I syfte att försäkra om studiens trovärdighet menar Denscombe (2018:226–227,420) att kvalitativa studier ska grundas i respondentvalidering och grundade data.
Respondentvalidering: som innebär att studiens resultat kan kontrolleras och granskas med
insamlad data och analyserad empiri, därav sparas studiens insamlade material fram tills att studien publiceras på DiVA-portalen.
Grundade data: som innefattar hur studiens insamlade data som bestod av 250 målande
utsagor, som bearbetades under en längre tidsperiod, med noggrannhet. Därefter analyserades insamlad data efter våra teoretiska perspektiv, och resulterade i trovärdig empiri.
Studiens pålitlighet grundas i Denscombes (2018:420–421) framskrivning av hur forskaren bör närma sig insamlad data och tolka empirin utifrån utsagornas innehåll. Forskaren bör frångå sig själv och vara medveten om att en personlig värdering och åsikt inte hör hemma vid tolkning av data. Utöver att vi lagt personliga uppfattningar åt sidan har vi kontinuerligt stöttats av vår handledare som hjälp oss framåt i analyseringsprocessen och i studiens skrivprocess.
Reflexivitet
Det finns paralleller mellan studiens pålitlighet och studiens reflexivitet, där båda betonar vikten av att forskarens personliga engagemang ska utebli i så stor utsträckning som möjligt. Detta grundar vi i Tivenius (2017:24–25) tankar kring den tolkande agenten. Vår personliga ståndpunkt till fenomenet betonas tidigt i studiens inledning. Vi som blivande grundlärare har ett självklart intresse för studiens syfte, vilket bidragit till att kriterierna för studiens
pålitlighet har haft en stor inverkan på vår försiktighet. Vi har närmat oss studiens insamlade material, utan personliga värderingar, i syfte att skapa trovärdigt resultat.
7.2 Metodanalys
Studien resulterade i en webbenkät som datainsamlingsmetod och vår tanke kring detta efter avslutat arbete är att en triangulering hade varit att föredra, i syfte att utöka våra möjligheter för en djupare och bredare analys. Enligt oss hade studien kunnat få ett annat resultat om vi innan studiens uppstart hade förutspått att lärare definierar analysbegreppet olika. Studien borde därav ha haft två datainsamlingsmetoder, en inledande intervju om lärarens definition och sedan observation av undervisningen, i syfte att kunna jämföra lärarnas analyserande undervisning.
7.3 Framtida forskningsfrågor
Studiens lärares definition av begreppet analysera är vitt formulerat och påverkar den analyserande undervisningen. Elever får i mindre utsträckning om inte en total avsaknad analyserande undervisning, som grundas i en lärares definition av begreppet. Elever ses som kunskapsmässigt, icke redo att närma sig litteraturen på detta djupa plan. Samtidigt som lärare framhäver att den analyserande undervisningen bör få stor plats i grundskolans tidiga år, då ett analytiskt arbetssätt möjliggör för elevens vidare utveckling i stort.
En framtida forskningsfråga kommer därav innefatta: om läroplanens framskrivning av begreppet analysera bör definieras tydligare för att svenska lärare ska kunna bedriva en likvärdig utbildning för elever i årskurs 1–3?
Riksrevisionens granskning av PISA undersökningens urval och exkludering av elever, bidrar även till att en framtida forskningsfråga som belyser PIRLS undersökningens trovärdighet kan vara på sin plats.
Referenser
Aspán, Margareta, 2018: Att sätta örat intill…– Barns röster och vuxnas lyssnande inom värdepedagogiskt arbete i skolan. Nu vill jag prata! – Barns röster i barnkulturen (46): 36– 67. doi: 0280-6061 0280-6061
Chambers, Aidan, 2019: Böcker inom och omkring oss. 5. uppl. Litauen: Gilla Böcker Denscombe, Martyn, 2018: Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Gambrell, Linda B, 2011: Seven Rules of Engagement: Whats Most Important to Know About Motivation to Read. The reading teacher 65(3): 172–178. doi: 10.1002/TRTR.01024 Haglund, Liza, 2018: ”Varför måste vissa alltid ha rätt?” – Vad barn vill veta när de själva får fråga. Nu vill jag prata! – Barns röster i barnkulturen (46): 68–80. doi: 0280-6061 0280-6061 Lindgren, Astrid, 2005: Boken om Pippi Långstrump. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag Lindgren, Astrid, 1984: Stora Emilboken. Stockholm: Rabén & Sjögren
Lundgren, Ulf P, 2014: Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I Lundgren, Ulf P; Säljö, Roger och Liberg, Caroline (red.). Lärande skola bildning – grundbok
för lärare. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur, 139–220
Lundgren, Ulf P och Säljö, Roger, 2014: Skolan blir till och formas: Från skrivarskola till folkskola. I Lundgren, Ulf P; Säljö, Roger och Liberg, Caroline (red.). Lärande skola bildning – grundbok för lärare. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur, 23–51
Lärarstiftelsen, 2021: Ett läsvänligt land. Ett_lasvanligt_land.pdf (lararstiftelsen.se) (Hämtad 2021-05-18)
Skolverket, 2017: PIRLS 2016 – Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett
internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket (getFile - Skolverket) (2021-05-18)
Skolverket, 2019: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011: reviderad
2019. 6. uppl. Stockholm: Skolverket. getFile - Skolverket (Hämtad 2021-05-18) Statens medieråd, 2019: Småungar & medier 2019. Ungar & medier 2019
Tivenius, Olle, 2017: Uppsatsens inre liv. 1:2. uppl. Lund: Studentlitteratur Trost, Jan, 2012: Enkätboken. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet, 2017: God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet (God forskningssed - Vetenskapsrådet (vr.se)) (2021-05-18)
Bilaga 1.
