8.3 Trafikljuset
8.3.4 Trafikljuset och etiken
Under själva arbetet med trafikljuset är det viktigt att hela tiden ha Orlenius (2001) ord i åtanke att ju mer den vuxne tar kontrollen, desto mindre chans har barnen att utveckla en etik i ordets egentliga mening. Det är på sin plats att tänka efter hur och varför man vill införa trafikljuset. Är det för att jag vill göra eleverna mera självständiga eller är det för att jag får, framförallt under tiden med det röda ljuset, mer ”makt” över händelser i klassrummet. Det sista är då mindre moralisk. Disciplinering blir under rätt användning av trafikljuset en form av självdisciplin eftersom eleven vet vad som förväntas av henne/honom och vet vad den ska prestera under en viss tid.
9 SLUTSATS
Min åsikt är att när man tar alla aspekter i klassrumsmanagement i beräkningen får man en bra helhetsbild av lärandet och pedagogernas roll i lärprocessen. Man kan med hjälp av klassrumsmanagements teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska färdigheter som behövs för att på ett bra sätt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsättningar för ett klassrumsklimat i vilket att lära ut och att lära in sker så effektivt, positivt och innehållsrikt som möjligt.
Jag drar som slutsats av enkäten att användandet av trafikljuset har tillfört pedagogerna ett verktyg att strukturera upp tiden de kan hjälpa eleverna. Framförallt kommer tiden eleverna i behov av särskilt stöd till godo. Nu har klasspedagogen en möjlighet att oftare än innan kunna ta små stunder med dessa elever. Rätt använt blir trafikljuset en form av självdisciplin eftersom eleven vet vad som förväntas av henne/honom och vet vad den ska prestera under en viss tid.
Då några pedagoger efterlyste mer teori skulle detta arbete kunna användas för att ge en teoretisk bakgrund inför införandet av trafikljusmetoden.
10 FORTSATT FORSKNING
För att förstå och kunna reda ut mekanismen bakom en upplevd lyckad satsning med trafikljuset behövs vidare forskning. Vilka, framförallt sociala, mekanismer finns bakom bruket? Där skulle jag börja titta på Foucaults tankar om disciplin, som tillämpad i skolan betyder att eleven upptäcker att det lönar sig att göra som pedagogen vill. Han påstår nämligen att disciplin måste spela an på människornas lycka och framgång i stället för straff. Även Antonovskys salutogena tankar är här värda att betrakta.
Att tänka på i framtiden: När yngre elever får en annan pedagog som inte har arbetat med trafikljuset och inte känner till teorin, vad händer då med eleverna, pedagogen och användandet av trafikljuset?
År tålamod könsrelaterat? Flickorna ansåg att de fick vänta längre innan de fick hjälp, vissa pojkar upplevde att de inte fick någon hjälp alls. Det skulle vara intressant att undersöka hur länge och hur ofta varje grupp får hjälp och upplevelsen av denna hjälp tillsammans med tidsramen.
Det jag har upptäckt under uppsatsens gång är att jag har börjat intressera mig för att undersöka om det är processen som skapar strukturer eller strukturer som skapar processen. Detta för att undersöka var man (enligt Senges systemteori) skulle kunna sätta in små förändringar som i sin tur kan leda till kraftiga ändringar i systemet.
Jag börjar också undra om det muntliga språket i klassen är det starkaste sätt att kommunicera. Kroppsspråket är enligt min erfarenhet vid många besök i olika klasser, nog ett starkare sätt. Vi lär oss läsa med hjälp av strukturerade metoder, men inom skolan finns det tyvärr inga metoder för att lära sig läsa kroppsspråket. Och då kommer frågan, hur mycket medveten är jag om det under diskussionerna med eleverna och pedagogerna och hur mycket medvetna är pedagogerna inom detta område av kommunikationen? Är det här vi ”missar” att förmedla kunskap till vissa elever som då kommer att vara i behov av särskilt stöd? Går det att forska om detta? Jag ser det som en väldigt intressant och ytterst viktigt del av vårt arbete.
11 LITTERATURLISTA
Aarts, Maria (2000) Marte Meo, basic manual,. Harderwijk, Aatrs productions
Alver, Bente. Gullveig., och Øyen, Ørjar. (1998). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, Aaron. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Aspelin, Jonas (2003). Zlatan, Caligula och ordningen i skolan, Lund: Studentlitteratur.
Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bereiter, Carl (2002). Education and mind in the knowledge age, Lawrence Erlbaum Associates, Mahwah, USA
Blossing, Ulf (2000). Praktiserad skolförbättring. Karlstad Universitetstryckeriet
Boström, Lena (2004). Lärande och metod, Jönköping University Press
Bowring-Carr, Christopher och West-Burnham, John (1997). Effective Learning in
Schools. Trowbridge. Wiltshire: Redwood Books.
Cohen, Louis and Manion, Lawrence, (1994). Research methods in education, Routledge,London and NY
Danell, Mats, Klerfelt, Anna, Runevad, Karin och Trodden, Katarina (1999).
Inflytandets villkor - En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande Skolverket.
Förrer, Marianne. och Janssen, André. (2004). Verder met klassenmanagement. (7:e uppl.). Meppel: drukkerij Giethoorn ten Brink.
Gardner, Howard. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Brain Books Jönköping
Grandelius, Bengt (1997). Att sätta gränser. Falun: Natur och Kultur,
Grinder, Michael (1996). ENVoY- A Personal Guide to Classroom Management. Battle Ground, Wa.
Grinder, Michael (1999). Ledarskap och lärande i klassrummet. Jönköping: Brain Books
Gunnarsson, Bengt (1999). Lärandets ekologi: villkor för elevers utveckling Lund: Studentlitteratur
Hargreaves, Andy (1998). Lärare i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur
Hensvold, Inger (2006). ”Elevaktiva arbetsmodeller och lärande i grundskolan. Forskning i fokus, nr 30. Stockholm, Myndigheter för skolutveckling
Holme, Idar. Magne., och Solvang, Bernt. Krohn. (1997). Forskningsmetodik: Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hopkins, David (2000). The teachers guide to classroom research, OUP, Suffolk
Imsen, Gunn (1991). Elevens värld Lund: Studentlitteratur
Jacob, François (1988). Den inre gestalten, Brombergs, Stockholm
Jönsson Bodil och Rehman Karin (2000). Den obändiga söklusten ,Brombergs, Stockholm
Juul, Jesper och Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag
Kounin, Jacob (1970). Discipline and Group Management in the Classroom, Huntington, NY
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet, Lpo
94. (1994). Stockholm: Fritzes.
Marzano, Robert J. 2003. Classroom Management That Works : Research-Based
Strategies for Every Teacher. Alexandria, VA, USA: Association for Supervision &
Curriculum Development, 21 dec 2006
http://site.ebrary.com.support.mah.se/lib/malmoe/Doc?id=10047462&ppg=10
Merriam, Sharan. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nummela Caine, Renate och Caine Geoffrey (1999). Pedagogik vid det möjligas gräns. Jönköping: Brain Books AB
Orlenius, Kennert., (2001). Värdegrunden – finns den? Runa förlag, Stockholm
Sahlberg, Pasi och Leppilampi, Asko (1998). Samarbetsinlärning. Malmö: Runa förlag
Sjöberg, Gunnar. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? Umeå: Arkitektkopia
Steinberg, John. (2005). Ledarskap i klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Stevens, Luc (1997). Overdenken en doen. ’s Gravenhage: Processmanagement Primair onderwijs
Stigendal Mikael (2004). Framgångsalternativ : Mötet i skolan mellan utanförskap och
innanförskåp. Lund: Studentlitteratur.
Sträng, Monica H, (2005). Samspel för lärande, Lund: Studentlitteratur.
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examens arbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sylwester, Robert (2000). A Biological Brain in a Cultural Classroom: Applying Biological Research to Classroom Management, Thousand Oaks, Corwin Press
Trost, Jan. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Wenke, Hans och Röhner, Roel (1999). Leve de school. Daltononderwijs in de praktijk. Nieuwegein: Arko Uitgeverij BV
Wetso, Gun-Marie, ( 2006). Lekprocessen – specialpedagogisk intervention i (för)skola, Stockholm, HLS Förlag
Österlind, Eva (1998). Disciplinering via frihet. Elevers planering av sitt eget arbete. Uppsala Universitet Stockholm: Jotab
Artiklar:
Klassenmanagement, zelfstandig werken cursorisch bekeken, Adriaan Maters och
Herman Fransen. Ur: Praxis-bulletin 2 oktober 1995.
