Intervju med lärare 1 Manlig lärare, medelålders
I: Hur ser du på att historia nu blivit ett kärnämne på gymnasiet?
IP: Det är jättebra, det har behövts länge. Nej, så det är väldigt positivt.
I: Inget mer att tillägga om det?
IP: Poängtalet borde kanske vara 100. 50 får vi nöja oss med tills vidare. Det får duga, bättre än noll då det är så mycket i historiekursen som de hade missat annars. Stor förståelse för samtiden och så, som vi nu hinner med lite grann.
I: Ser du några särskilda utmaningar med den här kursen?
IP: En utmaning är att man har ett fokus på 1776 och framåt i stort sett. Att ändå skapa en total bild av världshistorien. Man har då några lektionen i början där man kan göra nedslag i de tidigare epokerna enligt ämnesplanen. Att hitta en röd tråd där. Här på skolan har vi gjort demokrati till en röd tråd, så vi gör nedslag i antiken och upplysningen för att visa på hur demokratin växt fram.
I: Hur gjorde du då du planerade på den här nya kursen, då det är en helt ny kurs?
IP: Jag tittade lite i den här boken, (“Historia 1 Då, nu och sedan” Långström mfl 2009), som är helt ny och anpassad till den här kursen. Tyckte att det var viktigt att använda en ny bok och inte låtsas då att det var som tidigare. Så har vi just valt antiken och upplysningen, ska vi titta på som inledning. Sen blir det då det här 1776 och framåt. Jag funderade på vad som var viktigast att få fram det här med demokrati som röd tråd. Hittade ju då förstås den Athenska demokratin, antiken och upplysningsfilosoferna, och revolutionernas tid, industrialiseringen. Det var ju det jag fick
tänka på från början. Samtidigt så finns den här kursen på alla program, så man kan kanske inte riktigt köra samma gamla övningar som när det bara var samhälle och natur. Så jag har fått göra det väldigt tydligt, med mind maps och tydliga enkla frågor till texterna.
I: Så du har anpassat innehållet på den nya kursen, till att det är elever på det praktiska programmet? Hur visar det sig i undervisningen?
IP: Man får ju gå igenom väldigt grundläggande. För det är så ojämt fördelat på högstadiet. En del har kanske läst ganska mycket historia medan andra kanske bara haft fem lektioner om andra världskriget och inget annat, eftersom man haft såna där SO block. Nu ska det väl bli ändring på det. Men just nu är det så, därför får man gå igenom väldigt grundligt t ex antika Grekland. Inte på något direkt avancerat sätt. Man måste förklara vad som hänt. En del har väldigt lite förkunskaper, en del har det. Men inte alla.
I: Så du upplever att det är väldigt stor skillnad med vad de har för förkunskaper?
I: Ja det där det, det är det.
IP: Och det är ett problem?
I: Ja, det är det, det kommer. Det är så i GY11 att tanken är att det inte ska vara så, att det blir en progression. Man har läst visa saker på grundskolan sen läser man kanske andra saker på gymnasiet.
IP: Så du tror det kommer bli så?
I Ja, men det dröjer kanske 4-5 år.
IP: Är det något särskilt du tycker de missat på den här 50 poängskursen som man kunde hunnit med på 100 poängskursen?
IP: Jag gillar antiken och medeltiden och renässansen. Jag gillar äldre historia, hade gärna sett mer av det. Nu kan man förstås välja två äldre epoker och göra nedslag i, tror jag det står. Så man kan ju välja dem, men man kan inte välja alla. Men å andra sidan ska man göra 1900-talet ordentligt och inte stanna vid andra världskriget så måste nog den tiden tas från de tidigare epokerna.
I: Är det något särskilt i den kursen som inte hinns med som de verkligen skulle behöva?
