• No results found

Tolkning av lärarsvaren: Relationen mellan religiositet och ateism

Samtliga lärare menar inledningsvis att det överlag inte brukar ske några konfrontationer mellan elever på grund av religiös/icke religiös tillhörighet. En lärare lyfter fram att det snarare existerar en tystnad som är intressant, och att elever inte vill vara öppna med vilken religiös tillhörighet de har. Längre fram i diskussionen framkommer det att även om

religionsämnet skall vara opartiskt finns attityden att det sekulära är normen, vilket kan resultera i att icke-religiösa elever ibland har en negativ och nedvärderande syn på religion.

Att ha en religiös tillhörighet ses som föråldrat. Kittelmann Flensner (2015) undersöker i sin avhandling hur det “icke-religiösa” ses som normen och det religiösa som föråldrat (ss. 255-257). Samtliga lärare belyser att de vill väcka en förståelse kring det pluralistiska tänkandet hos eleverna, och att det finns fler än ett perspektiv.

Johan Liljestrand menar att Sverige är ett unikt exempel i Europa gällande undervisning i religionskunskap eftersom den måste vara opartiskt. Liljestrand poängterar att detta sätter en stor press på lärarna och deras kunskap inom området (Liljestrand, 2015, ss. 240-241). Här kan man återkoppla till hur lärarna lyfter fram elevernas attityder gentemot ämnet, och att de kanske inte mött det innan. Kompetensen att undervisa, samt hantera olika situationer och fördomar, blir därmed fundamental. Ett par lärare lyfter fram att vara transparent med sin egna religiösa övertygelse kan underlätta för undervisningen, då vet eleverna var lärarna står

38

och att det finns inte någon dold agenda. En lärare nämner att hen är öppen med att ha gått ur svenska kyrkan. Att elever förr eller senare frågar lärarna om deras religiösa positionering framstår som en självklarhet. Detta är således en fråga som varje religionslärare på egen hand måste ta ställning till. Vikdahl (2019) skriver om hur den engelske forskaren Fancourt

poängterar hur viktig lärarens transparens är, oavsett om hen är troende eller icke troende (s.

84). Detta är ett exempel på hur sociala överenskommelser i praktiken kan se ut, då eleverna vet om lärarens personliga ställningstagande gentemot religiositet infinner sig en upplevelse av delad ömsesidighet om hur en kan förhålla sig till religiositet och hur denna personliga tolkning motiveras utifrån tidigare kunskap och erfarenheter.

39

8. Diskussion

8.1.1 Summering

Syftet med denna studie handlade om olika religionslärares didaktiska tankesätt kring det specifika lärandemålet religion och vetenskap. Studien utgick från de tre frågeställningarna:

Vilka didaktiska utmaningar finns när olika religionslärare undervisar om kunskapskravet religion och vetenskap, På vilket sätt undervisar olika religionsläraren om relationen mellan religion och vetenskap samt På vilket sätt påverkar den icke-konfessionella undervisningen lärarnas didaktiska val. I studien utgick vi från socialkonstruktivistisk teori. Utifrån dessa teorier tolkades och analyserades lärarnas svar och didaktiska förhållningssätt till delkursen religion och vetenskap. Samband mellan lärarna och deras kommentarer kunde även utläsas. I valet av metod användes kvalitativa intervjuer, för att skildra lärarnas tankesätt och

resonemang. Detta vägdes senare mot teorin och tidigare forskning. Den tidigare forskningen handlade i stora drag om elevers attityd mot religionsämnet och olika observationsstudier kring religionsämnets praxis.

8.2.1 Vilka didaktiska utmaningar finns när olika religionslärare undervisar om kunskapskravet religion och vetenskap?

Under vår undersökning uppmärksammade vi att många lärare möter elever som ser det religiösa som något föråldrat. Bilden av det sekulära landet Sverige är en uppfattning som är oerhört starkt hos många elever. Detta skapar i sin tur en form av konflikt när religiösa elever som kommer från sin sociala kontext möter icke religiösa elever som är av uppfattningen att det religiösa börjat spela ut sin roll.. Även om det inte nödvändigtvis är hårda verbala

konflikter så kan det ändå vara problematiskt. Framför allt då ett par lärare i studien lyfte fram en tystnadskultur, något som även Vikdahl lyfte fram i sin studie. Det didaktiska arbetet blir därmed fundamentalt och att tidigt bygga broar mellan dessa världar som inledningsvis kan upplevas som skilda utifrån elevernas perspektiv. Då en pedagog inte vet vilken bakgrund eleverna har blir det därmed viktigt att ha med sig i sin didaktiska planering att elevernas förkunskaper kan vara begränsade. Vare sig det handlar om en elev kommer från en mindre religiös kontext med starka förutfattade meningar som är antireligiösa. Eller om en elev kommer från en religiös kontext där det finns starka förutfattade meningar med enbart en specifik definition av en specifik religion.

