndas i mŒnga kommuner.
23. Kretsloppsinformation Gršnhšgen
Svenska Energifšreningars Riksorganisation (SERO), VretlundavŠgen 36, 731 33 Kšping, tfn 0221-197 65, Olof Karlsson
Nyckelord
avfall, kompostering, energi ,kretslopp Syfte
Komplettera redan existerande utstŠllning med praktisk information om energi och kretsloppsfrŒgor i form av ekologisk informationsgŒrd.
Beskrivning
SERO Šr en samorganisation fšr regionala energifšreningar. Genom information och rŒdgivning stšder man lokala initiativ med avseende pŒ fšrnyelsebara energikŠllor. Som exempel kan nŠmnas: sjŠlvbygge av solfŒngare, organiserande av vindkraftfšreningar, drift av smŒ vattenkraftverk och energiskogsodling. I Gršnhšgen pŒ sšdra …land har man etablerat ett energi- och miljšcentrum. DŠr bedrivs utstŠllnings- och kursverksamhet. I projektet var den ursprungliga avsikten att, som komplement till Gršnhšgens
inomhusutstŠllningar, anlŠgga en "ekologisk informationsgŒrd" dŠr man skulle kunna visa praktiska exempel. PŒ gŒrden skulle sŒledes olika former av kompostering, sopsortering, ekologisk odling, energiskog och solceller fšrekomma.
Efter det fšrsta projektupplŠgget ansŒg man att en Šnnu stšrre satsning skulle kunna gšras med hjŠlp av EU-stšd. Projektet omarbetades av fšreningen, men ansškan avslogs. €ndrade regler spelade en roll i sammanhanget. Eftersom pengar hade gŒtt Œt till EU-projekteringen fick de ursprungliga planerna i projektet bantas nŒgot. Fšr nŠrvarande sšker man annan finansiering.
€ven om den tŠnkta utomhusgŒrden Šnnu inte har kunnat byggas har verksamheten utvecklats. Fšreningen har hŒllit kurser fšr kommuner, kraftfšretag och lŠrare, och man har utvecklat diverse tekniska produkter som eventuellt kan leda till nya arbetstillfŠllen i bygden. Ett antal kommuner har visat intresse fšr att etablera liknande verksamheter.
Trots att man har haft problem med att hantera Šndrade fšrutsŠttningar, poŠngterar fšreningen att det ideella engagemanget Šr viktigt fšr att bygga upp den hŠr typen av verksamhet.
24. Kretsloppsprojekt fšr avfall och avlopp i SimlŒngsdalen
Halmstads kommun, Stadskontoret, Box 153, 301 05 Halmstad, tfn 035-13 70 00, Marianne Olovsson
Nyckelord
avfall, kompostering, lokala grupper, vŒtmark Syfte
Kretsloppsanpassa den nuvarande avfalls- och avloppshanteringen samt engagera de boende i fšrŠndringen.
Beskrivning
SimlŒngsdalen Šr en ort med 600 invŒnare. Innan kommunen kom igŒng med sitt Agenda 21-arbete bildades en Agenda 21-grupp av personer frŒn olika fšreningar pŒ orten. Senare har ocksŒ en sŠrskild Agenda 21-kvinnogrupp bildats. Det lokala intresset samt det faktum att orten inte Šr sŒ stor, har gjort att Halmstads kommun har ansett det lŠmpligt att pršva nya lšsningar i SimlŒngsdalen.
I bšrjan av projektet satsade man mycket pŒ information till hushŒll, skolor och
fšreningar i form av utskick, informationsmšten och utstŠllningar. I ett senare skede har man ocksŒ genomfšrt kurser om kompostering.
Rent praktiskt har man anlagt en vŒtmark fšr rening av dagvatten, och vid ortens
reningsverk har man gjort fšrsšk med kompostering av slam tillsammans med gršnavfall. Avsikten har varit att behandla och sprida slammet lokalt istŠllet fšr, som tidigare, transportera det till Halmstad.
