scenario 5 och 6 ska vi analysera kraftvärmepotentialen i Stockholms fjärrvärmenät Då
4.6 Tredjepartstillträde och spillvärme
Frågan om konkurrensutsättning av fjärrvärmenäten har funnits en tid och just nu är den extra aktuell. Därför beskrivs nedan grunderna för tredjepartstillträde (TPA) och potentialen för spillvärme.
Efter avregleringen av elnätet då många kommunala energibolag såldes ut till privata aktörer har frågan om TPA aktualiserats ytterligare. De kommunala bolagen har efter detta dessutom fått en annorlunda roll då de numera överlag ska drivas på affärsmässig grund, vilket man inte gjorde innan 1995, då bolagen inte tilläts ta ut ett annat pris än självkostnadspris. Nu kommer ytterligare en utredning i frågan genomföras, trots att den senaste utredningen om fjärrvärmen presenterades så sent som 2005. Direktiven till den nya utredningen är utformade så att utredaren ska ”närmare analysera förutsättningar för att införa ett lagstadgat tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten och därigenom skapa förutsättningar för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna”110
. Syftet med utredningen är att försöka stärka fjärrvärmekunders ställning och att åstadkomma en effektivare värmemarknad.111
Den förra utredningen utfördes av Bengt Owe Birgersson och slutsatserna den gången var att man inte skulle införa lagstadgad rätt till tredjepartstillträde i fjärrvärmenäten. Detta eftersom det inte gick att se några vinster vare sig för miljö eller konkurrens. Det gick inte att se att fjärrvärmen skulle kunna bli billigare för slutkund, bland annat eftersom avgifterna till nätinnehavaren skulle bli för höga. Troligtvis skulle det inte heller bli lönsamt för en ny aktör att etablera sig i dessa situationer, och det föreligger dessutom en risk för oligopol. Det skulle även kunna innebära negativa effekter för miljön, exempelvis genom att ett kraftvärmeverk inte kan utnyttjas vid full effekt pga. konkurrensen och därför inte kunna producera sin fulla potential med el. Således skulle elen importeras istället med ökade globala koldioxidutsläpp som följd. Slutsatserna var dock att det faktiskt är tekniskt möjligt med tredjepartstillträde.112 En fungerande konkurrenssituation skulle möjligen kunna uppstå i storstadsregionerna, där även nya aktörer skulle kunna etablera sig. Det var dock ingen garanti för att det verkligen skulle bli billigare eller några fördelar. Det som däremot ansågs ha större potential i
108 Trygg, L. Gebremedhin, A. Karlsson, B. (2006). Resurseffektiva system som uppnås genom förändringar i energitillförsel och energianvändning - Volvo-Skövde-fallet
109 Alsbjer, M. (2008). Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem 110 Statligt Direktiv 2009:5
111
Ibid.
utredningen var spillvärme från industrier, och där skulle det vara motiverat med att öppna nätet för en ny aktör. Dock finns det ofta hinder mot detta, vilket kommer redovisas nedan.113
4.6.1 Olika typer av öppning av nätet
I utredningen beskrivs olika varianter av öppnande av fjärrvärmenätet. Dessa sträcker sig från en mildare variant till en situation liknande elnätet. Den sistnämnda varianten kallas obegränsat tredjepartstillträde och där kan den tredje parten sälja värme direkt till kund. Några varianter med gradvis/delvis öppnade nät finns, och dessa skulle exempelvis fungera i Stockholm då befintliga aktörer fritt skulle konkurrera med varandra. I varianten skulle nya aktörer kunna etableras efter prövning i myndighet. En annan liknande variant skulle vara att värmen bjuds ut via en börs där det sker en transparent prissättning. Ytterligare en variant är s.k. single-buyer där produktionen och fjärrvärmenäten är skilda och där ett nätbolag köper värme från konkurrerande värmeproducenter och spillvärmevärmeleverantörer. Sen säljer och distribuerar denne värme till kunden. Det skulle även kunna finnas varianter där man har en utauktionering av värmeunderlaget vid behov av ett nytt värme- eller kraftvärmeverk. Då skulle konkurrens finnas bland producenterna då de som erbjuder lägst pris får bygga verket. Mottagningsplikt skulle även kunna införas, där energibolagen skulle vara tvungna att ta emot spillvärme och överskottsvärme från kund.114
4.6.2 Tekniska förutsättningar för tredjepartstillträde
Frågan om det överhuvudtaget är möjligt med tredjepartstillträde är naturligtvis central, och i utredningen diskuteras de tekniska möjligheterna. Enligt utredningen ska det inte finnas några större tekniska hinder, men att det är komplicerat. ÅF som utredde den tekniska potentialen menar att det inte finns fullkomliga tekniska förutsättningar för ett obegränsat tredjepartstillträde, men att åtgärder som underlättar för nya aktörer kan genomföras, och därigenom skapa ett begränsat TPA. De menar vidare att om man bortser från ekonomi och optimal drift finns det få hinder mot att flera aktörer producerar och distribuerar värme i ett gemensamt fjärrvärmesystem, men att det sammanlagt föreligger vissa hinder för TPA.115 I sin utredning skriver ÅF att det finns ett antal tekniska funktioner som måste vara uppfyllda för att kunna införa tredjepartstillträde. Dessa är att116:
