EU-begreppet tjänster av allmänt intresse (Services of General Interest, SGI) står för tjänster som offentliga myndigheter anser ligger i allmänhetens intresse. Med sådana tjänster menas exempelvis skola, vård, omsorg, kultur,
renhållning, VA-tjänster, el- och gasdistribution, post och telekommunikationer. Tjänster av allmänt intresse omfattas av särskilda
förpliktelser: regler om lika tillgång, solidarisk finansiering, socialt skydd och miljöskydd, vilket ger dem en särskild ställning inom tjänstesektorn. Under vissa omständigheter anses dessa tjänster utgöra en ekonomisk verksamhet. De betecknas då som ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” (Services of General Economic Interest, SGEI). Av tjänsterna av allmänt intresse är det bara de ekonomiska tjänsterna som omfattas av EU:s regler om den inre marknaden och konkurrens. Vilka tjänster som är ekonomiska sägs inte i fördraget, utan EG-domstolen har utvecklat principer för att bestämma det. I den mån en tjänst som svenska kommuner och landsting utför
anses som ekonomisk påverkas den av EG-rätten. Det handlar dels om rätten för en
tjänsteleverantör att etablera sig i ett annat medlemsland och friheten att tillfälligt tillhandahålla och ta emot tjänster, dels om konkurrensregler om upphandlingsförfaranden, statligt stöd och exklusiva rättigheter.
Sveriges Kommuner och Landsting
tycker
Tjänster av allmänt intresse skiljer sig från övriga tjänster, deras planering, organisation och
finansiering ska kunna säkerställa att det allmänna intresset uppnås – t.ex. landstingens planering av vård eller kommunernas ansvar för renhållning, skolskjuts eller äldreomsorg. EU-regler om konkurrens och den inre marknaden ska
respektera subsidiaritetsprincipen och principen om den lokala självstyrelsen. De myndigheter som har ett demokratiskt ansvar för en hållbar social- och miljöpolitik måste få en reell och praktisk styrningsmöjlighet i varje enskilt fall.
Läs mer
EU-upplysningen: www.eu-upplysningen.se/templates/EUU/standardRightMenuTemplate____1695.aspx
Europaservern: ec.europa.eu/internal_market/top_layer/index_19_en.htm
Transporter
EU har en gemensam transportpolitik för att den inre marknaden ska fungera. Målet för
transportpolitiken fram till 2010 är att skapa en ”hållbar rörlighet”, genom att minska
belastningen på vägtransportsystemet och genom att växla transportslag från vägtransporter till järnvägs – och sjötransporter. Dessutom ska varje transportslag bära sina externa kostnader genom infrastrukturavgifter (till exempel samhällets kostnader för nedsmutsning, buller och olyckor). Genom samhällsplanering ska transportbehovet begränsas. Attraktivare kollektivtrafik ska minska personbilstrafiken.
Ett viktigt sätt att underlätta varors och personers rörlighet över gränserna är att utveckla de
”transeuropeiska nätverken” på transportområdet (TEN–T). EU-kommissionen vill lösa
finansieringsbehovet bland annat genom infrastrukturavgifter och genom att underlätta privata investeringar inom ramen för så kallade Offentligt-privata partnerskap (OPP).
TEN-T-projekt med hög prioritet med beröring av vårt territorium är den Nordiska Triangeln och Sjömotorvägen i Östersjön. Vi har också stort intresse för Fehmarn-Bält-förbindelsen och nya transportkorridorer via Baltikum och Polen. Noteras kan att allt större vikt läggs på frågor om brukarrättigheter i transportpolitiken, bl.a. passagerares rättigheter, säkerhet, skydd mot terrorism och miljökrav.
EU påverkar kommuner, landsting och regioner på transportområdet, både genom lagstiftning och genom finansieringsmöjligheter. För
finansiering av kommunala och regionala projekt är EU:s olika fonder, bland annat program som Interreg och Marco Polo, viktiga.