Under vŒren 1998 planerar man att bygga ut Œtervinningscentralen sŒ att den ska ha kapacitet att ta emot gršnavfall frŒn bl.a. hushŒllen, fšr vidare kompostering tillsammans med avloppsslam. Kompostprodukterna kommer sedan att spridas lokalt i ortens nŠrhet.
GrundlŠggande i projektet har varit engagemanget frŒn de boende pŒ orten.
Representanterna i den frivilliga Agenda 21-gruppen har fungerat som en kanal in i fšreningarna och vidare ut till befolkningen. Kommunens viktigaste uppgift har varit att stštta de boende.
Kommentar
SimlŒngsdalen tycks vara en ort med ett vŠl fungerande socialt nŠtverk, dŠr det finns goda mšjligheter att nŒ ut och engagera mŠnniskor. Kanske Šr det just pŒ orter av den hŠr storleken som det finns stšrst fšrutsŠttningar att pŒbšrja ett lokalt engagemang. Stšrre stŠder Ð andra arbetsmetoder?
25. Lokal Barnagenda i Krokoms kommun
Krokoms kommun, 835 80 Krokom, tfn 0640-161 00, Anna Johannesson Nyckelord
barn, glesbygd, kultur Syfte
Genom kulturaktiviteter ge barn och fšrŠldrar intresse, engagemang och kunskap i frŒgor om miljš, global rŠttvisa och uthŒllig utveckling.
Beskrivning
Inom projektets ramar har en bok kring vatten och dess kretslopp, "Min vŠn Molle", skrivits av lokala fšrfattare och illustratšr. Exempel i boken har fšrfattarna hŠmtat frŒn barnens nŠrmiljš i Krokom. Boken Šr gjord sŒ att de lokala sidorna ska kunna bytas ut fšr att passa in i andra kommuner. Boken har delats ut till alla lŒgstadiebarn, och alla lŠrare har fŒtt en introduktion i hur de bŠst ska kunna anvŠnda den i sin undervisning. Utšver detta har lŒgstadielŠrarna fŒtt en tre dagars miljš- och naturutbildning.
Fšrutom boken har man producerat en dockteaterfšrestŠllning, som har visats fšr fšrskolebarn i Œldrarna 4-6 Œr. Dockteatern anknyter ocksŒ den till vatten, och till vad barnen har runt omkring sig. En handledning fšljer med, som personal och barn kan arbeta med efter fšrestŠllningen. Naturligtvis kan Šven dockteatern anpassas till andra kommuner.
I framtiden planerar kommunen bl.a. en visbok och att lŒta omarbeta dockteaterfšrestŠllningen sŒ att den passar barn pŒ lŒgstadiet.
26. Lokalhistoria i Agenda 21-perspektiv
Fšreningen YndegŒrden, Ynde byvŠg 22, 294 92 Sšlvesborg, tfn 0456-149 70, BoÊSandqvist
Nyckelord IT, skola
Syfte
Genom multimedia sprida kŠnnedom om Agenda 21, miljšutbildning och lokalt vŠrdefull natur.
Beskrivning
Fšreningen YndegŒrden Šr en ideell fšrening. GŒrden anvŠnds av Sšlvesborgs kommun fšr en lokal gren av samhŠllsvetarprogrammet med miljšinriktning. I "Naturskolan" bedriver Barn- och UngdomsnŠmnden naturexkursioner fšr kommunens fšrskolor och lŒg- och mellandstadieklasser, knutna till anlŠggningen och dess omgivning. GŒrden fungerar ocksŒ som vandrarhem sommartid.
Med hjŠlp av projektet har man, med multimediateknik, velat sprida kŠnnedom om Agenda 21, verksamheten vid YndegŒrden och naturen dŠromkring. MŒlgrupp har i fšrsta hand varit lŠrare och elever samt andra besškare pŒ gŒrden. Fšr en vidare krets skall materialet finnas pŒ bibliotek samt i kommunens datanŠtverk.
Efter projektstarten fick kommunen pengar, frŒn Stiftelsen fšr Kunskaps- och Kompetensutveckling, fšr ett stšrre IT-projekt med namnet "LokalsamhŠllet under lupp". Tanken var att anvŠnda multimedia i skolorna fšr att lŒta eleverna beskriva sin hemmiljš: staden, fiskesamhŠllet, lantbruksbygden osv. Arbetet skulle ha ett Agenda 21-perspektiv och kunna spridas till andra skolor inom kommunen, i Sverige och Šven till "partnerskolor" i andra lŠnder.
