skolöverstyrelsens bemyndigande att utforma, då det fanns nationella prov i de ekonomiska ämnena.
Lärare 1 : Det är alldeles för få steg i betygen. ”G” är för brett, kunde vara en 5-gradig skala. Likaså är ordet ”godkänt” kontra ”icke godkänd” så hårt, det är en spärr. Så var det inte förr med det andra systemet 1-5. Och man kommer inte långt med ett G idag när man ska söka till vidare studier.
Citat från intervjuerna
”Så fort de (eleverna) kliver över tröskeln till skolan så blir de bedömda”
” I små grupper är eleven mer utsatta man kan inte gömma sig” ” Läraren är suverän vid en betygsdiskussion med eleven”
” Missade dead-lines då kan det bara bli G, men ingen regel utan undantag om något inträffar som de absolut inte kan råda för…”
”Samverkan mellan skolor i betygsfrågan är mycket svårt de initiativ som har tagits har dött efter en kort tid”
” Lite gammeldags men jag kör med avprickning ,så jag kollar alla har gjort allt, och det fungerar bra så det finns fler lärare som tagit efter det…”
” Det finns förslag från skolledningen att man inte skall släppa in försenade elever efter 10 minuter och de ska knacka en gång.” /Författarnas kommentar: Följs detta av lärarna ?/ ” Nej (skratt) ……lärarna gör som dom själv vill… men det är ett bra system ”
” Det har aldrig hänt att någon kollega till mig har satt högre betyg än normalt, men jag känner till problemet på andra skolor”
” Betygsstegen IG, G ,VG & MVG känns lite torftigt, det hade varit bättre med fler nivåer” ” Jag sätter ut betygsgränserna alla stegen, på proven även om det inte är riktigt rätt, men det krävs av eleverna”
” Det är för stora klasser för att ha frågegenomgång typ att fråga varje elev det går ej, det blir prov och inlämningsuppgifter som räknas vid betygssättning”
” Jag kör med en fem-gradig bedömningsgrund eller fem-ordig skala; fakta, förståelse, färdighet förtrogenhet och till sist flit som är mitt eget tillskott”
”Flit bedöms som närvaro, att eleven inte stör lektioner och t.ex. passar dead-lines” ” Jag menar på att varför hindra kunskapsinhämtning genom att inte tillåta omprov, utan låt elever som har varit borta få göra provet vid ett senare tillfälle, men de kan endast få G detta för det ska vara rättvist ”
”Läxförhören är ibland förberedda och ibland oförberedda… ”
”Närvaro & aktivitet på lektionerna samt prov och muntliga plus skriftliga
inlämningsuppgifter när allt detta finns med i bedömningsunderlaget måste allt värderas lika efter arbetsinsatsen.”
” Under halvklass kan man lägga mer krut och följa upp de som behöver mer hjälp och detta är nödvändigt för att man ska få med sig eleverna i redovisnings- och
Analys
I analysavsnittet presenteras jämförelsen mellan empiri och teori inom ramen för studien. Analysen är i stort strukturerad efter det ramverk som teori- och empirikapitel byggts upp utifrån.
Betygsunderlag för Företagsekonomi A
Redovisade betygsunderlag
Vilka bedömningar gör Du som lärare som stöd för betygssättning?
Hur använder (exempelvis viktar) Du prov, observationer, samtal, elevarbeten / övningsuppgifter, projektarbeten, grupparbeten, enskilda uppgifter etc som stöd för betygssättning?
Kursen Företagsekonomi A är en kurs på 50 poäng (vilket motsvarar cirka 43 klocktimmar, då en poäng i genomsnitt motsvarar 0,86 klocktimmar på Samhällsprogrammet på de flesta skolor), och sträcker sig normalt 6-8 veckor i tid. Detta får självfallet konsekvenser för bedömningen av eleverna och vilka betygsunderlag man kan få fram som lärare på denna korta tid. Självfallet påverkas också lärarna av hur många elever som finns i klassen; i synnerhet när kursen är så kort.