IP: Nej, det kan jag inte säga direkt. Renässansen möjligt. Tycker det är en intressant epok, det är mycket som vänder där. Det hade jag gärna haft som obligatoriskt. Man lägger fokus på 1900-talet. Text och förståelse av den lilla människan i historien och demokratins framväxt. Det kan man inte säga är fel. Det håller jag med om.
I: Men sen finns det ju också en fortsättningskurs, en 50 poängskurs till. Som de kan välja.
IP: Det måste i så fall in som individuellt val. Det har jag fått förfrågning om i en klass, hur man läser mer historia. Kanske lite mer avancerad nivå. För de som är mycket duktiga i BF klassen som jag har inser ju att min genomgång är oerhört enkel, och att frågorna de får att lösa och texterna är väldigt lätta. De som har planer på att läsa vidare vill nog ha lite svårare.
I: Så nivån är lägre än på de teoretiska programmen?
IP: Ja, nivån är lägre. Ja, eftersom en del elever har dåliga förkunskaper och en del kommer hit med låga betyg från grundskolan. Så då kan man inte förvänta sig, att alla har. Att man kan säga, man bara ställer en fråga vad innebar upplysningen så kan alla svara på det. För det kan de inte.
I: Men, alltså hur upplever du det här med att du sa att många har dåliga betyg och så? Upplever du att många elever har problem med läsförståelse?
IP: Ja, det är lika stort problem. Jag fick frågor av ganska duktiga elever på BF t ex vad betyder “avsätta en kung”, vad gör man då? Vad innebär “kapitulera”? Var många som inte förstod det. Då är det ändå rätt duktiga elever. Så ordförståelsen, läsförståelsen är inte den bästa nuförtiden.
I: Du ser det som en utveckling?
IP: Ja, det gäller på alla program. Många har svårt med ord som vi kanske tycker är ganska självklara.
I: Så man kanske måste vara tydlig, måste förklara begrepp?
IP: Tydlighet och strukturen. Många elever på yrkesprogrammen behöver struktur. Så att, kanske en mindmap. Ge tydlig genomgång, kanske i punktform och så. Lite torftigt, lite trist känns det ibland att göra de genomgångarna . Men de här eleverna tror jag behöver det väldigt väl.
I: Använder du mycket annat än texter? I någon större proportion?
IP: Jag har använt en del film och TV-program hittills. På antiken använde jag ett program om de olympiska spelen. Jag gjorde faktiskt en lektion om renässansen även om vi inte bestämt det. Använde filmen 1492, om Columbus. För den handlar rätt mycket om upptäckter och så. När vi kom till upplysningen använde vi ett TV-program om franska revolutionen. Lite snuttar från Marie- Antionette filmen.
I: Använder ni datorer?
IP: Datorer har de inte fått förrän idag, idag delas de ut. Så det har de inte haft tidigare, nu kommer det. Nu har jag också inlett med en uppgift på svenskt 1800-talet, där de just ska jobba själva med sina datorer. Lära sig göra en fil och skicka svaren till mig. De har denna och nästa lektion på sig, och så har jag lagt till en textuppgift för betyget C eller ännu bättre. Då måste de fylla i en textanalysfråga på kriget 1814. För vi har ju pratat om det tillsammans, lärarna i historia. Förståelsen finns ju nu i alla betygsstegen egentligen. Så det räcker inte med att man vet att
revolutionen var 1789 och att Gustav Vasa var kung. Man måste visa någon form av textförståelse.
I: Men det här med att texten ofta är central i historieämnet kan ställa till med problem om man har elever som har problem med läsförståelsen?
IP: Ja, det kan det göra och jag har inte riktigt sett hur det kommer gå eftersom det är första året. Men det kan det absolut göra. Möjligen kan man nå ett F eller E, godkänt. Men vill man ha högre än det. Vill man ha högre än det då bedömer vi det som att då måste man vara ganska duktig på att tolka texter. Som den här uppgiften vi använde om Vietnam. Text A och Text B som man jämförde. Den boken är suveränt bra. Den kommer jag också använda här, som inlämningsuppgift och visst, förstår man då inte text som är lite mer avancerad än lärobokstext - då är det nog väldigt svårt att få mer än betyget E.
