De par som jag haft med i min studie tillhör både arbetarklassen och medelklassen. Eftersom klasstillhörighet är ett svårdefinierat begrepp så är det för mig svårt att avgöra vilka som tillhör vilken klass. Jag har i detta fall utgått ifrån utbildningsnivå, vilket kan bidra till att kvinna och mannen inom samma par kan tillhöra olika klasser. Men jag tycker mig se tecken på att den man jag bedömer tillhör arbetarklassen inte är lika medveten om den orättvisa fördelningen. Medan de två män jag bedömer tillhör medelklassen mer säger sig vara medveten om att fördelningen inte är så rättvis, men att den är så för att han förvärvsarbetar mer, eller tjänar mer pengar.
Både männen och kvinnorna säger att de tror att uppdelningen ser lika ut hemma hos andra par, de menar alltså att det är vanligt att kvinnor gör mer än män, fast att ingen av informanterna säger sig tycka att det finns sysslor som lämpar sig mer att kvinnor respektive män utför, så är det ändå kvinnorna som gör mer i hemmet.
Varken de kvinnor eller män som deltagit i studien tycker att hushållsarbete är så särskilt roligt. Männen hänvisar till att de har ett förvärvsarbete eller studier som tar tid, och att de därför har mindre möjlighet att delta i hushållsarbetet. Man kan även se det som att kvinnor gör hushållssysslor för att de då bli bekräftade som kvinnor, medan män inte blir bekräftade som män, därför har de större tillåtelse att slippa undan. Kvinnor och män resonerar olika
genom att kvinnor tar sig tid för hushållsarbete, medan män gör hushållssysslor då det har tid över. Män väljer sitt yrke före hemmet, de gör hushållssysslor då de har tid över, medan kvinnor prioriterar att sköta hemmet, och tar sig tid och planerar för att göra de sysslor som behöver utföras.
Samtliga informanter säger att de inte har diskuterat sig fram till den uppdelning som de har, utan att den mest bara har uppstått. Männen svarar att de är nöjda med uppdelningen, men kvinnorna åt andra sidan säger att de inte är nöjda, eller att det duger just nu men att de tror att det kommer att förändras så småningom.
För att sammanfatta detta ytterligare kan man säga att kvinnor prioriterar hemarbetet före exempelvis en hobby, medan män ser hemarbetet som något som man gör på den tid som blir över efter man har ägnat sig åt sin hobby. Kvinnor gör alltså hemarbetet först för att sedan kunna koppla bort det och sedan kunna ägna sig åt roligare saker, män däremot gör de roligare sakerna först och sedan hushållssysslorna, detta leder till att kvinnor gör fler hushållssysslor eftersom de anser att de måste göra dessa sysslor klara och sedan på den tid som blir över kan de roa sig. Män gör mindre sysslor för att de först gör de roligare sakerna och då kanske glömmer bort eller inte får någon tid över för att göra hushållssysslor. Här är själva kärnan till den eventuella konflikten, kvinnor och män förhåller sig alltså olika till hushållsarbete. Enligt Hanna Arendts teori om skillnaden mellan arbete och tillverkning och frågan om vem som bestämmer om hushållsarbete ska ses som det ena eller det andra kan man säga att det är mannen som i de flesta fall är den som definierar vilka sysslor som är rimliga att utföra i hemmet, det som han finner onödigt får kvinnan göra. Det tycks även som om män värderar sitt förvärvsarbete högre än hemmet, så länge de får ”tillverka” så kan de göra ”arbete” i hemmet, men de gör dessa sysslor på den tid som blir över efter att det har varit på sitt arbete eller ägnat sig åt sin hobby. Kvinnorna däremot verkar prioritera hemarbetet som något viktigt, och ibland prioritera det före sitt förvärvsarbete. Kvinnorna i studien ser hemarbetet som något som man måste göra, ganska oberoende av om man har ett förvärvsarbete eller studerar.
Simone de Beauvoirs teori om hemmets betydelse, och vad det symboliserar för kvinna respektive man har använts i denna studie, utifrån detta kan man säga att eftersom hushållsarbete är något som utförs i immanensen och räknas som arbete så är det svårare att ge beröm för det, eftersom det inte ”syns” lika mycket som tillverkningen i transcendensen. Det framstår även som att männen i denna studie kan ägna sig åt hemarbete så länge som deras huvudsakliga sysselsättning är att transcendera sig på yrkesarbetet. Det har även framkommit att hemmet symboliserar olika företeelser för kvinnor och män, kvinnor ser det som en plats där man ska trivas eftersom det är där man bor, och män ser det som en plats som ska vara praktisk där man placerar sina pinaler inom räckhåll. Dessa skilda synsätt kan ibland leda till konflikter mellan kvinnor och män då kvinnor tycker att hemmet är stökigt då mannen har förvarat sina saker framme så att han lätt ska kunna få tag i dem, medan han tycker det är praktiskt.