Det förefaller som om samtliga lärare vi intervjuat använder sig av prov och olika inlämningsuppgifter / redovisningar. En klar majoritet viktar proven som mest betydelsefullt som betygsunderlag, därefter inlämningsuppgifter / redovisningar och lektionsaktivitet. Men åsikterna skiljer sig mycket åt, hur pass viktiga dessa moment är värda i förhållande till proven. De flesta intervjuade anser att lektionsaktivitet är viktig. En lärare tycker att inlämningsuppgifter / redovisningar och lektionsaktiviteter är det
viktigaste, medan en annan lärare tycker att om en elev skrivit MVG på proven, så behöver denna elev inte göra så bra ifrån sig för övrigt; han / hon får MVG i vilket fall som helst. På KOMVUX har vi fått ett intryck av att det finns en större spännvidd rent generellt, och att det kan skilja sig mer åt, medan på ungdomsgymnasiet är förhållningssättet mer
homogent avseende bedömningar. Man kan inte urskilja några mönster varken avseende kön, ålder, skola när det gäller bedömningen av eleverna. Lärare på en och samma skola kan göra på relativt olika sätt. Denna tendens var mycket tydlig. Vissa äldre lärare skriver ut betygsstegen i procent av antal poäng på proven, t.ex. 50, 75, och 90% av maximalt antal poäng, för G, VG respektive MVG. Vi tycker oss kunna skönja en viss tendens att man med stigande tjänsteår blir mer stringent avseende betygsunderlaget och går mot mer skriftliga underlag, men denna tendens är ej helt entydig.
Prov
Ordinarie prov
I kursen FeA (Företagsekonomi A), hur många prov brukar Du ha och varför?
Hur många ordinarie prov som läraren har varierar från ett till fyra, och det verkar som elevinflytandet varierar också. De flesta har två till tre ordinarie prov. Anledningarna till
variationen av antalet prov kan vara elevinflytandet, tidsbrist i kombination med en kort kurs, och kan också bero på - förmodligen - om man skall tolka in detta - att lärarna värderar inlämningsuppgifter högt, och då är inte proven allenarådande.
Majoriteten av lärarna har förberedda prov, med klara läsanvisningar avseende sidor och kapitel. Någon lärare använder dock oförberedda prov kontinuerligt. Orsaken till detta är skolans policies och förhållningssätt till kunskap och inlärning. Omfattningen av stoff att läsa in på de oförberedda proven är vanligtvis mycket mindre, i relation till de förberedda proven (cirka en tredjedel).
Omprov
Har Du omprov?
Vad har Du för synpunkter på betygssättning vid omprov i förhållande till
betygssättning i övrigt, dvs omprov i förhållande till andra bedömningar? Hur brukar Du värdera resultatet på ett omprov i förhållande till de som skrivit de
ordinarie proven?
Om vissa elever som legitimt varit borta, men som skriver omprov, hur bedömer Du detta (t.ex. legitimt frånvarande elever som skriver helprov, har de alla betygsgrader tillgängliga)?
Här varierar det väldeliga. De flesta har IG-elever som utgångspunkt för omprov eller rest, ibland har de samma prov i direkt anslutning till det ordinarie provet, ibland har de
uppsamlingsheat med annat prov än det ursprungliga ordinarie provet, där de elever som restar eller riskerar IG, får möjlighet att skriva omprov eller rest. Det varierar också om alla betygsgraderna är tillgängliga och om det är strängare bedömning på omprovet visavi ordinarie prov. Vissa lärare håller på tidsaspekten, dvs de elever som är borta får endast chans direkt efter ordinarie prov. Men ingen regel utan undantag, t.ex. vid giltig frånvaro. Då kan omprov vid ett senare skede ordnas, fast man vanligtvis inte gör detta.
Om en elev skriver IG på ett ordinarie prov, får de göra omprov tills de klarat ett G? Hur utformar Du dessa omprov (t.ex. kan ”omprovselever” enbart svara på moment där de enligt kursplan visat brist, dvs ligger på IG)?
Olika även här. De flesta ger möjlighet till rest om eleven ligger på IG. Vissa ger hela prov, vissa bara restmomenten och vissa ger inget omprov till de som skrivit IG på ordinarie prov, p.g.a. tidsbrist. Samma lärare kan göra på olika sätt vid olika tillfällen.
Om det är så att en elev är mycket duktig på lektioner exempelvis, men skriver dåligt på ett prov och skriver IG, vad händer då?