I: Hur tycker du den här läroboken (“Historia 1 Då, nu och sedan” Långström mfl 2009) är?
I: Jag tycker den funkar bra, för den är ganska enkelt skriven. Det är inte ofta man får frågor, det här förstår jag inte alls. Den är ganska enkelt skrivet. Sen kan man tycka det är lite löjligt. På två sidor lyckas man fixa industriella revolutionen, den franska revolutionen och den amerikanska
revolutionen. Då är det ändå några stora bilder. Det krävs ju att läraren berättar också.
IP: Det är inte stor risk att det blir alldeles för förenklat och snuttifierat?
I: Visst finns den risken. Men en god lärare får försöka bygga på lite mer, sen finns det uppgifter till den här boken som finns på datorskivan med andra textuppgifter och grejer, så att det här med att de har datorer för ju nog med sig att läraren också tar med sig och kommer visa powerpoint och så.
I: Hur tycker du motivationen är hos eleverna?
IP: Den är ganska god, alltså jag är ju religionslärare också. Då har man hört mycket från yrkesprogrammen, varför ska vi läsa religion? Jag inte hört en enda som sagt, varför ska vi läsa historia? Det verkar finnas större acceptans för just historia. Sen är det en del som kommer direkt och frågar, när ska vi läsa om krig. När ska vi läsa första världskriget och andra världskriget? Man förknippar historia med krig. Man blir kanske förvånad då man haft fem lektioner utan att man nämnt något krig. Jag tror ofta man är positivt inställd till att läsa historia.
IP: Lite grann, kan man.
I: Du kanske upplever lite skillnader mellan historieintresset mellan killar och tjejer?
IP: Jo det gör jag. Båda är nog intresserade. Killarna är mer intresserade av krig , absolut och kan ofta ganska mycket nu om andra världskriget. Tjejerna är mycket sämre om krig, men kan mycket mer alltså om grunderna, bakgrunderna som nu franska revolutionen. Annars är det lite grann ett killämne fortfarande, även om man dragit ner på det här om kungar och krig, så är det ganska många killar som räcker upp och kan saker som kanske inte står i boken. Kanske genom dataspel.
I: Tänkte på det här om svårighetsgraden också. Hur upplever du det här med arbetsbördan för eleverna på de praktiska programmen gentemot de teoretiska?
IP: Ja, nu har jag ju ganska långa lektionspass. Så vi gör nog det mesta på lektionerna. Men nu har jag ju den här 1800-tals uppgiften, på sikt. Då har man ju en hemuppgift då om man inte hinner lösa det i salen. Men kanske kursen är lite enklare, så kanske lite mindre arbetsbörda, det blir t.ex. inte de här långa läxorna. Eftersom ska man ge läxa om det här med revolutionerna, så är det ju bara två sidor. Men i den andra boken för 100 poängskursen kanske det är 4-5 sidor.
I: De två 50 poängskurserna då, om man läger till den andra 50 poängskursen så ska det motsvara kursen på det teoretiska programmet. Tror du det kommer göra det?
IP: Jag är för dålig insatt i det. Så jag kan inte riktigt svara på det. Är inte så insatt i det, förstår inte riktig hur de ska göra det för vi har ju ändå gått igenom en stor del av historien nu.
I: Du menar att ni försökt ungefär samma saker komprimerat?
IP: Ja, ja komprimerat ja, med fokus på demokrati. Men jag är inte riktigt insatt i den kursen hur de tänkt göra. Det är mer att vi inte haft den ännu. Får se hur det blir nästa termin, om det blir
individuellt val, om skolan erbjuder det.
