AE = Alexandra Edman LH = Louise Haag EL = Emma Lind
AE: Utifall att det tekniska inte fungerar kan det vara bra att ha lite stödanteckningar, så att vi inte behöver göra om det här och ta upp mer av din viktiga tid.
LH: Nej, just det. Så viktig är den nog inte.
AE: Det tycker nog inte dina[blick mot medarbetarna på redaktionen]
LH: nej det tycker de nog inte men nu blev det lite så här i och med att vi fick det här strömavbrottet precis, det var ganska stort, annars brukar vi bara meddela att nu är det strömavbrott där och där, men är det 6000 i hela Kalmar så är det ganska mycket…. AE och EL: Mmm.
LH: …då ringer, jag hade två som ringde bara; Jag har ju inget batteri i radion, vad är det
som händer?
AE och EL: Hummande, medkänsla. EL: Usch ja.
AE: Samhället är så beroende av ström nu för tiden
LH: Ja, och det här är ju vår viktigaste funktion asså när det är sådan här kris, eller kris det var ju att ta i, men ni förstår vad jag menar, när det är liksom sådana här stora hädelser att man faktiskt kan gå ut och berätta för folk vad det är som håller på att hända.
AE: Då tänkte vi prata med dig om mångfaldsarbetet och lite sådär… LH: Ja
AE: så vi tänkte börja med att fråga, vad mångfald i medierna betyder för dig?
LH: Jag tycker att det är jätteviktigt med mångfald i medierna därför att jag tycker att vi ska spegla samhället, och samhället idag består ju av en mångfald av individer, asså av olika etiska bakgrunder, och ja olika typer av andra bakgrunder som vi måste få fram i media, tyvärr är det ju ganska svårt faktiskt, men det är ju oerhört viktigt för att man som lyssnare eller tittare eller läsare, eller som familj ska känna igen sig i media, i den media som man konsumerar, så tycker jag att det är jätteviktigt att det speglar också så att jag kan se att det är okej det här är, eller jag kan se folk med min bakgrund eller med min härkomst.
AE: Mmm. Hur skulle du förklara ordet mångfald liksom, hur brett är det för dig?
LH: Ja, mångfald är väl egentligen allt som är motsatsen till stereotypt kan jag tycka. Så att det kan vara klassbakgrund, det kan vara uppväxt, det kan vara etnisk bakgrund, utländsk
härkomst eller hm en annan sexuell läggning till exempel, det kan också vara vad som helst som gör att jag är annorlunda eller att du är annorlunda än mig till exempel.
AE: Hur arbetar ni med mångfalden just här, på den här arbetsplatsen?
LH: Vi tänker väldigt mycket på det i den mån vi kan när vi går ut och gör inslag och reportage att kanske leta efter ämnen inom en viss grupp då, till exempel att man försöker hitta det ämne som berör den målgruppen om man säger så och att försöka hitta kvinnor som också är svårt att få med i media och att hitta människor med utländsk bakgrund men inte att de ska kommentera hur känns det att vara invandrare i Sverige utan att de får kommentera köttpriserna på ICA så att man försöker få med dem i det vardagliga också tycker jag också är väldigt väldigt viktigt. Att man ser till att göra intervjuer i de olika klassområdena om man nu får prata klassområden att man åker ut till de olika områdena, bostadsområden till exempel där det bor en viss typ av människor, likväl som man åker till de fina villakvarteren, förstår ni va, så att man hela tiden försöker bredda sig och inte bara tänker enkelspårigt eller enkelt att gå ut på stan liksom och göra grejen snabbt utan att faktiskt försöka få med så mycket som möjligt av mångfald.
AE: Mmm. Hur gör du som nyhetschef för att motivera dina medarbetare att tänka på det här just att bredda sin syn när de går ut och gör intervjun?
LH: Det gör vi ju oftast vid morgonmötet när vi sitter och pratar om, dels när vi väljer ämne att man kan rikta in sig där och sen att man kanske väljer att prata med reportrarna när de gåt ut att tank på att du kan göra på det här sättet eller nu har vi ett väldigt bra tänk här bland folket, så de är många gånger inne på detta redan men det gäller ju att kanske pusha lite extra kanske för att hitta de här ämnena och att kanske själv söka dem och komma med förslag vad man kan göra och så och sen för vi ju statistik för att se vart åt det barkar att man ser att man har vi ska ju ha 50 procent kvinnor till exempel och ska ha ett visst antal invandrare alltså med utomnordisk bakgrund med och ser till att man uppfyller detta då, ibland är det enkelt och ibland är det svårare.
AE: Vad för ni för statistik här, på den här redaktionen i Kalmar just i nyheterna och sådär, vad kollar ni?
