11.3.1 Allmänt
Obelastad spårlägesmätning, dvs. manuell mätning och mätning med lättviktsutrustning, har nackdelen att spåret inte blir tillräckligt belastat och vissa spårlägesfel kan då komma att mätas för ”snällt”, dvs.
mätutslagen blir för små. Detta kompenseras till viss del av att det, för vissa spårlägesparametrar, är snävare gränsvärden för manuell obelastad mätning men det kan ändå inte fullt ut kompensera för motsvarande belastad mätning. Manuell obelastad mätning kan därför endast ligga till grund för att tillåta trafik i vissa situationer då denna metodik bedöms vara tillfyllest och om mätfordon saknas, se vidare krav enligt detta avsnitt 11.3.
Vid manuellt uppmätta värden på och över UH2 resp. KRIT-gräns under pågående normal trafikering ska åtgärder snarast vidtas för att åtgärda felen.
11.3.1.1 Speciella krav vid manuell mätning
För att tillåta trafik baserad på manuell obelastad mätning måste man säkerställa att understoppningen av sliprarna i ballastspår är tillräckligt bra och att felen vid belastning av spåret inte ökar nämnvärt.
Efter noggrann bedömning av förhållandena kan manuell mätning få ligga till grund för beslut om att
temporärt tillåta trafik i hastigheter upp till maximalt 130 km/h. Detta kan följaktligen innebära att spåret inte kan trafikeras med önskad eller full hastighet innan verifierande maskinell belastad spårlägesmätning med mätfordon har gjorts, se även TDOK 2014:0520 (tidigare BVF 540.33) - Tillåtna hastigheter efter
stabilitetspåverkande arbeten.
Vid manuell obelastad spårlägesmätning ska minst spårvidd, skevning och rälsförhöjning kontrolleras med exempelvis ett s.k. SOLA-pass. För trafik med hastigheter över 80 km/h måste även höjd- och sidoläge kontrolleras. Detta kan göras t.ex. genom avvägning av höjdläget och pilhöjdsmätning av sidoläget med lina
eller genom inmätning av spårets ”absoluta” läge (lämpliga ”fasta” nollpunkter för start och slut på
mätningen måste bestämmas). Vid pilhöjdsmätning med lina mäts pilhöjden på 10 m mätbas. Avvägning av höjd samt ”absolut” inmätning av höjd och/eller sida görs var 5:e meter och beräkning av avvikelsen görs mot medellinjen på 10 meters våglängd, löpande.
11.3.1.2 Godkännande av spårläge för ordinarie tåghastighet
För att godkänna spårläget trafikalt för ordinarie tåghastighet efter spårarbeten, som anges i TDOK
2014:0521 (tidigare BVS 807.50) – Ibruktagandebesiktning av bananläggning, bilaga 1, tabell 1, kolumn 1, krävs alltid maskinell belastad spårlägesmätning. För spår- och växelriktning (kategori 2 enligt TDOK 2014:0520 (tidigare BVF 540.33)) samt ströslipersbyte (kategori 2 enligt TDOK 2014:0520 (tidigare BVF 540.33)) i samma tabell kolumn 2 krävs också belastad spårlägesmätning vilket kan göras med mätfordon eller, om så avtalats mellan beställare och utförare, med spårbyggnads- och spårunderhålls-maskiner utrustade med spårlägesmätsystem. För övriga arbeten beskrivna i samma tabell kolumn 2 och övriga icke nämnda arbeten avgör ansvarig projektledare kravet på verifiering av spårläget. Med trafikalt spårläge menas att krav i denna TDOK, för maskinell belastad spårlägesmätning, ska vara uppfyllda för aktuell
hastighetsklass, vilket kan avvika från kontraktsmässiga krav som normalt är nivå NYTT eller NYJUST.
11.3.1.3 Manuell mätning för lokalisering av fel
Vid en manuell ”efterkontroll” för att lokalisera ett fel som uppmätts med maskinell belastad mätning gäller alltid uppmätt värde från den maskinella mätningen såvida inte mätfel har bekräftats från ansvarig
mätentreprenör. Lokalisering av maskinellt uppmätta fel med handhållen lätt utrustning är svår då
rälsen/spåret inte trycks ut/ned med denna utrustning. Exakt lokalisering måste då ske med annan metodik, via längdmätning eller GPS-koordinater, med hjälp av sakta rullande järnvägsfordon, tåg eller spårgående arbetsmaskiner alternativt måste tillräckligt lång sträcka åtgärdas för att säkert eliminera felet.