40

8.2.2 På vilket sätt undervisar olika religionslärare om relationen mellan religion och vetenskap?

Gällande arbetssätt råder också en bred variation, och det framkommer att olika metoder har prövats. Förförståelse och vilken elevgrupp läraren har framför sig tycks påverka arbetssättet.

Diskussioner i smågrupper, helklass och reflektioner på egen hand nämns återkommande.

Men tidsbristen bidrar till att reflektionerna och diskussioner inte blir så djupgående som lärarna uttryckligen önskar. Tre lärare lyfter exempel som konkretiserar relationen mellan religion och vetenskap. Lärare 7 använder sig av psykologiska och sociologiska

förklaringsmodeller, för att ur ett vetenskapligt perspektiv beskriva det mänskliga behovet av religiositet. Lärare 2 använder sig av en sportmetafor som illustrerar olika sidor av religion och vetenskap och hur dessa förhåller sig till varandra. Lärare 3 tar upp aboriginernas skapelseberättelse, och menar att den liknar vetenskapsteorin kring Big Bang. Stoffet och arbetsmetoderna varierar, men det centrala i ämnet och det resultat som lärarna eftersträvar att uppnå, tyder på samstämmighet.

Enligt socialkonstruktivistiskt tankesätt menar vi att lärarna besitter ett ifrågasättande förhållningssätt till vad kunskap är, och att lärarna vill diskutera detta kritiskt med eleverna.

När religion ställs mot vetenskap blir frågan om just kunskap relevant. Genom att lyfta olika aspekter och likheter mellan dessa olika förhållningssätt, menar vi att frågan om vad som är kunskap lyfts fram för diskussion med eleverna. Ett exempel är att lärare visar på

vetenskapens begränsningar av vad som egentligen är mätbart. Detta genom att öppna upp ögonen för eleverna, visa vetenskapens och religionens olika roller, hur dessa samspelar och kan svara på olika frågor.

8.2.3 På vilket sätt påverkar den icke-konfessionella undervisningen lärarnas didaktiska val?

Samtliga lärare ansåg att den icke-konfessionella undervisningen enbart var en styrka för ämnet, och att det inte på något vis var ett hinder. Här menar bland annat en lärare att styrkan i den icke-konfessionella undervisningen är objektiviteten, hen belyser exempel från länder där skolor låter religiösa representanter bedriva undervisningen. Det som dock kunde påverka var elevernas attityder mot religionsundervisningen, detta kring diskussionen “Sverige är världens mest sekulära land”. Vår uppfattning är att den icke-konfesionella undervisningen är en styrka, så länge den används på ett inkluderande sätt. I tidigare forskning har vi dock kunnat utläsa hur denna tanke fått ett bakslag. Både Carin Holmqvist Lidh och Linda Vikdahl

41

lyfter fram i sina studier att många elever känner ett obehag att öppet visa vad de står i sin tro och att de ibland känner sig exotifierande (Holmqvist Lidh, 2016, ss. 125-129; Vikdahl, 2019, s. 82). Det icke-konfessionella har fått stå som en synonym för sanningen. Men om den istället används för att stå för en öppen diskussion där det råder en mångfald i åsikter och religionsfrihet blir det istället ett gott redskap. I vår studie menar majoriteten av lärarna att ämnet ibland kan bli utmanade. Lärare 4 lyfter fram problematiken att elever ibland ser det sekulära som normen, och det religiösa som något föråldrat. Samma lärare och lärare 1 menar att det finns en problematik att många elever inte mött religion innan. Lärare 1 uttrycker det som att “det saknas ett språk”, vilket lärare 6 menar skapar fördomar som resulterar i att många religiösa elever inte alltid vågar yttra sin tro. Lärare 4 lyfter även fram att kursplanen och syftet i religionskunskapen ger goda förutsättningar för en objektiv undervisning, samt stödjer det icke-konfessionella ställningstagandet.

42

Related documents