Det ursprungliga Agenda 21-projektet Šr inte slutfšrt, men har blivit en del av det stšrre projektet. Delarna som beršr YndegŒrden kommer bl.a. att presentera utbildningen vid gŒrden och dess pedagogik, skolbyggnaden som ekobygge, naturpromenader i
omgivningen samt det kommunala Agenda 21-arbetet.
Arbetet i YndegŒrden-projektet har skett med ideella insatser. Det har inneburit lŒga kostnader, men ocksŒ att projektet fšrsenats p.g.a. bristande tid. Man har som bestŠllare haft svŒrt att hitta rŠtt vad gŠller tekniken, och fŒtt Šgna (alltfšr) stor tid Œt detta. Den tekniska utvecklingen har gjort att de ursprungliga fšrutsŠttningarna har Šndrats. Genom att anvŠnda inte bara CD-rom utan ocksŒ Internet har mšjligheterna fšr att sprida materialet blivit stšrre.
Kommentar
Allt fler projekt bygger idag pŒ IT-teknik. Det Šr viktigt att teknikfrŒgorna lšses smidigt med hjŠlp av kompetens inom IT-omrŒdet, sŒ att natur- och miljškunniga personer kan Šgna sina krafter Œt innehŒllet i det de vill fšrmedla.
27. LŒt sex blommor blomma
Nyckelord
allmŠnheten, biologisk mŒngfald, flora, information, naturvŒrd Syfte
Sprida kunskap om vŠxter som Šr beroende av en viss miljš, fšr att pŒ sŒ sŠtt skapa intresse fšr att bevara dessa naturtyper.
Beskrivning
Initiativet till projektet har tagits av kommunen och naturskyddsfšreningen gemensamt. Man har valt ut sex vŠxter, vilka var och en Šr beroende av en viss naturtyp: smšrboll Ð fuktiga slŒtterŠngar, kattfot Ð ogšdslad torr betesmark, backsippa Ð rullstensŒsar, linnea Ð frisk mossrik skog, vŒrlšk Ð fuktig lšvskog och myrlilja Ð nŠringsfattiga laggkŠrr. Fšrhoppningen har varit att genom att mŠnniskor lŠr sig kŠnna igen dessa vŠxter kommer de ocksŒ fŒ ett stšrre intresse fšr att vŒrda de miljšer som vŠxterna fšrekommer i.
En folder har framstŠllts i vilken de sex blommorna visas upp och presenteras. Man har delat ut foldern till samtliga hushŒll i kommunen, dessutom har den spritts via LRF, SkogsŠgarfšreningen och Naturskyddsfšreningen. I samband med detta har man ocksŒ anordnat fŠltvandringar.
Projektet har škat naturvŒrdsintresset hos allmŠnheten. Flera skolor har anvŠnt de sex arterna som utgŒngspunkt i sin undervisning och Šven bestŠmt sig fšr att specialbevaka nŒgon av blommorna. Projektet har ocksŒ lett till att kommunen, skogsvŒrdsstyrelsen och naturbruksgymnasiet nu planerar att upprŠtta en naturvŒrdsinriktad skogsbruksplan pŒ kommunal mark. €ven frŒgan om kommunala naturreservat kommer att tas upp. Slutligen har man beslutat, som en fšljd av projektet, att samtliga kommunanstŠllda ska fŒ utbildning i biologisk mŒngfald.
28. Maten i TimrŒ
TimrŒ kommun, Miljš- och byggkontoret, 861 82 TimrŒ, tfn 060-16 31 00, UllaÊGradin Nyckelord
handel, livsmedel, lokal produktion Syfte
…ka produktion och konsumtion av nŠrproducerade livsmedel. Beskrivning
Med hjŠlp av projektet har man velat stimulera efterfrŒgan och tillgŒng pŒ
nŠrproducerade livsmedel. MŒlgrupper har varit producenter, handeln och konsumenter. Med konsumenter avses sŒvŠl allmŠnheten som storkšk, restauranger m.fl. Tanken har
varit att hšja bŒde konsumenternas och handelns medvetenhet och intresse fšr nŠrproducerade livsmedel samt underlŠtta fšr lokala producenter.