IP: Det beror lite på om behörighet, exempelvis om det fortfarande är behörighetsgivande för exempelvis polisjobb och så, eller om det räcker nu med den här 50 poängaren. Vi har fått rätt många elever att välja, från yrkesprogrammen att välja individuellt val tidigare. För att det har varit behörighetsgivande om man velat bli polis.
IP: Så du menar att skolan om skolan kommer erbjuda den?
IP: Ja, om det är behörighetsgrund i den.
I: Så då känner skolan.
IP: Ja, då är vi nästan skyldiga att erbjuda.
I: Vad tycker du varit positiv med den nya kursen och elevgrupperna?
IP: Man når ut mot fler elever i historia. Det finns ju lite grundläggande händelser i världshistorien som alla bör känna till och har man läst väldigt lite på högstadiet och inte alls på gymnasiet, så blir det lite torftigt med kunskapen tycker jag så kan vi styra det lite mer, vi historielärare och se till så att alla har en del viktiga saker i ryggmärgen som demokratins framväxt.
I: Men du tror att de flesta eleverna kommer nå målen?
IP: Det tror jag säkert, ja. Det är ju ingen svårt kurs att bli godkänd på. Om man tittar på betyget E så handlar det översiktliga redogörelser, ge enkla exempel och förklara översiktligt med samband i det förflutna och i nutid. Alltså de kan ju vem som helst göra. Så gäller då att man vid provtillfälle har kunskaperna redo, så jag kan inte se att om man jobbar på ett bra sätt och läser på och tillägnar sig det som kursen innehåller så ska man bli godkänd på kursen. Jag tror det är få som kommer få F för att de inte kan, har förstått. Så då är det nog att man struntat i det.
I: Ja, det har de.
I: Så när du valde fokuset på innehållet så blev det demokrati som blev fokus, kunde man gjort det på något annat sätt?
IP: Ja, det hade man säkert kunnat. Nu är den här boken också utformad på det här sättet. När de inleder med svenskt 1800-tal så jämför de bakåt i tiden. Du som är född nu för 20-18 år sedan, du är vann vid att man får uttrycka sina åsikter, så var det inte förr. Man jämför med förr och när det var okej att säga sin mening och så va, så den här boken är lättast att göra på det sättet. Men man hade kunnat ha andra röda trådar, med det moderna samhällets framväxt och så. Men vi tyckte väl gemensamt att det var så viktigt, vi har ju många elever från olika kulturell bakgrund att vår syn på demokrati och vad som är okej, vill vi ska genomsyra undervisningen.
I: Så ni tog ett gemensamt beslut på skolan?
IP: Ja, det gjorde vi. Vi historielärare.
I: Så på något sätt samarbetade ni vid planeringen.
IP: Ja. Första gången sågs vi då i augusti i början och bestämde vilka epoker vi skulle ta in, av de äldre och då blev det antiken och upplysningen.
I: Fanns det någon speciell anledning att ni bestämde gemensamt vissa saker om kursen på skolan?
IP: Ja, det var att vi skulle få en samstämmighet i bedömning. Vi har tidigare haft problem med det. Vi har haft ett A-kurs prov. Det här Skåneprovet. Så har inte gemensamt att vi ska gå igenom det och det. Så det har varit lite olika. Vi hade en kollega som är pensionerad nu som var fantastiskt bra på antiken och hennes elever klarade alltid de frågorna bra på det. När man får välja tre av femton frågor så valde de frågor om antiken. Sen hade vi någon lärare som gjorde väldigt mycket om världskrigen och någon lärare som hade varit doktorand i ekonomisk historia, då blev det mycket ekonomisk historia och så. Så vi ville ju ha bort det att alla körde sitt race, så nu ska alla fokusera på samma epoker, kan väl säga.
I: Vad ser du för fördelar med att alla fokuserar på ungefär samma innehåll?
IP: Att det blir en rättvis bedömning sen, vi kommer säkert ha ett slutprov.