Sveriges Kommuner och Landsting
tycker
Den nationella transportpolitiken bör utvecklas med ett överordnat tillväxtfokus för en utvecklad internationell konkurrenskraft och för att stärka den regionala utvecklingen. Den svenska transportpolitiken och strategier för infrastrukturen måste därför utvecklas med tydligare internationella jämförelser.
Kommissionens initiativ om "hållbar rörlighet" och logistik välkomnas av förbunden och bör leda till svenskt agerande inom ordförandeskapet som en uppföljning av det finska initiativet.
Sverige måste också tydliggöra sina positioner rörande den Nordiska Triangeln och
Sjömotorvägarna bättre. Ståndpunkterna finns i positionspapperet: ”En ökad tillväxtorientering av transportpolitiken” som antogs 2005.
Ett gemensamt forum mellan förbundens medlemmar och staten behöver utvecklas, för att formulera svenska positioner i europeiska gemenskapsfrågor.
För att kunna hitta nya finansieringslösningar bör en översyn av finansieringslösningar omfatta olika partnerskapslösningar, (PPP-lösningar) då dessa kan öka investeringsutrymmet generellt för projekt i hela Sverige.
Läs mer
EU-upplysningen: www.eu-upplysningen.se/templates/EUU/standardRightMenuTemplate____1721.aspx
Europaservern: ec.europa.eu/transport/index_sv.html
Äldreomsorg
Äldreomsorg, eller Brysselbenämningen "long-term-care", har kommit att uppmärksammas alltmer från EU-kommissionen sedan ungefär år 2000. Redan i början av 1990-talet beviljade dock EU medel för olika forskningsprojekt som jämförde olika data kring äldre, äldreomsorg och äldreboende, men numera tillämpas metoden för öppen samordning. Skäl till att samarbeta kring detta område är utmaningen i sektorns framtida personalförsörjning i kombination med ett allt mer ålderstigen befolkning inom unionen. Medlemsländernas social- och hälsoministrar träffas för att komma överens om mål och hur de ska mätas. Detta sker inom ramen för samarbetet kring hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Syftet är att lära av varandra och utveckla socialpolitiken med hjälp av ”goda exempel”. De tre
gemensamma målen man enats om är: tillgänglighet för alla oavsett inkomst hög kvalitet på vården
finansiell hållbarhet
Genom att sätta upp riktmärken (s.k.
benchmarking) analyserar och jämför man sedan resultaten i alla medlemsländer. Rapporter och utvärderingar tas fram vartannat år och gör att länderna kan lära av varandra och på så sätt bli bättre. Om ett medlemsland inte lyckas uppnå de mål man har satt finns inga sanktioner, men däremot ett moraliskt tryck i form av rangordning och listor på ländernas respektive resultat.
Program och projekt
Projekt inom äldreomsorgen kan få stöd i form av pengar från EU:s sjunde ramprogram som löper
från 2007 till 2013. Inom temat för hälsa och temat för informations- och
kommunikationsteknik kan pengar sökas till detta ändamål.
Dessutom kan man söka projektstöd från EU:s folkhälsoprogram. De områden som prioriteras är förbättrad information och kunskap om hälsa, snabba åtgärder vid hälsorisker samt insatser för att påverka avgörande faktorer för folkhälsa. Ett kriterium för att kunna söka stöd är att det måste ske ett samarbete mellan parter från samtliga medlemsländer, alternativt att samarbetet ska gynna alla medlemsländer. Ansökan ska göras till generaldirektoratet för hälsa och
konsumentskydd på kommissionen. Projektstöd kan även sökas från ESF, den Europeiska socialfonden, vars verksamhet bland annat går ut på att utveckla en aktiv
arbetsmarknadspolitik och främja yrkesutbildning och flexibel arbetskraft.
Sveriges Kommuner och Landsting
tycker
Den demografiska utvecklingen är likartad i EU:s medlemsstater, vilket innebär att svenska
kommuner antagligen har mycket att vinna på att noga följa den allmänna utvecklingen och olika vägval inom äldreområdet, och eventuellt organisera aktivt erfarenhetsutbyte och samarbete med andra om konsekvenserna av en åldrande befolkning.