Projektet Šr treŒrigt och pŒgŒr t.o.m. augusti 1999. En inventering har gjorts av varifrŒn den mat som sŠljs i TimrŒ kommer. Med hjŠlp av 11 arbetsmarknadsanstŠllda har TimrŒs samtliga livsmedelsbutiker kartlagts. De har samlat in uppgifter om ursprungsort och fšrŠdlingsstŠlle/paketeringsort. Bearbetningen Šr Šnnu inte klar, men man anser ŠndŒ att en stšrre andel livsmedel skulle kunna produceras lokalt. FšrŠdlingspotentialen Šr troligen Šnnu hšgre. Under vŒren 1998 berŠknas den slutliga bearbetningen vara klar. Resultatet av undersškningen bšr kunna vara representativt Šven fšr mŒnga andra kommuner.
Vid offentliga upphandlingar sker annonsering enligt EU-regler. Lokala leverantšrer missgynnas dŒ p.g.a. svŒrigheter att bevaka dessa kanaler. Kommunen har dŠrfšr beslutat att annonsera upphandlingar lokalt fšr att ge de lokala leverantšrerna en stšrre chans. Kommunen har medverkat vid en grossistmŠssa dŠr man marknadsfšrde lokala
produkter. Man har ocksŒ utarbetat ett studiematerial om "Maten i TimrŒ". I samarbete med studiefšrbund planerar man studiecirklar fšr bŒde butiksanstŠllda och allmŠnhet om varifrŒn maten i TimrŒ kommer, hur livsmedelskedjan Šr uppbyggd frŒn producentled till hushŒll samt om mat och hŠlsa och vŒr mat i framtiden.
Konsumenterna visar intresse fšr nŠrproducerade livsmedel, under fšrutsŠttning att priset inte Šr fšr hšgt. Ett problem hŠr Šr att ursprungsmŠrkningen ofta Šr dŒlig. Livsmedelshandeln har ocksŒ visat intresse, LRF hitintills i mindre grad. LRF har dŠremot tagit initiativ till ett stšrre projekt med liknande inriktning omfattande flera kommuner.
Problemet med att fŒ till stŒnd en lokal produktion Šr den dŒliga lšnsamheten. Bristande lagringsmšjligheter kan gšra att lokala odlare tvingas att sŠlja ut alla sina produkter vid tillfŠllen dŒ priserna Šr ofšrdelaktiga. Man tittar dŠrfšr sŠrskilt pŒ denna frŒga. Eftersom kommunen Šr en industrikommun tror man att det kan vara sŠrskilt intressant att arbeta fšr lokal fšrŠdling.
Kommentar
Livsmedelsproduktionen framstŒr alltmer som en central frŒga vad gŠller
energifšrbrukning, transporter och lokala arbetstillfŠllen. Utvecklingen gŒr dock i olika riktningar. Nationellt och internationellt sker en centralisering driven av kostnadseffektivitet. PŒ lokal nivŒ tas initiativ till smŒskalig produktion i nŠromrŒdet, drivet av kvalitetskrav och resurshushŒllning. Vilka drivkrafter blir starkast i
framtiden? Kan mŒnga initiativ i TimrŒs anda ge den framtida livsmedelsfšrsšrjningen en lokal och resurssnŒl inriktning?
29. Metodutveckling fšr den lokala agendaprocessen
MalŒ kommun, Storgatan 13, 930 70 MalŒ, tfn 0953-140 00, Anitha MorŽn Nyckelord
allmŠnheten, fšreningar, glesbygd, information, samarbetsformer, utbildning Syfte
Hitta ett sŠtt att fŒnga in medborgarnas idŽer och synpunkter och genomfšra dessa i Agenda 21-arbetet.