De flesta anser att bra lektionsaktivitet kan kompensera IG på prov, men kanske bara till en del om eleven ligger på gränsen, några lärare anser att lektionsaktiviteten kan kompensera mer. Lektionerna kan höja men inte sänka. Vissa anser inte att eleven kan få G om han / hon skriver IG på proven, utan då blir det först omprov och sedan IG-prövning om eleven får IG på hela kursen.
Betygssättning vid prövning
Har Du särskild prövning / IG-prövning?
Varierar, men alla lärare har ju s.k. IG-prövning. Mycket få lärare har emellertid haft ansvar för särskild prövning, då det oftast bara är huvudläraren som har haft dessa
prövningar. Det är relativt ovanligt med särskild prövning på ungdomsgymnasiet, medan det är mer förekommande på KOMVUX.
Vad har Du för synpunkter på betygssättning vid särskild prövning / IG-prövning i förhållande till betygssättning i övrigt?
Hur brukar du värdera resultatet på dessa prövningar i förhållande till de elever som deltagit i kursen och fått betyg på ordinarie betygsgrunder?
Olika här. Vissa kan ha hela betygsskalan tillgänglig, vissa upp till VG, men utgångsläget är i praktiken bara upp till G. Samma bedömningsgrund som ordinarie prov.
Hur utformar Du dessa prövningar?
Alla har skriftliga moment. Majoriteten har både muntligt och skriftligt, vissa bara
skriftligt. De flesta säger att de gör provet lika svårt som ordinarie prov på kurserna, någon enstaka att det är svårare. Provtiden sträcker sig mellan 1,5 till 2 timmar. Någon enstaka har medbedömare.
Andra bedömningar
Vilka ”andra bedömningar” har du?
Hur går Du tillväga praktiskt med de ”andra bedömningarna”, avseende frekvens?
Nästan alla har minst en inlämningsuppgift. Sedan har någon skriftliga läxförhör, mer eller mindre oförberedda, muntliga redovisningar samt repetitionsuppgifter med avprickning. Vissa lärare påtalar också vikten av mötet med eleven, och att flit / passivitet också påverkar, t.ex. att eleven är företagsam och initiativrik.
Inlämningsuppgifter
Använder Du Dig av inlämningsuppgifter?
Samtliga har någon slags inlämningsuppgift som skall redovisas i någon form. Vissa har två. Någon betonar processmålet, dvs hur man har löst uppgiften.
Har Du ställt upp kriterier för hur dessa inlämningsuppgifter skall betygsbedömas – avseende faktainnehåll, självständighet, struktureringsförmåga /
analysförmåga, planering, kontaktförmåga och förmåga att lämna in i tid?
Varierar. De flesta lägger fram lite punkter på ungefär vad som förväntas av eleverna, och att t.ex. analys skall vara med, men de flesta av lärarna tycker att FeA-kursen är för kort för större uppgifter, och att det därför bara skall lämnas in något, och då helst i tid.
En del lärare har fastställt egna kriterier, men dessa delges ej till eleverna.
Hur gör Du med elever som lämnar in inlämningsuppgifter för sent?
Hur bedömer Du dessa elever och deras alster i förhållande till de elever som lämnat in i tid? (De har ju fått mer tid på sig att göra uppgifterna.)
Alla tillåter att man lämnar in för sent, endast G möjligt för dessa i många fall eller strängare bedömning. Det var endast enstaka lärare som ej hade strängare bedömning vid för sen inlämning. Hela betygsskalan var tillgänglig endast i ett fåtal fall. De flesta anser att dead-lines är viktiga.
Nationella prov
Använder Du nationella prov i matematik eller andra nationella prov eller andra betyg som en vägledning vid betygssättning? Hur ser Du på detta?
Här är man ense, man använder ej nationella prov i matematik och kan ej se någon relevans med detta.
Frånvaro & aktivitet på lektioner
Hur ser Du på frånvaro, och hur påverkar det Din bedömning vid betyg?
Hur förfar Du med för hög frånvaro? Finns riktlinjer om detta på skolan som alla måste följa?
