Det är viktigt att även boende på landsbygden, långt ifrån trafi kerade hållplatser, erbjuds någon form av basutbud av kollektivtrafi k. Detta basutbud kan utformas på lite olika sätt och trafi keras med olika typer av fordon beroende på hur stort resandeunderlaget är. Genom att anpassa utbudet till behoven är det möjligt att omfördela resurserna i kollektivtrafi ken. Linjelagd trafi k kan ersättas av alternativa trafi kformer, exempelvis anropsstyrd trafi k.
5.3 Knutpunkter och bytespunkter
Målbilden väljer att arbeta med knutpunkter och bytespunkter utifrån det synsätt som etableras i rapporten ”Knut-punkter och bytes”Knut-punkter” projektet K2020 i Göteborgsregionen.
De största och viktigaste hållplatser/stationerna kategoriseras efter vilket trafi kutbud och vilken service de erbjuder.
Två begrepp som bör användas är knutpunkt respektive bytespunkt. En bytespunkt, är precis som namnet antyder, en större hållplats där bytet mellan linjer kan ske på ett säkert sätt och det är möjligt att exempelvis ställa sin cykel eller bli avsläppt. En knutpunkt bör helst bestå av en terminal eller station.
I rapporten skiljer sig de här begreppen åt såtillvida att en bytespunkt övergår till att vara en knutpunkt när den kopplas samman med en målpunkt i form av handel eller service. Det övriga innehållet på knutpunkten beror på var den är lokaliserad. Knutpunkten ska även innehålla direkt närhet till bostäder. En knutpunkt måste vara tillgänglig för alla, oavsett resenären anländer med bil, cykel, gång eller med kollektivtrafi ken. Den skall vara funktionshin-deranpassad och lätt att orientera sig i.
Förslag till knutpunkter i Skaraborg är resecentrumen i Skövde, Falköping, Lidköping och Mariestad. Övriga storhållplatser inom respektive kommunhuvudort i Skaraborg faller inom kategorin större bytespunkt.
Figur 5.4 Figuren beskriver de egenskaper en hållplats kan innehålla och vad en bytespunkt respektive en knutpunkt innebär.
5.4 Anslutningsresor med gång, cykel och bil
För kollektivtrafi kresenärer som bor långt ifrån närmaste hållplats är det viktigt att hela reskedjan fungerar. För rese-närer som tar sig till hållplatsen gåendes eller med cykel är det viktigt att det fi nns trafi ksäkra gång- och cykelvägar till/från hållplats och att det i direkt anslutning till större hållplatser och bytespunkter fi nns bra cykelparkeringar.
Gång- och cykelvägarna skall vara anpassade även för funktionshindrade. Trappor bör kompletteras med ramper etc. Det är även viktigt att gång- och cykelvägar är upplysta kvällstid och att skymmande buskage rensas bort för att gc-vägar ska upplevas säkra även ur ett trygghetsperspektiv. Annars är det stor risk att resenärer istället tar bilen eller helt avstår sin resa.
För resenärer som bor på landsbygden kan resan till/från hållplatsen innebära promenad/cykling utmed landsvä-gen. På de sträckor där detta är fallet och där resandet är någorlunda stort, bör trafi ksäkerhetshöjande åtgärder övervägas. Detta kan innefatta bättre utmärkta gångpassager över landsvägen (förslagsvis mittrefug), upphöjda hållplatslägen (istället för vägrenshållplats), gc-banor utmed vägen, breda vägrenar m.m. För detta fordras en prioriteringsordning (förslagsvis den hållplatsklassifi cering som används i Västtrafi ks hållplatshandbok) som sä-kerställer trafi ksäkerheten där behoven är som störst och där det är fl est resenärer som tar del av förbättringarna.
För resenärer med bil bör det fi nnas möjlighet till pendelparkeringsmöjlighet vid hållplatsen. I anslutning till Skaraborgs alla resecentrum/busstationer (Skövde undantaget) fi nns tillgång till mellan ca 10-50 p-platser för pendlare. Utöver resecentrum fi nns även pendelparkeringar i anslutning till de större nationella vägarna som trafi keras av regionala busslinjer. Det behövs en stor beredskap hos kommuner och Vägverket att öka antalet pendlarparkeringar i takt med att efterfrågan ökar.