LH: Vi kollar efter kvinnor då, för det är svårt att få med kvinnor på intervjuer och vi kollar efter vi försöker få folk med utländsk bakgrund och då menar vi utomnordisk bakgrund, asså inte finsk, dansk eller norsk då, och vi vill ha med berörda och vi vill ha med så få makthavare som möjligt och ska vi ha makthavare vill vi ju gärna ha kvinnliga makthavare om det nu är så och sen kollar vi ju också egna nyheter och om vi är först med nyheterna och sådana här saker och för mångfald så är det ju de som jag nämnde där.
AE: Ni har inga listor speciellt eller något sådär med kvinnliga makthavare eller något sådant där som man kan tänka på eller så?
LH: Du menar om man nu ska göra med makthavare så? AE: Ja
LH: Nja, nej det har vi väl inte men vi vet ju till exempel vilka kommunalråd och sådär som är kvinnor det vet vi ju i länet så att man kanske kan välja då om det är så att man ska göra en
enkät om man just ska ha med dem så kan man välja dem då, sen har vi väl ingen men många företagsledare sådär är ju män och det är det som är problemet men man kanske kan tänka så här istället då att vi ställer inte frågan till en företagsledare utan vi pratar med någon anställd istället där vi vet att vi kan hitta kvinnor eller vi kan hitta dem som har en utländsk bakgrund asså man får ju kanske tänka kan tänka bort ett led, jag menar informationen har vi ju, jag kan ju ringa till företagsledaren och få fakta och få kommentaren, men jag behöver ju inte banda honom.
AE: De här olika statistikerna som ni för och sådär, hur länge har ni gjort det här på Sveriges Radio Kalmar?
LH: Oj, det har vi nog gjort sen 2004 tror jag det var här med statistiken, 2004/2005 något sådant.
AE: Hur samlar ni statistiken här, just i nyheterna?
LH: Jag sammanställer den en gång i veckan och så för jag ner den i ett ENPS dokument och när jag ser sen så skickas den även ut på mejl till mejl till personalen som ser så här var veckan.
AE: Vad har den egna statistiken visat? Har den visat något?
LH:[Skratt] Ja, det gör den, den visar att vi är väldigt dåliga på kvinnor många gånger och den visar att vi har blivit bättre på att göra egna kartläggningar att vi har blivit bättre på att tänka på att få med folk med invandrarbakgrund till exempel och att vi har blivit bättre på att tänka på att få med berörda, det måste jag faktiskt säga, det är ju som en sådan här väckarklocka på något sett, så visst den visar ju på mycket och den visar ju även naturligtvis på spridningarna i kommunen och det är ju också väldigt viktigt, att se vart vi har varit, i vilka kommuner vi varit i så att säga i inslag menar jag ju då. Sen kan jag ju tycka ibland att när vi har väldigt många bra grejer så ska inte en bra nyhet inte bli en dålig nyhet bara för att man inte har med en annan etnisk bakgrund och man inte har med en kvinna så kan det ju vara en fantastiskt bra nyhet så ibland måste vi få klappa oss på axeln och säga att vi har gjort väldigt bra nyheter så att man inte bara ser till själva vilka personer som är med, det är viktigt men man får inte glömma att vi gör många bra nyheter ändå.
AE: Vilka siffror relaterar ni er statistik till?
LH: Asså kvinnor till exempel så är det 50 procent för det är ju 50/50 ungefär ute och sen har vi sagt att vi ska ha med ungefär fyra personer med invandrarbakgrund med en annan
etniskbakgrund i nyhetssändningarna per vecka för att vara godkända men sen vill vi ju ha med fler naturligtvis, så att vi har lite olika mått som vi faktiskt ska nå upp till vad vi vill, men det är ju de viktigaste tycker jag.
AE: Vi har ju plockat fram lite egen statisktik när vi har fört… LH: Och den håller inte riktigt för det jag har säger va?
AE: Jo, asså vi har kommit fram vi har ju räknat ganska generellt då med invandrarbakgrund och då har vi räknat utomnordisk och nordisk också då båda två och vi har lyssnat med på er och analyserat de här två veckorna vecka 45 och 46 och lyssnat efter vad vi kan tycka att
lyssnarna kan uppfattas som utländsk, vad gäller hur de pratar, hur de låter eller med dialekt och så eller…
LH: Jag kan ju säga det att det vi definierar som att man ska säga att man ska hamna i den här kategorin utländsk bakgrund så ska man antingen ha ett namn som klingar utländskt att man ska höra av namnet att den här personen är från ett annat land eller man ska höra tydligt på brytningen. Sen vet jag ju att många kan reagera på det där, för det finns ju dem som är andra eller tredje generationens invandrare som har ett, är de då svenskar eller är de, men om man ska tänka på att man ska identifiera sig så är det ju så att som lyssnare så vet ju inte jag hur många generationer bak utan jag hör ditt namn så tänker jag okej.