En likhet som kan ses hos både kvinnorna och männen i studien är att båda förklarar fördelningen utifrån hans synvinkel. Kvinnorna förklarar att han deltar mindre i hushållsarbetet eftersom han arbetar mer. Och mannen i sin tur förklarar även fördelningen utifrån detta, han förvärvsarbetar mer och har inte lika mycket tid till hushållsarbete.
Carina Holmbergs teori om assymetriskt rollövertagande är något som bekräftas i denna studie, kvinnorna tycks använda sig av ett visst rollövertagande då de förklarar varför mannen gör färre sysslor i hemmet. Det handlar antingen om att han arbetar mer, slutar senare på dagen än henne, hon studerar eller arbetar hemifrån och ändå är hemma så hon kan utföra fler sysslor.
Män uppfattar hushållssysslor som något de vill bli klara med så fort som möjligt eftersom de inte utför dessa sysslor lika ofta som kvinnor, en förklaring till de skilda synsätten är Nina Björks syn att manligheten är högre värderat och att kvinnan är underordnad mannen, men att mannen är socialt handikappad på hemmaplan på grund av att kvinnor och män ser olika på hemmet. Kvinnor ser hemmet som ett palats som hon ska vara stolt över, medan män det som en bostad där han förvarar sina saker inom räckhåll. Detta uppfattas av kvinnor som oordning, detta synsätt borde vara en stor del i de bråk som par kan ha om städning av hemmet. Men är det så att kvinnor idag ser hemmet som sitt palats där hon vill pynta för att det ska bli fint och män känner sig hotade av detta? Kanske till viss del eftersom det framkommer att det är vanligast att det är kvinnan som byter sängkläder och gardiner. Män kanske känner att de ”inkräktar” på någon annans revir då de gör hushållssysslor utan att ha blivit ombedd att göra dem. Dessa kvinnliga sysslor lockar inte män för att de inte vill bli bekräftade som kvinnor utan som män, och då väljer de att hellre sköta exempelvis bilen. Nina Björk har teorier om ”kvinnan” och det ”kvinnliga”, att vi spelar roller som kvinna och man och således söker oss till handlingar eller sysslor som bekräftar vårat kön. Ingen av informanterna i studien sade sig ha synen av att det fanns sysslor som lämpade sig bättre att män utförde, eller att kvinnor utförde, förutom en av kvinnorna som menade att män lämpade sig bättre för sysslor som krävde fysisk stryka. Ändå framkom det att kvinnan gjorde fler sysslor i hemmet och att sysslorna var uppdelade i klassiska ”kvinnliga” och ”manliga” sysslor, kvinnan lagade maten, tvättade, bytte gardiner och sängkläder och mannen var den som i samtliga av hushållen skötte bilen.
Det som sammanfattningsvis kan sägas om detta är att kvinnor och män verkar överens om hur fördelningen har uppstått är att kvinnorna säger att fördelningen har uppstått därför att mannen arbetar mer, hon tillämpar en sorts rollövertagande. Mannen förklarar också att fördelningen har uppstått därför att han arbetar mer. Båda förklarar uppdelningen utifrån mannens synvinkel.
En skillnad mellan kvinnor och män som framkommit är att män prioriterar förvärvsarbetet före hemmet, och de utför hushållsarbete om och när de har tid över. Kvinnorna åt andra sidan prioriterar hemmet och tar sig tid till dessa sysslor med förklaringen att någon ändå måste göra dem.
Jag har i min studie mest skrivit om kvinnor och deras syn på fördelningen, detta kan förklaras i att den tidigare forskningen mest handlar om kvinnor och är feministiskt inriktad som menar på att fördelningen beror på männen. Jag har dock försökt fokusera på männen och försökt att belysa andra tänkbara orsaker i fördelningen av hushållsarbete, i ett tänk där allt inte bara skylls på männen. Att det i resultat-delen är mer om kvinnor än om män har sin förklaring i att mina intervjupersoner pratade olika mycket. Kvinnorna hade mer åsikter om hushållsarbete, medan männen mer gav korta svar.
8. Diskussion:
I detta kapitel diskuteras resultatet i förhållande till teorin, samt nya frågor om jämställdhet och förslag till fortsatt forskning tas upp.