Vissa frågor i studien handlade om värderingar och tyckande inom några olika områden. Svaren markerades på en skala i likhet med vad som förekommit i andra sammanhang tidigare.
Första frågan här gäller uppfattningen om vad tränarfunktionen betyder i det svenska sam- hället (1=mkt låg och 5=mkt hög):
Tabell 27: Uppfattning om tränarfunktio- nens status i Sverige?
Kvinnor Män Ind. idrott Lagsport Totalt
3,1 3,1 3,0 3,3 3,1
Det är OK överlag (knappt godkänt ) men inte mer. Resultatet kan måhända uppfattas som lite förvånande med tanke på hur ofta ledar- /tränarfunktionen figurerar i den massmediala elitidrotten. Som synes verkar dock lagidrotts- tränarnas position vara lite starkare. Så här tycker tränarna från grenar med störst avvi- kande skillnader från totalgenomsnittet:
Högst status Lägst status
Curling (obs. 1 person) 4,0 Konståkning 1,9 Ishockey 3,8 Gymnastik 2,2 Golf 3,7 Bordtennis 2,8 Bandy 3,5 Budo 2,8 Sportskytte 3,5 Friidrott 2,8 Innebandy 3,3 Rodd 2,8 Ridsport 3,3 Skidor 2,8 Tennis 3,3 Skridsko 2,8
Även i intervjusamtalen skymtar vi enstaka synpunkter om tränarskap och status….
”Idrotten är en del av mitt liv….den har gett mig berömmelse, uppmärksamhet…. också kritik….men framför allt uppmärksamhet.” (fotboll)
”Man har ju fått en viss status i samhället. Är man i Halmstad så hade man ju lite status som tränare…så när man blev landslagsledare så
fick man ju ännu mer status.” (handboll) ”….svenska friidrottstränare har idag fått ett anseende eftersom friidrotten är framgångs- rik……man skulle kunna utnyttja det eftersom svensk friidrott, de facto, är het.” (friidrott) ”Status kan jag ju tycka inom vissa kretsar. Det skapas en identitet och det skapas möj- ligheter att få pengar……ja, statusen, om vi återkommer till det, ligger nog i att man söker inte statusen utanför idrotten utan man söker den i idrotten och den är tillräcklig, alltså.” (handboll)
Nästa spörsmål handlade om tränarkårens kompetens i den egna grenen (1=mkt dålig och 5=mkt bra):
Tabell 28: Vad anser Du om kompetensen hos tränarna i Din egen idrottsgren?
Kvinnor Män Ind. idrott Lagsport Totalt
3,2 3,3 3,0 3,5 3,3
Det blir ju inga större applåder här heller. Vi ser dock en klar skillnad mellan olika idrotts- typer och konstaterar uppfattningar över hela skalan. Var femte tränare kryssar för max 2 (klart underkänt). Å andra sidan finner vi hela 45% för siffran 4 eller mer. Nedan ser vi spridningen mellan uppfattningen inom olika grenar:
Bra Dålig
Curling (1 person) 5,0 Kanot (1 person) 1.0 Friidrott 4,2 Bordtennis 1,6 Fotboll 4,2 Cykel (1person) 2,0 Ishockey 4,2 Danssport 2,0 Simning 4,1 Sportskytte 2,3 Bandy 3,9 Vattenpolo 2,4 Orientering 3,8 Badminton 2,5
Skridsko 3,6 Rodd 2,5
Vad tycker man då om svårighetsgraden i det egna arbetet som elittränare? Även här note- rades uppfattningen på en femgradig skala (1=mkt enkelt och 5=mkt svårt):
Tabell 29: Uppfattning om svårigheten i det egna tränarjobbet?
Kvinnor Män Ind. idrott Lagsport Totalt
3,5 3,4 3,4 3,5 3,4
Vi ser ingen skillnad i uppfattningen totalt och gruppvis. Jobbet uppfattas som ganska besvär- ligt. Det är dock individuellt en spridning totalt över hela skalan. 2,5% tycker att jobbet är mycket enkelt medan var tionde tycker att det är svårt (4-5). En tydlig markering för hög svårighetsgrad finner vi bland förbundskapte- nerna (kanske inte helt oväntat). Genomsnitt- ligt är skillnaden dock inte så stor som i vissa tidigare redovisade frågor. Det är naturligtvis inte så många som vill säga att tränarjobbet är enkelt – man har ju konkurrens om jobbet. Så här tycker tränarna från några av undersökta grenar:
Svårt Enkelt
Bilsport (1 person) 5,0 Cykel (1 person) 2,0 Bågskytte (2 p.) 4,0 Friidrott 3,0 Curling (1 p.) 4,0 Golf 3,0 Danssport 4,0 Kanot (1 p.) 3,0 Bordtennis 3,8 Ridsport 3,0 Fotboll 3,8 Skidor 3,1 Bowling 3,7 Sportskytte 3,1
Inom intervjugruppen berörs frågan i förbifar- ten enbart i enstaka fall…..
”….att vara elittränare det kräver mycket av Dig…mycket rent fysiskt och psykiskt.…..är man på elitnivå så måste man vara medveten om att man får ta smällar. För min del klarar jag konstruktiv kritik. Det är OK…men det är ju dom här personliga påhoppen…..” (fotboll) ”Det som känns lite jobbigt just nu det är att man jobbar med sin förening och landslaget och deltidsarbetet och familj. När det kör ihop sig med damlandslaget får man sitta och arbeta in allting. Det är inte bara att hålla träningsläger och åka på turnering utan sam- tidigt ska man ta fram ranking, man ska göra säsongplanering, titta på budget, planera och ta internationella kontakter.” (boxning)
”Du är också helt i händerna på många oserö- sa sammanhang med styrelsemänniskor som inte alls har någon idrottsförankring. Du har supportrar som inte förstår sammanhangen, spelare som tjänar mer än vad Du själv gör. Media skall vi inte prata om hur de numera behandlar människor…ändå så lever man kvar i det här som nån slags gift, va. Jag säger att man älskar fotboll.” (fotboll)
En annan fråga gällde internationellt erfaren- het av tävlingar (mästerskap).
Tabell 30: Egen erfarenhet av internatio- nella mästerskap?
Kvinnor Män Ind. idrott Lagsport Totalt
4,1 3,6 4,1 2,9 3,8
Sammantaget ser det ganska bra ut med de svenska elittränarnas erfarenhet av den internationella verksamheten (speciellt bland förbundskaptenerna där genomsnittssiffran ligger klart högre). Även i denna fråga är det en stor total spridning (från 8% mycket dålig till nästan 30% mycket bra). Situationen ser gynnsammare ut bland kvinnorna men vi ser också att den största skillnaden ligger mellan idrottstyper – där lagidrottstränarna i studien är långt efter sina kollegor i den individuella gruppen.
”Jag valde att ta med mig en kille nu som tränare till VM, som har väldigt stort mäs- terskapskunnande…..det var fantastiskt bra och jag tror att de flesta hopparna kände sig väldigt trygga, för vi har båda två ett mäs- terskapskunnande. Vi har varit i situationer i mästerskap innan.” (simhopp)
Merparten undersökta elittränare inom lag- sporterna har oftast sin elitverksamhet begrän- sad till den nationella elitklubbsnivån, där enbart ett fåtal ges tillfälle till internationellt utbyte.