EL: Det är samma definition som vi har haft.. LH: Vad bra.
AE: Vi har också tänkt på det liksom om namnet klingar som sagt så kan man ju inte veta om det är andra eller tredjegenerationens utan att man uppfattar det så då?
LH: Nej, nej, visst.
AE: Sen har ju vi räknat lite på det här i procent då under de här två veckorna och… LH: Spännande
AE: Då har vi kommit fram till att det är ungefär runt åtta procent med utländsk bakgrund sammanlagt av de som får uttala sig då och 92 procent då är det som vi har räknat som svenskar då. Sen har vi ju relaterat den och jämfört den statistiken med som vi har kunnat få ut från Statistiska Centralbyrån då på utländsk födda i just Kalmar kommun då och den visar ju sig att om man kollar på just den siffran, för det kan ju finnas andra och tredjegenerationens också men den finns ju inte med i någon sån mätbar statistik och då har det visat sig att ni speglar den på väldigt bra…
LH: Vad roligt då
AE: i alla fall under de här två veckorna. EL: Ligger på 7,8 procent i Kalmar…
LH: Ja, just det, det stämmer nog, jag har nog sett de där siffrorna
EL: och så ligger ni på 8, 4 procent typ, men då har vi ju räknat nordisk också. Och av de åtta procenten så är 35 procent nordiska eller så.
LH: Så man får dra ner den siffran lite grann om man ska ha EL: Ja, ja men det är ju ändå
LH: Men det är ju ändå i närheten kan man ju säga AE och EL: Precis, sådär
[Ringsignal]
LH: Sveriges Radio Kalmar Louise [telefonsamtal] LH: Ursäkta
AE: Det är ingen fara. Det är lite av vad vi har kommit fram till. Vad tror du själv om de veckorna om du tänker tillbaka och har hunnit kolla?
LH: Veckorna kan ju variera så väldigt mycket, ibland är det ju så att man slöar till kanske eller rättare sagt som vi hade förra veckan hade vi ju den här polisgrejen med de här svartjobben, han som sålde svart, det var ju våran grej, och då är det ju klart att det blir mycket poliser och mycket makthavare och mycket män och asså det är skitbra grejer och vi är först och tidningar och andra medier går efter oss och vi är nyhetsledande jättebra men han har ju ingen invandrarbakgrund den polisen, och där kanske man inte aktivt kan söka på det sättet. En sådan vecka naturligtvis blir ju kanske inte så bra i statistiken men då kan man ju annars tänka att vecka efter kan vi tänka lite mer på det här så att man får lite mer den typen av nyheter då va, em
Svarade jag på din fråga nu eller?
AE: Ja, ungefär. Men vad skulle du säga generellt sett genom åren nu när du har jobbat med det här med utomnordisk bakgrund. Hur tycker du att ni uppfyller det här på Sveriges Radio Kalmar?
LH: Jag tycker att vi kan bli mycket mycket mycket mycket bättre och jag tror att det handlar om att redan från, alltså ha det här tänket och jag tror att ju längre tid vi jobbar på det desto lättare är det att få in det, jag vet ju själv ibland att jag kan liksom slöa ner…
[ringsignal]
LH: Louise, det var fejk. Att det är lätt att slöa till och liksom inte ta den där extra, skulle man inte kunna göra på det här sättet, visst så visst vi kan bli mycket mycket bättre men vi är på rätt väg vi är verkligen på rätt väg. Vi fick ju pris för den här mätningen också för ett par år sedan för Kalmars kommuns jämställdhetspris för att det uppmärksammades att vi gjorde just den här, men det här görs ju i generellt i hela Sveriges Radio, alla kanaler gör ju detta men lite olika på olika stationer så va, men i Malmö till exempel tror jag inte man mäter dansk med utomnordisk då då, för då skulle de ju ha med väldigt många i sina sändningar, jag tror ju att det är så i alla fall, men ni får väl prata med Tinna sen om det.
