(Individ/kollektivet)? Genomförs den i diskussionsforum eller är det ett slutet system (Kunskaps absorption)?
3. Vad händer med informationen från utvärderingarna?
System där informations sprids eller är det bara integration i egen enhet (System, Kollektivet)
4. Genomför plutonen taktikanpassningar under övning? c) Om ja, på vilket sätt?
Kunskaps absorption, individ, kollektivet. Beroende på hur plutonen kommer fram till lärdomarna och om övningar är utformade som utmanande eller specifik träning.
5. Utvärderar ni vardaglig verksamhet som stridsskjutningar, samövningar, fordonsvård etc?
d) Varför inte?/Vad gör ni med den informationen?
Kunskaps absorption, individ, kollektivet. Beroende på hur plutonen kommer fram till lärdomarna och om övningar är utformade som utmanande eller specifik träning. System skickas lärdomar vidare eller stannar det på pluton (System, Kollektiv)
6. Har era soldater utbildning i eller fått vetskapen om Försvarsmaktens incident och avvikelse rapporteringssystem?
Ett av det stora problemen som Pettersson skrev är just att systemet är krångligt eller att soldaterna inte har utbildning på systemet.
Sida 31 av 46
3.3 Forskningsetik
Vid förfrågan om respondenterna vill delta beskrevs det att syftet med intervjun är att få en helhetsbild av uppdragsutvärderingar, vad intervjustudien innefattar och att varken namn eller enhet kommer nämnas och inte visa regementen i dåligt dager. Ingen av den informationen behöver publiceras för att styrka arbetet och för att intervjuerna ska kunna vara öppna och frispråkiga i största möjliga utsträckning. Vid intervjuns början informeras respondenterna igen vad som innefattas i studien. Inga namn eller regementen osv kommer publiceras, att samtalet kommer spelas in och om de vill det eller ej samt att inspelningarna kommer sparas utan möjlighet för utomstående att spåra intervjun till respondenten. Inspelningar kommer raderas när arbetet har granskats. På det viset förhåller sig uppsatsen till forskningsetikens grundkrav: information, samtycke, konfidentiellitet och nyttjandekrav.86
3.4 Källkritik
Utgår från de fyra källkritiska grundreglerna äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.87
Där äktheten av de som utfrågats kan ses som stark trovärdiga då det är förstahandskontakt jag har mellan mig och den intervjuade vars första kontakt tagits genom Försvarsmaktens intranät vilket minskar möjligheten för att det är en bedragare som intervjuas. Deras information de lämnar är personliga erfarenheter från verksamhet som nyligen genomförts vilket bör göra att respondenten har informationen färskt i minnet, som direkt kan kopplas till äktheten och samtidigheten för informationen. Informationen är högst samtidigt då de
intervjuade svarar för det som den individen har gjort under sitt arbete som
plutonchef.Tendens och oberoende kriterierna likställas då det finns bakomliggande faktorer som skapar både tendens och ett beroende för respondenterna då det är deras egen
verksamhet, jobb, ageranden och arbetsgivare som frågorna berör, dock om många oberoende av varandra påvisar samma eller liknande saker kan deras innehåll tolkas som trovärdigt.88 Med hänsyn till de etiska aspekterna med anonymitet bör det underlätta för ett tendenslöst och oberoende svar.
86 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,
https://www.vr.se/48download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_principer_VR _2002.pdf, hämtad 2021-04-05.
87 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, s.288
Sida 32 av 46
3.5 Validitet och Reliabilitet
De operationella indikatorerna är direkt kopierade ifrån de teorier där de uppdagats och därigenom har inte den teoretiska definitionen ändrats vilket ger studien en god
begreppsvaliditet.89 Indikatorerna ligger till grund för intervjufrågorna, som också
sammanfaller med forskningsfrågan och dess underfrågor, vilket allt tillsammans skapar en god inre validitet.90 För att få en god yttre validitet i denna studie hade det krävts fler respondenter från fler förband och på olika hierarkisk nivå för att kunna skapa en
generaliserbarhet på hela Försvarsmakten. Dock i nuvarande studie kan viss generalisering dras mot de typförband som är utfrågade och på plutonsnivå. Generaliseringen kan ses som tidsbegränsad då plutonchef är en ganska temporär befattning och byte av plutonchef kan generera annat utfall.91 Tidsbegränsningen beror också på att förbanden utvecklas och enligt
resultatet (läs kapitel analys) så har plutonerna ett bristfälligt erfarenhetshanteringssystem vilket också kan generera annat utfall om studien genomför igen. De ovanstående faktorerna tillsammans genererar en god reliabilitet dock möjligt en tidsbegränsad reliabilitet.92 Trots en
kvalitativa analys av resultatet så nyttjades ett annat sätt att öka reliabiliteten, intervjuerna spelades in, sparades och analyseras fler gånger när resultatet skulle analyseras. Det
tillsammans med en god begreppsvaliditeten för den kvantitativa delen bör reliabiliteten ses som god i denna studie.
89 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, ss.59-
60
90 Ibid s.57
91Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne & Christoffersen, Line, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod,
Upplaga 2, Liber, Stockholm, 2020, ss.222-223
Sida 33 av 46
4. Analys
Kapitalet börjar med en helhetsanalys, där de sammanställda svaren från samtliga respondenter analyseras för att skapa en helhetsuppfattning och ett sammanvävt svar på frågorna. Detta gjordes i syftet att kunna jämföra svaren mot Försvarsmaktens
uppdragsutvärderingar (kap 2.2.4). Den ansatsen att koppla svaren på frågorna mot Försvarsmaktens egna utvärderingsmetoder genomfördes ej då endast en av de sex som intervjuades nyttjade en av Försvarsmaktens metoder och därför finns inget underlag för att dra några paralleller, se analysen av resultatet i slutet på detta kapitel.
Typförband separeras därefter i syfte att kunna se några skillnader mellan dessa. Då
typförbanden är olika i sitt taktiskauppträdande kanske de är olika på fler sätt och därigenom klargöra på vilka sätt och om det påverkar rapporteringen av erfarenheter.
Sista delen av analysen består av den kvantitativa delen där de operationella indikatorerna eller underrubriker som de döptes till i kapitlet Metod. Där analyseras hur många indikatorer som uppfyllts och av hur många plutoner, detta i syfte för att enklare kunna åskådliggöra vart Försvarsmaktens erfarenhetshanteringssystem brister.
4.1 Sammanslagning
Fråga 1
1. Genomför enheten utvärderingar under övningar?
Samtliga intervjuade plutonchefer hävdar att de genomför utvärderingar under övningar då tiden medger detta, ofta efter större moment eller naturliga pauser i övningen.
”Det viktigaste är att få fram vad vi bör förbättra så jag kan vidta åtgärder, under övning är åtgärder det viktigaste” – Plutonchef Lätt skytte 1
a) Om ja, vilken typ av utvärdering och hur genomförs/utformas den?
Ingen pluton nyttjade någon av Försvarsmaktens utvärderingsmetoder, utan oftast hade plutonerna sina egna inövade varianter. Dessa beskrevs som snarlika på samtliga plutoner med samma syfte, vad ska vi förbättra eller ändra på för att lyckas nästa gång.
Tillvägagångssätten var också snarlika där grupperna fick avsatt tid för att ta fram lärdomar, förbättringspotential och tankar avseende både gruppen och plutonens agerande. Sedan
Sida 34 av 46