• No results found

Transport och rörlighet

IOK:s utvärderingsområden

- Transport och rörlighet är ekologisk och social hållbar. - Hållbar turism främjas.

(IOC Evaluation Commission, 2017c, min översättning).

6.2.1 Transport

Infrastrukturen i en stad, som delvis utgörs av anläggningar och grönområden som behandlats i föregående delkapitel, har en stor påverkan på val av transport och den energiförbrukning den i sin tur medför (Rydin, 2010). Tidigare nämndes hur tre fjärdedelar av det genomsnittliga ekologiska fotavtrycket för en genomsnittlig evenemangsbesökare utgörs av val av transport (Collins, Munday & Roberts, 2012); vilket gör tansport ett viktigt fokusområde. Fördelen som såväl Paris och Los Angeles har är att de är rutinerade när det handlar om mottagandet av ett stort antal turister och har erfarenhet av tidigare (idrotts-) mega-events. Paris i from av exempelvis ’Tour de France’ och ’UEFA Euro 2016’. Los Angeles i form av att årligen vara arrangörer av flertalet stora evenemang och ceremonier, som exempelvis ’Grammy Awards’; och år 1984 var Los Angeles senast värdstad för sommar-OS. Paris belyser sin erfarenhet och rutin genom att beskriva att de har infrastruktur och arbetskapacitet som är invand vid att årligen ta emot 80 miljoner turister.

6.2.2 Kollektivtrafik

Kollektivtrafik är ett område som såväl Paris som Los Angeles lägger stort fokus på när de argumenterar för tillförseelsen av transport i samband med OS. Båda städerna har målsättningen att samtliga åskådare ska ta sig till anläggningarna genom kollektivtrafik, eller genom aktiv transport i form av gång eller cykel. Val av transport är starkt beroende av dess åtkomlighet. Rydin (2010) uppmärksammar att det vid utveckling av transportsystem i en stad är av vikt att det planeras för att önskat rörlighetssät förstärks. Om kollektivtrafik ska uppmuntras måste transportsystem utvecklas på ett sätt att det blir attraktivt att välja utifrån pris, bekvämlighet och flexibilitet (ibid.). I Paris kommer

samtliga tävlingsanläggningar vara direkt anslutna till kollektivtrafik och en tillgänglig buss- eller metrostation utlovas tillhands inom 400 meter, i hela Paris. Det här gör kollektivtrafik ett lättillgängligt alternativ och därmed förstärks attraktiviteten som nämnt av Rydin (2010). Los Angeles har inte samtliga tävlingsanläggningar i direkt anslutning till kollektivtrafik och preciserar målsättningen i form av att 83 procent av åskådarna förväntas nå anläggningarna direkt med kollektivtrafik och att resterande 17 procent förväntas avsluta sin resa med pendelbussar. För att uppmuntra och göra kollektivtrafik även ekonomiskt attraktivt för åskådare, utlovar såväl Paris som Los Angeles att biljettinnehavare har gratis tillgång till kollektivtrafik under tävlingsdagen OS-biljetten gäller.

Los Angeles myndighet för transport (Metro) har ansvar för planering, konstruktion, drift och underhåll av motorvägar, tågräls och projekt beträffande aktiv transport. Vid tidpunkten för publiceringen av fas tre i kandidaturen har Metro ansvar för underhåll av 198 kilometer räls, vilket de presenterar förväntar expandera med ytterligare 30 kilometer järnväg och 18 stationer. Utöver det tillhandahåller Metro en flotta med över 2 200 bussar körande på naturgas. Paris redogör i sin kandidatur för 100 procent elektriska, autonoma pendelbussar, vilket i första anblick framstår gälla för hela Paris. Vid närmare betraktande blir synligt att det endast gäller inom ramarna för den Olympiska byn och ska vara till för transport av atleter med fokus på att ge dem en, som beskrivet ’minnesvärd upplevelse’. Vidare utlovar Paris att längsta gångavstånd i OS-byn är 900 meter vilket kan få tillförseelsen av pendelbussar att anses överflödig. Däremot ger OS möjligheten att laborera med nya tekniker och innovativa lösningar, som exempelvis de autonoma pendelbussarna, vilket inte hade varit genomförbart i vanliga fall i storstäder som Paris och Los Angeles. OS-byn tillhandahåller en avsatt, kontrollerbar miljö och därmed möjligheten att laborera och utveckla idéer som senare, när tillräckligt utvecklade, även kan introduceras i öppen storstadsmiljö.

