6.1 Behörig myndighet När det uppkommer en tvist mellan en uppfinnare och en arbetsgivare, kan tvisten i sig vara tillräckligt mycket att fundera över. För en juridiskt okunnig uppfinnare råder inte alltid klarhet över var tvisten ska hänföras. Vi ska nedan redogöra för vilken domstol eller myndighet som är behörig, beroende på hur förhållandet ser ut mellan uppfinnaren och den som ska utge ersättning till denne, eller förvärva rätten till uppfinningen.
6.1.1 Vid tillämpning av LAU
För rätt till arbetstagaruppfinningar som lyder under LAU så är Stockholms tingsrätt behörig domstol att pröva tvisten, enligt 9 § LAU. Enligt 1 § LAU ska lagen tillämpas på uppfinningar som är patenterbara i Sverige och gjorda av arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Det innebär således att de som inte är arbetstagare i lagens mening, faller utanför regleringen i LAU. Som nämnts, finns det olika förklaringar på begreppet ”Arbetstagare”.76 Vad som anses som en arbetstagare, beskrivs närmare i avsnittet 3. Tingsrättens sammansättning ska bestå av fyra ledamöter, varav två stycken ska vara domare och två stycken tekniskt sakkunniga. Om en dom från domstolen överklagas, så ska hovrätten behandla frågan, 66 § patentlagen. Hovrätten ska ha en sammansättning om tre domare och två tekniskt sakkunniga ledamöter, 67 § 1 st. patentlagen. Finner hovrätten det uppenbart att de tekniskt sakkunniga inte behövs, är hovrätten ändock domför utan dessa, 67§ 2 st. patentlagen. Högsta instans för tvister på området är Högsta domstolen.77 Stockholms tingsrätt är även behörig domstol i frågor som bland annat rör patentintrång, bättre rätt till patentsökt uppfinning och patents ogiltighet, 65 § patentlagen.
76 Se avsnitt 3.
Vid tillämpningen av LAU så ges enligt 10 §, möjligheten till arbetstagare eller arbetsgivare att förutom att hänföra frågan till domstol, inhämta utlåtande från SNAU. Utlåtanden från nämnden är inte bindande för parterna, men kan likväl ge en förhandsvisning om hur domstolarna skulle kunna komma att döma i det enskilda fallet. Nämndens vägledande
betydelse markeras också av att även domstolarna kan begära utlåtanden från den. Däremot är det inte nämndens uppgift att bedöma en uppfinnings patentbarhet.
Nämndens ordförande och ledamöter utses av regeringen, totalt sju stycken. Tre av dessa ska vara opartiska, lagkunniga samt ha minst notariemeritering och erfarenhet från att ha jobbat i domstol. Utöver de tre ska nämnden ha två ledamöter som representanter för arbetstagarsidan samt två representanter från arbetsgivarsidan. Nämndens utlåtanden är sedan år 1990 belagda med sekretess.78 Att få ett prejudikat på ersättningsnivåer är svårt, eftersom utlåtandena är
både sekretessbelagda och få.
6.1.2 För arbetstagare som är kollektivavtalsanslutna är Arbetsdomstolen första och enda instans Det finns två kriterier för att få väcka talan i Arbetsdomstolen. Det första är att parterna ska bestå av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller kollektivavtalsansluten arbetsgivare. Det andra kriteriet är att talan måste röra kollektivavtal eller tvist som berörs av
medbestämmandelagen.79 Talan kan även väckas om tvisten rör parter som är anslutna till kollektivavtal eller om det rör sig om en tvist på arbetsplats där kollektivavtal gäller. Det möjliggör för en utanförstående uppfinnare att väcka talan i arbetsdomstolen, och yrka att ersättningsfrågan är en arbetsrättslig tvist, exempelvis genom att yrka att tvist i
ersättningsfråga kan anses vara en lönetvist. I övrigt måste enskild arbetstagare som inte är medlem i eller har stöd från arbetstagarorganisation väcka talan i vanlig tingsrätt, där
möjlighet finns att överklaga till Arbetsdomstolen, som då är högsta instans. För arbetsgivare som inte har stöd av arbetsgivarorganisation gäller samma regler, dvs. väcka talan vid vanlig tingsrätt och överklaga till Arbetsdomstolen. Vad som gäller när tvist uppstår med icke kollektivansluten uppfinnare är inom arbetsrätten oklart.
6.1.3 Industrins uppfinnarnämnd
Nämnden består av en ordförande, två ledamöter samt suppleanter till dessa. När det uppstår tvister mellan en arbetstagare och en arbetsgivare, kan enligt 6 § Uppfinnaravtalet på endera partens begäran lokal förhandling hållas. Kommer ingen förhandling till stånd eller om
78 31 kap. 21 § Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 79 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
förhandlingen inte leder till en överenskommelse, kan frågan hänskjutas till central
förhandling. Detta ska göras inom sex månader från att de lokala förhandlingarna avslutades. Om de centrala förhandlingarna inte leder till en överenskommelse, kan en part meddela Industrins uppfinnarnämnd om detta, och sedan få saken prövad i nämnden. Talan ska föras med respektive parts organisations medverkan. Visar en part att organisationen inte stödjer talan, kan en part självständigt anhängiggöra frågan i nämnden. Nämndens beslut är bindande för de parter som ärbundnaav Uppfinnaravtalet.80
6.1.4 Vanlig stämning vid tingsrätt
Om en part inte uppfyller de kriterier som krävs för att få sin fråga behandlad i någon av ovannämnda instanser finns alltid möjligheten att ansöka om stämning vid tingsrätt. Behörig domstol är enligt 10 kap. 1 § Rättegångsbalken är den tingsrätt där svaranden, dvs. den part man stämmer, har sin hemvist eller sitt säte. En uppfinnare som inte kan företrädas av en arbetstagarorganisation måste själv anlita ombud och ansöka om stämning, uppfinnaren får då själv stå för kostnaderna.81 När en uppfinnare inte har ett kollektivavtal att stödja sig på, kan uppfinnaren med tillämpning av 36 § avtalslagen yrka på ett muntligt eller skriftligt avtal, förutsatt att parterna har en överenskommelse som inte ska gälla eller lämnas utan avseende.82 Lagen äger även tillämpning eftersom inget avtal har slutits. De andra möjligheterna för en uppfinnare som inte kan väcka talan om ersättning i annan domstol än allmän tingsrätt, är bland annat;
a) Att yrka skadestånd med hänvisning till skadeståndslagen 2 kap. 2 § och till rättsfallet NJA 2005 s. 608 där skadestånd utdömdes på grund av otillbörligt förfarande.83
b) Att yrka ersättning med hänvisning till köplagen, bland annat till 1 § som säger att lagen är tillämplig på lös egendom.84 Eftersom ersättning inte har angivits i något överlåtelsedokument hänvisas det till 45 § som säger att köparen ska betala skälig ersättning för varan. Därtill hänvisas det till 61 och 62 §§ som ger säljaren, i detta fallet uppfinnaren en stoppnings- och hävningsrätt, samt till 67 § som avgör hur skadeståndets storlek ska bestämmas.
c) Eller att yrka på skadestånd med tillämpning av utomobligatoriska skadeståndsrättsliga regler och allmänna rättsliga principer, främst de som utvecklats av avtals - och sedvanerätt. Kriterierna för att väcka talan och få sin talan prövad regleras av 13 kap. RB.
80 7 § Uppfinnaravtalet.
81 13 kap 4 § Rättegångsbalken (1942:740).
82 Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. 83 SFS 1972:207.