uppdragsutvärdering och av dessa var ingen från samma kompani samt från fyra olika
regementen gör det att sannolikheten att resultatet skulle kunna upprepas även med andra respondenter ganska hög.
Sida 41 av 46
5. Avslutning
5.1 Sammanfattning
En av de viktigaste förmågorna i krig är taktikanpassning, förmågan att ändra på sitt agerande för att inte bli förutsägbara och bli mer effektiva i lösandet av nästa uppgift. Det är en
självklar del i krig men för att driva den stridstekniska och taktiska utvecklingen framåt förutsätter det att taktikanpassning även sker på vardaglig basis i syfte att lärdomarna ska kunna valideras och spridas inom hela organisationen. De enheter som innefattas i studien genomförde både taktikanpassning och erfarenhetshantering under vardaglig verksamhet. Enheterna tog även tillvara på lärdomarna inom sitt egna kollektiv för att förfina deras stridsteknik. Varje kollektiv skapade sin egen taktikutveckling, problemen som uppstår är att dubbelarbete inom organisationen som lätt skulle kunna undvikas samt att enheter skulle kunna hjälpa varandra och på det viset undvika grupptänkande, detta om
erfarenhetshanteringssystemet skulle fungerat som tänkt. Avsaknaden av spridningen av lärdomar och erfarenheter mellan enheter som inte tillhör samma kompani finns inom Försvarsmakten, vad det beror på klargör inte denna studie. Det som studien kan påpeka är dock att rapporteringen från plutonerna inte sker annat än uppåt till kompanichefen.
5.2 Återkoppling
5.2.1 Problem
Problemet som avser att lite forskning har skett på organisatoriskt lärande på militära organisationer kan denna artikel vara som del av att belysa detta och om möjligt minska avståndet till nästa studie på militära organisationer.
Avseendet det andra forskningsproblemet som påvisade att MSS mottog ytterst få rapporter från vardaglig verksamhet och vad det kunde bero på tycker sig vara just att få rapporter skickas till MSS. Att taktikanpassning och erfarenhetshantering skedde nästan till vardags på förbanden var tydligt dock rapporterades dessa lärdomar bara uppåt inom det egna kompaniet, vad som händer med dessa därefter visste inte respondenterna men någonstans tar rapporterna stopp.
Handböckerna nämner nämligen bara att plutoncheferna ska rapportera sina erfarenheter till sin chef och inget mer vilket skapar ett litet moment 22. FM och MSS vill att erfarenheter ska rapporteras men ingen annan än plutonchefen åligger med rapporteringskrav.
Sida 42 av 46 5.2.2 Syfte
Hur erfarenhetshantering på plutonsnivå genomförs uppfylldes klart och tydligt. Att påvisa utvecklingsmöjligheter i Försvarsmaktens nuvarande erfarenhetssystemet uppfylldes bara till del. Inget konkret uppdagades dock gav resultaten en liten fingervisning på vad problemet kan vara. I avseendet att skapa möjligheter för framtida forskning samt underlätta för den framtida stridstekniska och taktiska utvecklingen är det något som denna uppsats bidrar med.
Uppsatsen kan ses som en av de många grundstenar som behövs för den fortsatt forskningen för underlättandet av utvecklingen.
5.2.3 Frågeställning Huvudfråga:
Till vilken utsträckning genomför plutoner i Försvarsmakten taktikanpassningar under övning? Svar: Ofta som möjligt, om övningen eller övningsupplägget och tiden medger.
Underfrågor:
Hur genomför enheten utvärderingar under övningar? Svar: Om tid finns mellan moment,
genomförs den oftast på grupp därefter på plutonen.
Vilken typ av utvärdering? Svar: Ingen specifik mall utan vikten ligger i förbättringsarbete
och omedelbara åtgärder för att kunna genomföra nästa del i övningen bättre.