I: Så ni ska ha ett gemensamt slutprov?
IP: Jag tror t o m att det kommer något från skolverket, men det har jag inte riktigt koll på, jag är inte huvudlärare i historia. Men jag tror det kommer något centralt. Då har vi haft lite problem med det, någon lärare har inte hunnit med samma saker som de andra. En del har haft fokus på antiken då andra haft fokus på modern historia. Då man haft frågor, då har det blivit snett, om många frågor har berört tiden efter 1950 och så kan någon lärare säga att min klass är missgynnad då vi inte kommit så långt, nej vi hann inte så nu vill vi komma bort från det.
I: Så det blir en rättvis bedömning lokalt, men om det inte blir ett nationellt prov så kanske det inte blir rättvist mellan skolor ändå om man har olika innehåll.
IP: Ja, det är en risk. Man får se om det kommer något nationellt prov. Jag vet inte om det finns på den här kursen
I: Så du hade velat se ett nationellt prov?
IP: Ja, det skulle jag vilja.
I: Det är främst för att göra en rättvis bedömning?
IP: Ja, vi har nu sagt att vi ska undvika prov där man i princip bara frågar efter vad hette den personen och när ungefär när skedde det? Det är väl frågor man håller på att gå ifrån men som man fick ta till då man just hade yrkeselever i historia individuellt val som jag hade i fjol. För att, hitta. Det blev alltså ett G-prov. Men nu ska vi försöka. Vi kommer ha såna frågor men, men vi ska försöka ha mer såna förståelsefrågor på proven.
I: Har du haft några prov än?
IP: Nej, BF kommer ha ett prov om några veckor.
I: Men du sa innan att du hade lite mer faktafrågor tidigare på yrkesprogrammen men du går ifrån det nu?
IP: Ja, inte i själva. Om de har arbetsmaterial till ett avsnitt så kommer jag fortfarande köra den typen av frågor, men också lägga till textfrågor. Det kommer en del vanliga frågor, vad var skottet i Sarajevo och när inträffade det och vad innebar det? Men också kanske någon form av textfråga från kanske fredsöverenskommelsen i Versailles 1919 och så, vad är detta för text och vad skildras här.
I: Men du tror inte det blir något problem att byta fokus på frågorna till mer analytiska?
IP: Det kan det bli, för de är inte riktigt vana. Därför får man smyga in, så där lite efterhand. På någon uppgift från den här boken där man skulle jämföra 4-5 texter och jämföra dem och så. För man kan inte komma med det efter första lektionen, utan det får komma efterhand.
I: Hur såg den första lektionen ut?
IP: Första lektionen, då tittade vi på det kapitlet i boken, som heter “Varför läsa historia?”. Där beskrivs på ett ganska trevligt sätt. Gjorde en mindmap där också, det var fyra olika punkter som eleverna skulle hitta på 3-4 sidors text om varför man skulle läsa historia och det hittade alla elever ganska lätt, sen var det ett avsnitt hur en historiker jobbar, så gjorde jag lite frågor om det. Så vi började inte med en epok. Utan vi började med det här lite övergripande, vad är historia. Varför ska man läsa det.
I: Så det var kanske lite för att motivera dem?
I: För att få det att kännas meningsfullt, inte det här varför läser man det här.
IP: Ja, det vill man ju undvika.
I: Har du några andra idéer om hur man ska motivera de här eleverna?
IP: Ja, det gäller ju att försöka koppla det till deras verklighet rätt så mycket. Går man igenom det här med revolutionernas tid så ställer man ju givetvis en fråga om det har förekommit revolutioner i vår tid. Franska samhället inför revolutionen, de här enorma orättvisorna i skatteuttaget. Vad hade ni tyckt om det varit så här. Industriella revolutionen har jag texter om barnarbete. Hur hade det varit att leva här om ni hade levt för 150 år sedan och ni hade varit brittiska parlamentsledamöter