Kallenberg, Ton (2004). Tussen opleiden en professionele ontwikkeling: leren (en)
organiseren van nieuwe arrangementen (Lectorale rede) Leiden Universiteit
Kreft, Yoka (1997). Kompendiet vid kurs om klassrumsmanagement, ABC, Amsterdam
Internet adresser:
definition didaktik: www.ne,se 18 juni 2006.
Dunn and Dunn: www.learningstyles.net 21 juni 2006
Engelska Wikipedia: en.wikipedia.org/wiki/Classroom_management 21 juni 2006
Helen Parkhurst citat: www.wenkedalton.nl/watisdalton.htm 29 dec. 2006.
Howard Gardner: www.howardgardner.com 21 juni 2006
Högskola Kristianstad www.hkr.se sök: didaktik 12 december 2006.
Lena Boström: www.lenabostrom.se 21 juni 2006
Nederlänska Wikipedia: nl.wikipedia.org/wiki/Jacob_Kounin 21 juni 2006.
Bilagor
bilaga 1
Enkät till pedagogerna Hej!
Allra först mitt tack för att du tar dig tid att fylla in detta formulär med hela 14 frågor, trots tidsbristen som alltid tycks infinna sig i slutet av ett läsår.
1. Av vilken anledning prövade du trafikljuset?
2. Hur har informationen om trafikljusets användning och dess teori varit?
3. Hur har introduktionen i klassen och handledningen varit under de första två månaderna?
4. Vilka diskussionen hade du med dina elever innan du införde trafikljuset?
5. Vilka diskussionen hade du med dina elever medan du införde trafikljuset?
6. Kan du använda trafikljuset i ditt sätt att undervisa eller har du fått ändra sättet?
7. Hur upplever du kontakten med eleverna under tiden du använder trafikljuset?
8. Hur upplever du tiden under rundan? Räcker den till för att ge hjälp till dina elever?
9. Vad ser du som de största fördelar/möjligheter med trafikljuset?
10. Vad ser du som de största nackdelar/problem med trafikljuset?
11. Hur påverkar trafikljuset dig som ledare i klassrummet?
12. Något du speciellt minns under införandet av trafikljuset?
13. Tror du att du kommer att använda trafikljuset i framtiden? Anledningen?
14. Är det mer du vill skriva?
Mycket tack för hjälpen! Ha en skön sommar
bilaga 2
Utvärdering (för elever)
Under att antal veckor av vårterminen har vi arbetat med
trafikljuset. Det är viktigt för oss att få reda på era åsikter om
denna metod. Därför vill vi att ni svarar på några frågor som
handlar om trafikljuset.
1.
Vilka fördelar finns det med att använda trafikljuset?
2.
Vilka nackdelar finns det med att använda trafikljuset?
3.
Om du tänker på hur det var innan vi började använda
trafikljuset, vilken är den största förändringen för dig? På vilket
sätt har du förändrat dig?
4.
Vi ska fortsätta med detta till hösten. Vilka är dina förslag
på förändringar?
bilaga 3
Svaren enkät till pedagogerna
1 Av vilken anledning prövade du trafikljuset?
? Jag tyckte att det lät intressant och vi beslutade att vi skulle prova metoden i vårt arbetslag.
? Min klass var orolig och kallade på mig hela tiden. Detta störde mig och lektionerna och barnen hade ingen arbetsro.
? För att försöka få mer tid att hjälpa eleverna, och för att få en lugnare miljö i klassrummet.
? Jag behövde en förändring i klassrummet och var öppen för alla idéer.
? Metoden fanns i klassen när jag började och jag tyckte att det verkade vara ett positivt arbetssätt och ville gärna arbeta vidare med det.
? Min kollega hade börjat använda det och jag blev nyfiken
? För att slippa springa runt på matten.
? Efter tips från dig. Det är alltid bra att prova nya metoder i klassrummet.
? Orolig klass med många barn i behov av ständig bekräftelse och mycket stöd. För att få möjlighet att se alla barn, så att inte något barn faller bort (inte blir sett)
? Jag tyckte att det lät spännande och kunde ge arbetsro.