11.3.2 Spårvidd
I tabell 11.3.2 anges de gränsvärden för spårviddens punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.
Två värden anges i varje kolumn för avvikelser (+/-) från nominellt värde, dvs. ett max- och ett minvärde (spårvidd max och spårvidd min).
Tabell 11.3.2 Gränsvärden för spårviddens punktfel, manuell mätning
Spårvidd, punktfel, avvikelse från normalvärde 1435 mm, (+), - mm
Hastighets-klass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 3,-2 4,-2 8,-3 12,-3 15, -4 28, -5
H4 160<V≤200 4,-2 5,-2 10,-3 15, -4 20, -5 28, -7
H3 120<V≤160 4,-2 5,-2 10,-3 15, -4 20, -5 33, -10
H2 80<V≤120 4,-3 5,-3 15,-4 20, -4 25, -5 33, -10
H1 40<V≤80 4,-3 7,-3 20,-4 25, -4 30, -5 35, -10
H0 V≤40 4,-3 7,-3 20,-4 25, -4 30, -5 35, -10
11.3.3 Höjdläge
I tabell 11.3.3 anges de gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna. Värdena gäller för mätbasen 10 m.
Tabell 11.3.3 Gränsvärden för höjdlägets punktfel vid mätbas 10 meter, manuell mätning Höjdläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, mätbas 10 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 2 4 6 8 16
H4 160<V≤200 2 2 5 7 9 20
H3 120<V≤160 2 2 6 8 12 23
H2 80<V≤120 3 4 8 10 15 26
H1 40<V≤80 3 5 10 12 19 28
H0 V≤40 3 6 12 15 25 28
11.3.4 Sidoläge
I tabell 11.3.4 anges de gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna. Värdena gäller för mätbasen 10 m.
Tabell 11.3.4 Gränsvärden för sidolägets punktfel vid mätbas 10 meter, manuell mätning Sidoläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, mätbas 10 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 2 3 4 5 10
H4 160<V≤200 2 3 3 4 6 12
H3 120<V≤160 2 4 4 5 8 14
H2 80<V≤120 3 5 5 7 11 17
H1 40<V≤80 4 6 8 11 14 22
H0 V≤40 5 7 10 14 17 22
11.3.5 Rälsförhöjning
I tabell 11.3.5 anges de gränsvärden för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad förhöjning som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.
Tabell 11.3.5 Gränsvärden för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad, manuell mätning
Rälsförhöjningens avvikelse, punktfel i +/- mm
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 3 4 5 6 15
H4 160<V≤200 2 3 4 5 7 15
H3 120<V≤160 3 4 5 6 8 15
H2 80<V≤120 3 4 6 7 10 20
H1 40<V≤80 3 5 7 10 13 20
H0 V≤40 3 5 8 12 16 20
11.3.6 Skevning
Manuell mätning av skevning görs endast för 6 m mätbas. Vid manuella mätningar med 3 m mätbas blir osäkerheten i uppmätta värden alltför stor liksom risken för feltolkning av resultatet. De mätbehov som finns för manuell mätning av skevning ska därför göras med mätbasen 6 m.
Lokalisering av maskinellt uppmätta skevningsfel kan ev. göras med manuell mätning på så sätt att
indikationer på skevningsfel kan detekteras. Uppmätta värden från manuell mätning får dock aldrig användas till att avskriva maskinellt uppmätta värden, även om de manuellt uppmätta värdena ligger inom nedan tabellerade gränsvärden.
I tabell 11.3.6 anges de gränsvärden för skevning uppmätt med mätbas 6 meter som gäller för de olika åtgärdsnivåerna. Värdena för UH2 och KRIT gäller för den faktiska (absoluta) totala skevningen inklusive rälsförhöjningsramper. Observera att manuell obelastad mätning av skevning ger osäkra resultat och bör därför endast användas för indikativa kontrollmätningar då sliprarna är väl understoppade.
Tabell 11.3.6 Gränsvärden för skevningens punktfel, mätbas 6 m, manuell mätning Skevningens punktfel med 6 m mätbas, i +/- mm
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 4 4 6 7 10 15
H4 160<V≤200 4 4 6 8 12 18
H3 120<V≤160 4 4 7 9 14 20
H2 80<V≤120 6 6 9 11 17 20
H1 40<V≤80 8 8 11 14 20 25
H0 V≤40 10 10 13 16 20 25