Hur genomförs utvärderingen? Svar: Grupperna utvärderar sig själva och plutonen efter det
ramverk som plutonchefen delgivit. Därefter oftast i storforum delger samtliga grupper sina lärdomar.
Vad gör plutonerna med informationen från utvärderingarna och taktikanpassningen? Svar:
Samlas på plutonen där det går att återkoppla inför nästa övningen, det som rör kompaniet rapporteras till kompanichefen. Övrig information blir till utbildningsbehov på plutonen och vidare så ansvarar gruppen för sina lärdomar.
Hur tillämpas taktikanpassning under övningar? Svar: Inom ramarna för varje övning kan
taktikanpassning tillämpas, oftast som en del av handlingsfriheten hos respektive plutonchef för att kunna lösa uppgiften på bästa sätt.
Sida 43 av 46
5.3 Fortsatt forskning
Med denna studie som grund kan fler studier genomföras på Försvarsmakten och den lärande organisation som den påstår i MSD16 att vara.94 Fortsatt forskning på jämförandet av
taktikutveckling inom Försvarsmakten eller jämföra andra försvarsmakters
erfarenhetshantering mot Försvarsmaktens. Att Försvarsmakten tränar med taktikanpassning visas i denna studien, men hur tränar andra försvarsmakter finns någon skillnad? Alla de ovanstående förslagen på fortsatt forskning har som syfte att underlätta och påskynda den stridstekniska och taktiska utveckling. Utöver detta bör mer forskning på militära
organisationers erfarenhetshantering genomföras. Det innefattar inte bara enskilda enheter eller hierarkiska nivåer utan även genomgående i organisationen, bland annat hur information sprids inom organisationen både uppåt och neråt eller hur erfarenheter bör omhändertas.
5.4 Relevans för professionen
Ett problem som uppdagades är att lärdomarna är utformas för det egna kompaniet eller plutonen och ingen tänker på att lärdomarna kan vara bra för någon annan. Att kunna stötta och hjälpa varandra inom organisationen driver utvecklingen snabbare framåt än att flera olika enheter ska jobba med att utveckla samma sak, genom upplysningen att detta problem finns påvisar vikten av ett öppet synsätt att där alla i Försvarsmaktens organisation jobbar tillsammans och inte emot varandra.
Problemet av att erfarenhetshanteringssystemet inte funkar inom Försvarsmakten och hur rapporter från enheterna utformas är viktiga punkter att ta vidare inom professionen. Utan ett fungerande erfarenhetshanteringssystem finns risken att utvecklingen inom Försvarsmakten går långsammare än den tänkta motståndaren, vilket skapar ogynnsamma förhållanden redan från starten av ett tänkt krig.
Denna studie har flertalet variabler till varför systemet inte fungerar inom Försvarsmakten men att lyfta ett problem till ytan ökar sannolikheten för att det åtgärdas.
Sida 44 av 46
5.5 Författarens reflektioner
Rädslan att rapportera sina lärdomar till någon annan än inom sitt egna kompani och ibland till och med rädsla att syskon plutonen skulle ta del av ”mina” lärdomar var något som slog mig. Att det finns en tävlingskultur som sporrar till att alltid göra något bättre är bra men insikten i att alla inom Försvarsmakten jobbar mot samma mål saknas ibland, att lärdomarna som plutonen fått är deras och ingen annans känns absurt. Visst det ena plutonen gör kanske inte passar den andra plutonen men det går alltid att plocka guldkornen, på så sätt hjälper alla varandra till att bli bättre.
Övningar är det optimala träningssättet att kunna se om våran taktik kan slå deras och om så inte är fallet är det ju bättre att kunna få facit från motståndare på vad som hände än att själva stå och gissa. Ibland hittas felet under självgranskningen men ibland kan det bero på något helt annat som bara motståndaren kan svaret på. Om dessa då hjälps åt så kommer nästa sammandrabbning kräva mer från båda sidor och den stridstekniskautvecklingen fortsätter.
Sida 45 av 46