? Lugn och ro kan man aldrig får för lite av.
2 Hur har informationen om trafikljusets användning och dess teori varit?
? Informationen har varit bra men jag hann aldrig få rutin på att använda det så att jag hade det på rött för att kunna hjälpa enskilda elever under den tiden.
? Mycket bra.
? OK
? Jättebra. Kort och tydlig information. Muntlig.
? Bra
? Bra, givande och inspirerande
? Teoridelen fick jag förklarat ganska sent för mig, men användandet och grundprinciperna har jag vetat från början.
? Den har varit bra med mycket stöd från dig
? Den information jag fått har varit muntlig- klar och tydlig - i etapper efter som jag har utökat användandet successivt.
? Mycket tillfredsställande. konkret
? Bra, men det hade varit bra med en teoretisk genomgång innan vi startade.
3 Hur har introduktionen i klassen och handledningen varit under de första två månaderna?
? Det var bra och barnen förstod direkt hur det fungerade och påminde gärna.
? Det fungerade bra direkt, trots att vissa elever var skeptiska.
? Bra och handfast, i omgångar, jag har kunnat diskutera med dig om förändringar eller att gå vidare.
? Det var bra att du var med de första gångerna, eleverna tog det nog med mer "allvar " då.
? Blandade reaktioner från eleverna. Handledningen fungerade bra.
? Hanledaren har varit ute i klasserna flera gånger och först informerat barnen och sedan gett mig vägledning. Det är mycket bra när man handledning i klassen.
? Bra
? Utan anmärkning
? OK
? Rolig och givande
? Vet ej
4 Vilka diskussionen hade du med dina elever innan du införde trafikljuset?
? Hur man kan komma vidare utan att fråga läraren. Vad kan du göra själv?
? Du införde det. Jag minns inte att jag hade någon diskussion om just det.
? Vi pratade om varför vi skulle prova trafikljuset och vilka fördelar det skulle kunna innebära. Vi försökte också göra barnen mer medvetna om deras egna ansvar för skolarbetet.
? Vi talade mycket om vikten att jobba tyst så att alla fick arbetsro. Barnen fyllde i enkäter där de skattade nuvarande situation och berättade hur de tyckte att det skulle vara för att de skulle kunna koncentrera sig.
? Inte mycket
? Vi pratade om hur man kan göra när man behöver hjälp med något. Vi diskuterade om att läraren behöver fördela sin tid så att alla får den hjälp de behöver. Vi pratade om arbetsro och hur mycket och hur högt man kan och får prata i klassrummet utan att man stör.
? Först pratade vi om vilka olika strategier de använde sig av när de "inte kunde" en uppgift. Därefter enades klassen och jag om gemensam strategi som alla ska följa när de fastnar på en uppgift.
? Vet ej (var inte med vid införandet)
? Inga
? Vi diskuterade strategier.
5 Vilka diskussionen hade du med dina elever medan du införde trafikljuset?
? En del elever upplevde att de fick vänta längre på att få hjälp. De tyckte att jag skulle ha frågat dem hur de tycte att det fungerade oftare (har jag fått veta efteråt)
? Barnen fick mycket beröm för hur fint de arbetade och att de klarade flera uppgifter på egen hand. Många var förvånade att de faktiskt kunde jobba tyst och koncentrerat. I början tyckte de elever som fått den mesta av min tid inte alls om att jobba självständigt. De klagade och var osäkra när de inte fick fråga mig när det var "rött". Mina elever var osäkra och att "ta egna beslut" blev en viktig punkt på vår "om du kör fast"-skylt.
? Jag har väl fört diskussioner om hur det ska vara och vad de olika färgerna betyder och har fått påminna om detta när man ändrar färg.
? Hur fungerar det? Minns ni vad vi bestämde vad det gäller de olika färgerna? Gjorde jag rätt idag?
? Bra/dåligt, varför?
? Vi pratade om hur man kan göra när man behöver hjälp med något. Vi diskuterade om att läraren behöver fördela sin tid så att alla får den hjälp de behöver. Vi pratade om arbetsro och hur mycket och hur högt man kan och får prata i klassrummet utan att man stör.