6.2.3 Aktiv transport

Paris nämner ofta begreppet ’kompakt’ i sin ansökan, eftersom det finns 22 idrotter representerade på en radie av tio kilometer. Kompaktheten är fördelaktigt för aktiv transport som gång och cykling (Rydin, 2010). Däremot behöver staden vara försedd med infrastruktur i form av gång- och cykelbanor för att aktiv transport även ska bli ett

långt gång- och cykelstråk. Rutten passerar fem tävlingsarenor, företrädande sju olika idrotter och sex ikoniska monument; däribland Eiffeltornet. Det här benämner Paris utgör en del av en omfattande strategi som ska uppmuntra åskådare och arbetskraft att ta sig till arenorna till fots eller med cykel. En av grunderna till att Paris vill uppmuntra till cykling är deras målsättning om att bli världens ’huvudstad’ för cykling. De vill förse staden med 1 400 kilometer cykelväg och att 15 procent av all transport inom Paris sker med cykel år 2020.

För att åskådare ska ha möjlighet att välja cykel som transportalternativ måste staden även tillhandahålla möjligheten att använda cykel. Paris beskriver att de förser cykeluthyrningstjänsten ’Vélib’ som är tillgänglig i hela Paris och erbjuder såväl elektriska som traditionella, mekaniska cyklar. Infrastruktur som förser alternativ för aktiv transport är inte någonting som Los Angeles nämner i lika omfattande grad i kandidaturen, förutom att aktiv transport uppmuntras. Det Los Angeles däremot nämner är att de har för avsikt att utveckla och förbättra gångbanor, samt att den Olympiska byn kommer förse atleter med gratis användning av cyklar i form av ’Free Bike Sharing’.

6.2.4 Trängsel- och utsläppsskatt

Även om det inte är möjligt att lösa miljöproblem genom att kompensera med ekonomiska medel kan avgifter i form av utsläppsskatter och trängselavgifter leda till att stimulera val av miljövänligare transportalternativ (Rydin, 2010). Genom att påföra bilanvändare en kostnad uppstår valmöjligheter, med olika grad av kostnad. Rydin lyfter följande fyra: (1). Betala den extra avgiften; (2). Istället välja ett mer miljösmart alternativ, exempelvis kollektivtrafik eller aktiv transport: (3). Stå över att resa helt; och (4). Hitta ett annat, avgiftsfritt alternativ i form av exempelvis fordon med låga utsläpp. Rydin menar att en rationell person eller organisation väljer det mest förmånliga alternativet, vilket leder till minskade transportbaserade koldioxidutsläpp.

Vare sig Paris eller Los Angeles har i sina kandidaturer presenterat att utöver befintligt taxeringssystem införa extra kostnader i form av utsläppsskatt. Däremot försöker de skapa samma effekt genom att göra miljövänliga alternativ helt kostnadsfria, i form av gratis kollektivtrafik för biljettinnehavare under tävlingsdagen. Ytterligare effekter hade kunnat uppnås genom en kombination av de båda, men eftersom OS är starkt beroende av sina

åskådare vill värdstäderna inte riskera att människor väljer att se tävlingarna hemifrån till följd av ett för kostsamt eller komplicerat transportsystem.

6.2.5 Flygplatser

Ovan redogjordes för hur Paris och Los Angeles inom kontexten för det Olympiska området presenterar utvecklade strategier för hållbar transport under Spelen. Det ekologiska perspektivet för transport framlyfts främst i hållbarhetskapitlet i såväl Paris som Los Angeles kandidaturer. Motstridigt kan anses att de vidare med positiv betoning argumenterar för det faktum att deras flygplatser klarar ett högt påtryck av passagerare och att kapaciteten på närliggande flygplatser även kommer att öka inför OS. Inte minst kan det anses motstridigt då transportalternativ är det som utgör den största andelen av miljöpåverkan i samband med mega-events (Collins, Munday & Roberts, 2012). Paris nämner en planerad expansion från 70 gates till 91 gates till år 2024 på flygplatsen

’Paris-Orly’; och huvudflygplatsen ’Paris-CDG’ förväntas öka från 226 gates till 259 gates

samma år. Det innebär att flygplatserna sammanlagt har kapacitet att ta emot närmare 24 tusen passagerare, i timmen. Los Angeles presenterar hur deras kringliggande flygplatser

årligen kan ta emot 130 miljoner passagerare. Paris benämner kort att de kommer

uppmuntra användning av höghastighetståg för att underlätta och minimera miljöpåverkan under OS. Los Angeles har på grund av geografiska barriärer ett mer begränsat urval, där åskådare från exempelvis Afrika, Asien, Europa och Oceanien behöver transportera sig över hav. Paris har däremot en bättre landanslutning till andra kontinenter och hade kunnat utveckla transportalternativ för tåg i mycket större utsträckning genom att göra det ett mer attraktivt val, genom större tillgänglighet och gynnsam prisnivå, som nämnt av Rydin (2010).

Related documents