5.5 Kollektivtrafi k som resenärerna vill ha
För att resandet med kollektivtrafi ken ska öka måste resenärerna uppfatta trafi ken som ett attraktivt resealternativ.
Den skall även vara det för de som idag kör bil. Bilister har i regel inte annorlunda behov men ställer större krav på standarden för att de ska välja att åka kollektivt, både vad gäller fordonsstandard, restider och tillgänglighet.
Enligt undersökningar som Västtrafi k genomfört är resenärernas baskrav ett bra linjenät, trevligt bemötande, hög trygghet och säkerhet, punktlighet, prisvärdhet samt tillräcklig turtäthet. Faktorer som är nästan lika viktiga om man ska locka fl er resenärer är ett fungerande betalsystem, bra komfort, att det är rent och fräscht, handikappan-passningen, bra information och att kollektivtrafi ken har hög miljöprestanda.
De enskilt viktigaste faktorerna för attraktiviteten är turutbud, snabbhet och punktlighet. Med tätare turer minskar bytes- och väntetiden vid hållplats, den tid som av de fl esta upplever besvärande i reskedjan.
Att utveckla och öka utbudet måste därför ha hög prioritet i utvecklingen av en mer attraktiv kollektivtrafi k i Ska-raborg. Det är nödvändigt att utveckla kollektivtrafi ken i hela SkaSka-raborg. Med tanke på kostnadseffektiviteten bör satsningarna ske där resandepotentialen är störst, dvs längs med de utpekade stråken.
5.6 Administrativa gränser skall inte utgöra hinder
I strategin i avsnitt 5.1 utvecklas långa sammanhängande stråk. Syftet är att förbättra resmöjligheterna till och från näraliggande regioner och viktiga regioncentrum utanför Skaraborg. För att trafi ken i stråken ska kunna bli attraktiv måste samarbetet utvecklas mellan berörda aktörer i hela stråket. Målet är att resenärerna inte ska uppleva några gränser mellan olika ansvarsområden, varken administrativa eller geografi ska.
Även mellan kommuner kan fi nnas administrativa gränser som bör elimineras. Resenärerna ska erbjudas bättre tillgänglighet till utbudet i stråken och då ska det inte ha någon betydelse om knutpunkten eller bytespunkten där man angör stråket ligger i den egna kommunen eller inte.
5.7 Lokalt producerad bioenergi i Skaraborg
Kollektivtrafi ken bidrar bäst till bättre miljö och minskad klimatpåverkan genom att ta så stor marknadsandel som möjligt. Miljö- och klimatmål sammanfaller med målet att öka resandet i kollektivtrafi ken. Men som nämnts tidigare förutsätter detta att kollektivtrafi kfordonen har hög miljöprestanda, särskilt då personbilsparken i relativt snabb takt får en ökad andel miljöfordon.
Kollektivtrafi ken kan uppnå både en hög klimatanpassning och bidra till lokal och regional tillväxt genom att använda lokalt producerad bioenergi. Genom att efterfråga och köpa lokalt producerad bioenergi kan kollektiv-trafi ken stimulera marknaden och få såväl producenter som andra köpare att våga satsa på bioenergi. Här behöver partnerskap utvecklas mellan producenter av bioenergi, Västtrafi k och kollektivtrafi kentreprenörerna.
5.8 Upplevelse och besöksturism i Skaraborg
Förutom bioenergi är upplevelse- och besöksindustrin en viktig tillväxtnäring i Skaraborg. Kollektivtrafi ken ska stödja tillväxten i denna näring genom att utveckla kollektivtrafi ken till och från större besöksmål. För besöksmål som är lokaliserade långt ifrån de utpekade stråken eller på platser där annan linjelagd kollektivtrafi k inte kan erbjudas behöver nya innovativa lösningar prövas. Målet är att kollektivtrafi ken på ett mer självklart sätt blir en del av hela upplevelsen. Här behöver utvecklas ett tätare samarbete mellan samtliga aktörer – besöks målen, kommuner, region, Västtrafi k och kollektivtrafi kentreprenörerna.