? Vi pratade om att alla vill ha lugn och ro när de arbetar och att man måste kunna vänta på sin tur
? Vi utvärderade kontinuerligt och diskuterade vad de tyckte.
? Diskussioner om vad man gör om man fastnar i en uppgift och fortsatta diskussioner om varför vi använder trafikljuset.
? Vet ej (var inte med vid införandet)
6 Kan du använda trafikljuset i ditt sätt att undervisa eller har du fått ändra sättet?
? I de ämnena som det är mycket enskilt arbete, svårt vid grupparbeten etc.
? Jag kan använda det vissa lektioner.
? Det passar bra in i mitt arbetssätt.
? Inga problem!
? Det går bra.
? Trafikljuset passade på vissa lektioner, men ofta blev trafikljuset svårt att tillämpa.
? Ja under de allra flesta lektioner går det att använda, tyvärr "glömmer" jag ibland bort at ändra ljuset till grönt. Måste bli flitigare på det.
? Under vissa lektionstillfällen fungerar det bra vid andra kan man inte använda det
? Det fungerar bra som vi fått lära oss det. Men vi har nu plockat bort toarullarna och använder istället arbetsmappen som signal att man behöver hjälp
? Jag kan använda det. Framförallt har det gula/orange ljuset slagit väl ut hos eleverna. Jag tycker själv att 7 minuter rödljus i början av en lektion eller efter en genomgång ger mig en mycket bra överblick över var eleverna befinner sig i sina uppgifter/beting.
? Jag kan använda det
7 Hur upplever du kontakten med eleverna under tiden du använder trafikljuset?
? Ibland känner man sig stressad att hinna runt till alla men inte alls lika mycket som innan jag använde trafikljuset. Det känns som att man hinner se allas arbeten under lektionstiden och att man under en dag har pratat med alla.
? Jag ser alla elever på ett annat sätt.
? I början lite stressad att jag stannade för länge hos en, nu är jag lugn.
? Ibland var det positivt att hinna se alla barnen och ge dem möjlighet att be om hjälp. Ganska många barn upplevde dock att det var svårare att få hjälp.
? Jag upplever att jag får mer ensamtid i lugn och ro med de elever som behöver det.
? Den blir bra, man ger sig tid att hjälpa, blir inte lika stressad av att hinna med så många som möjligt på liten tid
? Bra och lugnare nu än innan. De vet att jag kanske tar längre tid hos någon men snart kommer jag.
? Bra man får verkligen egen tid med varje barn
? Lugn
? Det fungerade fint. En del killar tyckte att de fick för lite av tiden.
? OK
8 Hur upplever du tiden under rundan? Räcker den till för att ge hjälp till dina elever?
? Ja men ibland är det lätt att fastna vilket leder till att de som kommer senare på rundan ibland får vänta lite väl länge. det blev dock bättre med tiden.
? Det är ju jag som själv avgör, mina elever tycker att de får för kort hjälp, men det jag hör i deras svar är att de vill bli mer lotsade genom uppgifterna än jag gör.
? Det beror på arbetet. I matte så fungerar boken så att det ska rättas med jämna mellanrum innan de får fortsätta och det hinner man inte utan då får man ändra på det och ibland blir det fel på så sätt att de arbetar med för svåra eller föra lätta uppgifter. Annars räcker tiden bra men man får tänka på att inte stanna för länge hos någon.
? Ja den räcker, jag har 16 elever.
? Ja, annars så börjar jag där jag slutade.
? Ja, oftast räcker tiden för att ge hjälp i skolarbetet. Vi har dock många elever med specifika svårigheter eller diagnoser som ADHD, Damp eller dyslexi. För dessa barn räcker inte tiden.
? Inga problem
? Ja, jag tycker att de får mer hjälp nu.
? Nja. Jag känner mig ibland frustrerad över att jag inte kan förklara något på djupet utan måste låta eleven vänta igen fast jag precis varit där.
? Den räcker, men har också sett att vissa elever "fastnar" hela tiden och får inte så mycket gjort under lektionen
? Inte helt tillräcklig, vi hade behövt vara två eftersom jag har många elever med inlärningssvårigheter.
9 Vad ser du som de största fördelar/möjligheter med trafikljuset?
? Att barnen vet när man kommer till deras plats. Att de alltid arbetar