Frånvaron är viktig, och utgör underlag för betygssättning, där är alla ense. Några menar att det inte skall påverka betyget om tillräckligt underlag finns i övrigt, medan flera andra menar att det påverkar negativt i betygshänseende. De flesta lärarna verkar sätta egna ”inre gränser” för vad de tillåter som frånvaro, och vad de bedömer som tillräckligt för att ha ett komplett betygsunderlag.
Vid hög frånvaro är det vanligaste att mentor informeras, och att elev / föräldrar kontaktas för samtal, sedan går ärendet vidare till elevvårdsteam för vidare utredning. Vissa skolor har frånvarorapporteringssystem.
Sen ankomst och störande uppträdande
Hur ser Du på sen upprepad ankomst, störande prat, glömda böcker etc. och allmän stökighet? Hur påverkar det Din bedömning vid betyg?
Alla ser negativt på detta, och det påverkar vissa i deras bedömning av eleven och därigenom betyget. Andra vill inte låta detta påverka deras bedömning / betygssättning.
Klasstorlek
Hur påverkas Din betygsbedömning av olika storlek på klasserna? Hur kompenserar Du det i så fall (vid exempelvis stora klasser)?
Svårare att få grepp om klassen. Klasstorleken varierar på ungdomsgymnasiet från 23 upp till 32 elever. Svårt att fånga upp svaga elever. Proven blir viktigare. Lärarna försöker hjälpa svaga elever i samband med övningar och inlämningsuppgifter. Dock svårt att kompensera för problem i samband med stora klasser. Någon lärare begagnar sig av halvklass, en del lärare av lektionstillfällen, för att kompensera för en stor klass.
Stöd till elever
Hur gör Du för att stödja en elev som har behov av hjälp för att klara kursen?
De flesta försökte hjälpa svaga elever i samband med övningar och inlämningsuppgifter. Sedan försökte en del få loss supporttid och stödtimmar. En variant var att man skickade hem de duktiga eleverna och hade lektion med de svaga. En annan variant som en lärare berättade om, var att låta svaga elever vara med vid båda halvklasstillfällena.
Information om betygssättning
Hur informerar Du elever och föräldrar om grunderna för betygssättning? Hur presenteras kursmål och betygskriterier?
De flesta presenterade kursplan, mål- och betygskriterier skriftligt och muntligt i början på terminen. Majoriteten diskuterade inte grunderna för betygssättning med eleverna, dock fanns det ett par undantag där man diskuterade detta med eleverna.
Hur diskuterar Du betygsutfallet med elev / föräldrar?
Man gör olika, men de flesta har samtal med eleverna vid halva kursen, några lärare har det löpande och någon lärare i samband med prov. Formerna kan variera.
IG-varning
Detta görs muntligt av en del lärare, och skriftligt av en del. Oftast varnas eleven vid halvtid, men det förekommer även löpande varningar och efter första provet.
Allmänna betygsfrågor
Betygsinflation
Beträffande s.k. ”betygsinflation” har Du märkt något av detta och i så fall hur?
Här råder delade meningar. En del lärare har märkt det och känner tryck att följa med strömmen och vara generösa vid gränsfall, en del säger sig inte att ha märkt något. Någon lärare tyckte t.o.m. att det blivit fler IG.
Samarbete vid betygssättning
Hur samarbetar Ni lärare kring betygssättning, på Er skola? Samt mellan skolor?
Visst informellt samarbete ämnesvis inom skolan finns givetvis. Formellt samarbete var något mindre vanligt. Några lärare berättade om att man jämför och diskuterar betygen i parallellklasser i samma kurs, höll betygskonferenser eller i vissa fall hade gemensamma prov för parallellklasser. Någon berättade om samarbete i arbetslagen. Betygssamarbete mellan skolor verkar inte existera numera, och de initiativ som har funnits, verkar ha runnit ut i sanden.
Skillnader i betygssättning
Hur agerar Du om Du anser att en lärarkollega sätter mycket lägre respektive högre betyg?
Detta verkar inte som en fråga man gärna diskuterar med kollegor. Verkar som om detta är en skolledningsfråga.
Skolledning
Hur agerar skolledningen gentemot Dig om Du sätter många IG? (Repressalier, finns det gentemot läraren vid ex. lönediskussioner?)