Det måste finnas alternativa inmatningspunkter i nätet
Det måste finnas möjlighet att mäta effekt och energi kontinuerligt
Det bör vara möjligt att identifiera och särskilja kostnader så att anläggningarna konkurrerar på lika villkor
Värmeproduktionen i nätet måste följa kundernas efterfrågan Reservkapacitet måste upprätthållas
Två huvudpoänger är trycket och temperaturen i nätet. Enligt Fredriksen och Werner117 måste varje fjärrvärmenät ha definierade tryckgränser, det maximala trycket och minimala trycket, som råder överallt i nätet och som skyddar nätet mot brott eller plasticering. I Sverige är det standard att alla trycksatta element i nätet dimensioneras för samma maximala övertryck, 16 bar. Dock kan ett mindre blockcentralsystem ibland vara dimensionerat för 10 bar och därför kan problem uppstå om det finns behov att det systemet ansluts till ett stort fjärrvärmenät. 113 Ibid. 82ff 114 Ibid. sid 88ff 115 Ibid. sid. 381f 116
Nedanstående lista är hämtad från Ibid. sid. 351f
Tryckförändringarna längs nätet kan vara stora och snabba och därför finns ett system för tryckhållning och reglering i varje fjärrvärmenät.118
Å andra sidan, när det gäller temperatur behöver reglerna inte vara lika skarpa vilket gör att i olika länder dimensioneras fjärrvärmesystem för olika temperaturnivåer. Traditionsenligt är temperaturnivån i Sverige mellan 100ºC och 120ºC. Visserligen tillåter svenska rörledningsnormer temperaturer upp till 185ºC men ju större nättemperaturen är, desto högre blir värmeförlusterna längst nätet så därför är den bestämda temperaturnivån mycket lägre.119 Ytterligare en aspekt som lyfts fram som en komplikation är hur kraftvärmen kan komma att användas. Man räknar med att nya aktörer kommer att konkurrera om basproduktion, vilket gör att kraftvärmen kan komma att flyttas högre uppåt i varaktighetsdiagrammet, se figur 3. Detta eftersom exempelvis spillvärme och avfall har en lägre produktionskostnad vilket gör att de körs i större utsträckning än kraftvärme. Därmed kan fördelarna med kombinerad elproduktion och värme försvinna. Detta kan dock komma att förändras med ett ökat elpris, men för investeringstunga anläggningar är det viktigt med långa drifttider för att det inte ska påverka priset i slutändan.120
Figur 3. Varaktighetsdiagram fjärrvärme
4.6.3 Spillvärme
Spillvärme, eller restvärme, anses vara en källa med stor potential att levereras till fjärrvärmenäten. I Stockholm finns begränsad potential för spillvärme, men eftersom detta är något som diskuteras flitigt behövs en redogörelse. Nedan följer en kortare redogörelse för olika aspekter på det.
4.6.4 Spillvärmepotential
Det råder något olika bilder av hur mycket spillvärme nationellt som egentligen kan levereras. I den utredning som ÅF gjorde till fjärrvärmeutredningen belyser man det som ett av
118 Statens offentliga utredningar (2005), sid. 312f 119
Ibid. sid. 342 - 346
problemen, då det kan vara svårt att kvantifiera industriell spillvärme eftersom det inte finns någon entydig definition och således kan man få väldigt olika resultat beroende på hur man definierar och räknar. Gemensamt är dock att man försöker definiera det som processägaren inte själv kan ta tillvara på som värmeenergi. I energieffektivitetsutredningen gör man denna definition där de talar om ”ren spillvärme”.121
I ÅF:s utredning nämns en potential på 9,5 TWh mot de 4 TWh som användes 2005.122 I en utredning från McKinsey och Company, gjord på uppdrag av Svenskt näringsliv, menade de att det fanns en outnyttjad potential på ca 2,8 TWh fram till år 2016. Då är man alltså uppe i spannet runt 6-8 TWh.123 Det finns även andra aktörer som pekar på att potentialen från spillvärmen är ännu större än 9 TWh.124
4.6.5 Hinder och möjligheter för spillvärmesamarbeten
Olika utredningar har studerat potentialen för spillvärme och då har man även studerat vilka hinder som kan föreligga. I en rapport utförd av Svensk Fjärrvärme har fem spillvärmesamarbeten studerats. Viktiga aspekter på lyckade samarbeten har varit att:
Tillåta båda parter att tjäna pengar.
Ta fram energifakta i form av energikartläggningar för att förstå systemen Utforma stabila spillvärmeavtal. Blicka långt fram i tiden, ca 5-10 år Involvera erfarna personer inom verket, eldsjälar
Spillvärmen ersätter inte egna pannor, full backup krävs Fokusera på de totala vinsterna med samarbetet
Det är även viktigt att inse att spillvärmen inte är industrins kärnverksamhet och vid produktionsbortfall av olika verksamheter kan värmeleveranserna påverkas.125
121
Ibid. 370; Statens offentliga utredningar (2008) SOU 2008:10, Vägen till ett effektivare Sverige, sid. 200ff
122 Statens offentliga utredningar (2005), sid. 370 123 Statens offentliga utredningar (2008), sid. 205 124
Fastighetsägarna och Återvunnen Energi, hemsida, www.oppnanaten.se, hämtad 090509