AE: Det ska vi göra. Men vilka svårigheter ser du med att öka mångfalden i nyheterna? LH: Det är väl att få övertyga dem om att de ska vara med, alltså att dels är att i många kulturer för man inte fram kvinnan på det sättet som vi gör här i Sverige, eller borde göra i Sverige också, där har inte kvinnan, de företräds inte på det sättet som vi skulle vilja egentligen, och då är det svårt att nå dem och sen kan det vara att ringer man till ett företag och man vet att det finns två jämbördig en man och en kvinna som har samma position eller liknande uppgifter och där vi vet att vi aktivt söker kvinnan, så lämnar de nästan alltid över till mannen, ”Nä, det får Kurt ta” liksom, jaha, och då krävs det ganska mycket
övertalningsförmåga, kvinnor är väldigt dåliga på att träda fram och våga säga någonting, att våga liksom stå för sin åsikt på något sätt och det är lite tråkigt tycker jag. Man tror kanske inte att det är så men vi märker det väldigt tydligt när vi ringer till företag eller ringer ut i
Sverige, så är det så. Är man ute gör en enkät på stan då kan man ju faktiskt masa sig till att se till att ha med folk med invandrarbakgrund, vi gjorde till exempel så att vi lät två stycken med invandrarbakgrund läsa in våra tipstelefon och webtrallor här och det tror jag har gjort jätte mycket att man hör en röst som bryter och som säger att liksom att har du något nyhetstips så ring till oss, som förhoppningsvis då kanske känner att om man själv har invandrarbakgrund att man vågar ringa för att man känner igen att rösten hörs liksom, eller att man vet att man kan uttala sig, det låter lite så man, låter lite lustigt när man måste säga så här, men så är det många gånger ute i de här problemen som vi stöter på tyvärr.
AE: Går du igenom den här statistiken som ni för mer med dina medarbetare och på nyhetsredaktionen än i ett mejl?
LH: Nej, de får det i ett mejl, men är det något speciellt så brukar vi återkoppla det, egentligen så borde vi göra det mer än vad vi gör också, jag vet att Anna har suttit och gjort och gått tillbaka, och det har jag också, men hon är den som har varit mest drivande i detta att ta reportrarna och gått tillbaka 20 inslag och se hur man fyller det här med ljud, kvinnor och så vidare. Och det kan ju vara en tankeställare för många när man ser så tydligt liksom att oj då, nu var jag ingen bra person på att ta med berörda, då kanske jag ska tänka om då som
reporter.
AE: mmm, ni brukar ta upp det lite med varandra?
LH: Ja det händer och så ser man ju jag ser ju den här statistiken och kan titta att oj nu måste vi försöka göra någonting för att få upp den här siffran.
AE: Vi har även kollat på mångfalden hur det är fördelat mellan kvinnor och män och ålder och just det här med ja, utländsk bakgrund på redaktionerna då, hur arbetar ni just med det, när ni tänker på anställningar och sådär?
LH: Vi söker. Vi vill ju gärna ha hit reportrar eller anställa med utländsk bakgrund, men det är inte heller så lätt i och med att alla tänker så här idag, människor med ett utländsk klingande namn är väldigt attraktiva, så vi kan tänka till exempel när vi söker praktikanter och vikarier, sommarvikarier att vi gärna vill ha folk och då inte bara med invandrar utan det kan vara folk från olika ja, socionomiska klasser, vill vi ju också ha naturligtvis, det kanske inte är lika lätt att hitta, eller asså man kan ju inte riktigt fråga så på det sättet riktigt men man får ja alltid CV där det står lite grann om bakgrunden om folk och då gäller det ju att hitta så att man speglar samhället på ett väldigt bra sätt men sen är det ju så att det är tufft många gånger att hitta folk med utländsk bakgrund som vill jobba här, eller med annan så, mångfaldsbakgrund så att säga.
AE: Hur tycker du att det ser ut på just nyhetsredaktionen just nu då med mångfalden? LH: Det är väl inte så jätte många människor med en annan bakgrund så att säga annars ser det väl, vi har blivit fler kvinnor nu tror jag va än vad vi är män, vill jag erinra mig, och så har det ju inte alltid varit, det har ju varit ganska mansdominerande värld förut. Nu är det väldigt mycket kvinnor och väldigt mycket kvinnor som söker som praktikanter hos oss också, och det är ju roligt. Nu är det nästan så att vi faktiskt får tänka så här att nu måste vi ha en kille. AE: Det ser ju vi på journalistutbildningen vi är mest tjejer i klassen, en större andel som är det.
LH: Det kan ju också vara, det gäller ju att även se över liksom vad man har vi för folk, vilken sexuelläggning har vi för det är också en viktig aspekt, det är inte heller något som är så jättelätt liksom att fråga folk så, asså det är bara tacksamt om man får reda på och veta att det är så, för då vet vi att vi speglar den biten också väldigt bra.
AE: mmm. Hur tycker du att arbetet på stationen eller redaktionen har förändrats sedan ni började föra sån här statistik om mångfalden?
LH: Det är väl det att vi pratar om det mer och att vi faktiskt ser det på papper, annars är det ju så att det som är sänt i radio för en vecka sen, jag kommer ju knappt ihåg mina, jo, det gör