Beskrivning
Avsikten med projektet har varit att lŒta Agenda 21-arbetet drivas av en projektgrupp inom vilken de nŠrvarande representerar kommunen, statliga fšrvaltningar, landstinget, fšretag, samerna, studiefšrbund m.fl. Man har ocksŒ planerat att samarbeta med Sorsele kommun dŠr en motsvarande grupp har bildats. Efter utbildningar och seminarier har tanken varit att gruppmedlemmarna ska fšra Agenda 21-frŒgorna vidare ut i sina organisationer. Vidare har man planerat studiecirklar om Agenda 21 i ortens fšreningar. Ett stimulansbidrag pŒ 2 000 kr har erbjudits de fšreningar som genomfšrt Agenda 21-cirklar.
Under projektets gŒng har studiecirklar genomfšrts i 25 fšreningar. Som underlag har de anvŠnt sig av ett lokalt studiematerial, som har tagits fram inom projektet.
Studiecirklarna har haft som mŒl att utarbeta ett handlingsprogram fšr den egna
fšreningen, vilket de ocksŒ har gjort. €ven om sŒ mycket konkreta fšrŠndringar inte har genomfšrts har intresset fšr Agenda 21-frŒgor škat tack vare studiecirklarna. Ett stort antal personer har ocksŒ fŒtt utbildning till en lŒg kostnad.
Arbetet i projektgruppen har inte gett det resultat som man ursprungligen hoppades pŒ. €ven om utbildningar har genomfšrts har man har dock inte kommit vidare och blivit en drivande kraft i Agenda 21-arbetet. Detta skulle kunna bero pŒ bl.a. osŠkerhet om gruppens roll och status i kommunen.
Agenda 21 kan vara svŒrt att driva i en glesbyggd med smŒ synliga miljšproblem, dŠr istŠllet arbetstillfŠllen och samhŠllets šverlevnad upplevs som det viktigaste fšr dagen. Det Šr dŒ viktigt att betona att Agenda 21 ocksŒ handlar om utveckling och lŒngsiktigt hŒllbart nŠringsliv.
Kommentar
Detta och andra glesbygdsprojekt visar pŒ behovet av olika strategier fšr Agenda 21 beroende pŒ bygdens fšrutsŠttningar.
30. Miljš i Majorna
Miljš i Majorna, Carnegiegatan 1, 414 53 Gšteborg, tfn 031-14Ê95 20, Py Andersson-Liselius; Gšteborgs stad, Stadsdelsfšrvaltningen Majorna, Box 12013, 402 41 Gšteborg, tfn 031-85 12 00, Maria Vannerskog
Nyckelord
boende, handel, lokala grupper, trafik Syfte
Utveckla miljšindikatorer fšr miljšn i en stadsdel. FšrŠndringsarbete inom omrŒdena hŒllbar konsumtion, trafik och miljšanpassat stadsboende.
Beskrivning
"Miljš i Majorna" Šr ett nŠtverk som har kommit till pŒ initiativ av boende i stadsdelen Majorna i Gšteborg. Samarbete sker med kommunens stadsdelsfšrvaltning,
Naturskyddsfšreningen och andra ideella organisationer. Verksamheten Šr bred och omfattar en mŠngd miljšomrŒden, av dessa prioriteras sŠrskilt hŒllbar konsumtion, trafik samt miljšanpassat stadsboende. Man har Šven arbetat med stadsdelens gršnstruktur. "Miljšindikatorer" avser sju olika omrŒden och ska ge mŒtt pŒ hur lŒngt man har kommit i stadsdelen. De indikatorer som man har valt Šr: elfšrbrukning, andel vindkraftsel, bilkšrda km, andel "hŒllbara" varor som kšps, mŠngd osorterade sopor, gršnytornas storlek samt mŠnniskors trivsel. Det har varit svŒrt att bŒde hitta en metod och fŒ tag i de uppgifter som man har behšvt. Trots det har nŠtverket nŒtt fram till ett resultat och avsikten Šr att dessa indikatorer dels ska gšra miljšfrŒgorna tydligare, dels mšjliggšra jŠmfšrelser av utvecklingen.