Information om hur grundlärare arbetar med att
analysera skönlitteratur i årskurserna 1–3
Du som grundlärare inom årskurserna 1–3, tillfrågas härmed om deltagande i
denna studie. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur grundlärare
arbetar med att analysera skönlitteratur.
Vi heter Isabell Huggare och Amanda Emet och är två studenter vid Mälardalens högskola som nu läser åttonde terminen på Grundlärarprogrammet F-3. Vi som blivande lärare har genom vår utbildning fått lärdom om vikten av att elever i årskurserna 1–3, ska få möjlighet att utveckla sin analytiska förmåga kring skönlitterära texter. Dessa analyser kan ligga till grund för att eleverna utvecklas till läsande individer som känner lust för fortsatt läsning. Detta missivbrev delas med verksamma grundlärare och vår förhoppning är att nå ut till cirka 10 grundlärare runt om i Sverige. Studiens datainsamlingsmetod är framtagen efter rådande covid-19 pandemi, och kommer därav genomföras med en digital webbenkät. Enkäten har en tidsåtgång på cirka 10 minuter. Vi förhåller oss till Vetenskapsrådets riktlinjer för anonymitet och sekretess. Respondenternas personuppgifter kommer aldrig att dokumenteras, då enkäten är helt anonym. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Studien kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA. Om du som respondent vill ta del av studiens slutversion vänligen hör av dig till oss, så delar vi den med dig.
Tack för att du har tagit dig tid att läsa detta missivbrev och vi ser fram emot just ditt deltagande.
Bilaga 2
Webb-enkät
Fråga 1. I vilken årskurs undervisar du?
Svarsalternativ: Åk1 Åk2 Åk3
Fråga 2. Hur länge har du arbetat som lärare i årskurserna 1–3? Lång svarstext
Fråga 3. I LGR11 kan vi läsa att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
analysera skönlitteratur. Hur tolkar du läroplanens begrepp analysera?
Lång svarstext
Fråga 4. I svenskämnets syfte står det att eleverna ska få möjligheten att utveckla sin förmåga att
analysera skönlitteratur. Är detta något du anser att du och dina kollegor prioriterar i den dagliga undervisningen?
Svarsalternativ: JA NEJ
Fråga 5. Om ja. Sker det spontant, eller är det ett planerat arbetsområde? Lång svarstext
Fråga 6. Om nej. Vilka är anledningarna till att din undervisning inte prioriterar att analysera
skönlitteratur?
Lång svarstext
Fråga 7. Vilka svårigheter ser du med att undervisa kring analys av skönlitteratur i årskurserna 1–3? Lång svarstext
Fråga 8. Vilka möjligheter ser du med att undervisa kring analys av skönlitteratur i årskurserna 1–3? Lång svarstext
Fråga 9. Vilka ämnesområden/genrer uppskattar eleverna att analysera kring? Lång svarstext
Fråga 10. Vilken var den senaste skönlitterära boken som dina elever fick analysera? Lång svarstext
Fråga 11. Analyseras läsläxan? Svarsalternativ: JA NEJ
Fråga 12. Förekommer boksamtal? Svarsalternativ: JA NEJ
Fråga 13. Om ja. Hur planerar du för denna undervisning? Lång svarstext
Fråga 14. Om nej. Varför inte? Lång svarstext
Fråga 15. Vilket är ditt syfte med att låta eleverna analysera skönlitteratur? Lång svarstext
Fråga 16. Är analys av skönlitteratur något som ni i ert lärarlag diskuterar? Lång svarstext
Fråga 17. Uppskattar eleverna att analysera de lästa böckerna? Lång svarstext
Fråga 18. Ser du en koppling mellan elevernas läsförståelse i stort, och med deras analytiska
förmåga?
Lång svarstext
Fråga 19. Är det något som du vill tillägga till denna studie? Lång svarstext