NŠtverket har genomfšrt en mŠngd aktiviteter riktade till boende, affŠrer, politiker, kommuntjŠnstemŠn m.fl. Som exempel kan nŠmnas studiecirklar i bostadsomrŒdena om kŠllsortering och miljšvŠnliga produkter. Man har ocksŒ planerat en utbildning om miljšanpassning fšr livsmedelsbutikerna, men den har fŒtt stŠllas in p.g.a. bristande intresse hos mŒlgruppen.
I gengŠld har nŠtverket fŒtt stort gensvar efter att man har arrangerat ett trafikseminarium och en "trafikpromenad". Boende, politiker och ansvariga tjŠnstemŠn har vid dessa tillfŠllen kunnat kartlŠgga och diskutera trafiksŠkerhet och miljšproblem. Den positiva responsen har lett till ett fortsatt projekt om trafiksŠkerhet.
I Majorna finns ett fungerande bilkooperativ. Information om detta har spridits i radio, utstŠllningar m.m. Antalet medlemmar har škat kraftigt och Šr nu šver 100.
Miljš i Majorna fšrsšker fungera som en kanal fšr boende till kommun och andra
myndigheter i miljšfrŒgor. Information sprids till allmŠnheten bl.a. genom en vŠggtidning pŒ biblioteket och andra offentliga platser. Ett problem som man har upplevt i sitt arbetssŠtt Šr att det fordras lŒngsiktighet i mŒnga frŒgor. Att jobba i projekt med
begrŠnsade tidsramar kan innebŠra att andra upplever det osŠkert att sŠtta igŒng ett samarbete. Fšr att rŒda bot pŒ detta hŒller nŠtverket pŒ att ombildas till en fšrening med lite fastare former.
Kommentar
SŠttet att skapa nŠtverk och fŒ mŒnga att delta Šr intressant i att utveckla arbetssŠtt pŒ lokal nivŒ. MŒnga nyskapande aktiviteter har provats.
31. Miljš- och kulturkollo
Fšreningen Kollomani samt Miljšfšrbundet/Jordens VŠnner, FjŠllgatan 23 A, 116 28 Stockholm, tfn 08-81 45 92, MŒns Erlandsson
Nyckelord barn, kultur Syfte
Utveckla barns och ungdomars natur- och miljšintresse samt deras skaparfšrmŒga. Beskrivning
Kollomani Šr en ideell fšrening som arrangerar koloniverksamhet fšr barn och ungdomar. Miljšfšrbundet/Jordens VŠnner Šr en ideell miljšorganisation. De tvŒ fšreningarna samarbetar med att utveckla former fšr koloniverksamhet som kombinerar natur och kultur. Syftet Šr att stŠrka barns kŠnsla fšr naturen, inspirera till ett miljšmedvetet vardagsliv och utveckla den personliga uttrycksfšrmŒgan och skaparlusten.
Ett 30-tal barn i Œldrarna 10-16 Œr har deltagit pŒ det kollo som man anordnade inom projektet. I fšrsta hand har man vŠnt sig till barn som inte tidigare har Šgnat sig Œt liknande aktiviteter. Natur- och miljšaktiviteterna har inneburit att man har gjort utflykter till kulturmarker och bondgŒrdar, har Šgnat sig Œt skogs- och vattenlekar samt odling. Fšrutom det har barnen ocksŒ fŒtt delta i kšksarbete, vilket har inneburit att de kommit i kontakt med ekologiskt odlade livsmedel, kŠllsortering och kompostering. Kulturverksamheten Œ sin sida har bestŒtt av teater, dans, mŒleri, skrivande, berŠttande m.m. I dessa aktiviteter har barnen anknutit till sin omgivning och utgŒtt frŒn
naturmaterial. Dessutom har det naturligtvis ocksŒ funnits plats fšr traditionell kolloverksamhet som lek, spel och kanoting.
BŒde ledare, fšrŠldrar och barn har varit mycket nšjda med verksamheten. Barnen har efter kollot fŒtt škat sjŠlvfšrtroende, škad skaparfšrmŒga och stšrre miljšintresse. Fšreningen Kollomani erbjuder nu kommunerna att kšpa liknande kolloarrangemang och man har mštts av stort intresse. FŒ kommuner har dock hittills varit beredda att betala vad det skulle kosta.
