Vilka typer av aktiviteter genomförs av pedagogerna för att främja flerspråkiga barns

av digitala verktyg?

Alla barnskötarna berättar att de inkluderar digitala verktyg i den dagliga verksamheten för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Detta sker genom olika aktiviteter.

Aktiviteterna består av olika språkutvecklande applikationer, att lyssna på sånger från Youtube och dansa med musik från olika länder och andra digitala appar som bildstöd.

Apparna visar både bild och ljud. Samtliga barnskötare är eniga om att det är vanligt att lyssna på musik och sagor på barnens olika modersmål på YouTube. Pedagogernas arbetsuppgift gick ut på att sätta på musik i de olika språken och dansa.

Barnskötarna är också eniga om att de med hjälp av digitala verktyg kan hitta ett undervisningssätt där alla barnen blir utmanade och stimulerade i lärandet. Vidare säger barnskötarna att genom digitala verktyg stöttar de barnens samtal samt stärker språket och kommunikationen.

En av barnskötarna berättar att nästan alla barnen som går på hennes förskolan är tvåspråkiga. I hennes enhet delar de in barnen i smågrupper när de utför aktiviteter. De har skapat ett projekt kopplat till något som kallas för digital ateljé. De har genom detta skapat en digital miljö för barnen. I digitala ateljén finns det olika digitala verktyg som består av en smartboard där barnen kan rita med fingrarna, söka fakta och lyssna på musik med mera, ett ljusbord, digital kamera, Ipads, flera projektorer och digitalt mikroskopägg. Den digitala Ateljén har alla åtta avdelningarna på förskolan tillgång till. Genom en inbokningslista kan varje avdelning boka och vara där och leka, lära och utforska tillsammans. På så sätt ger de barnen en chans att komma in i barngruppen och leka tillsammans. Genom dessa aktiviteter lär sig barnen att kommunicera i sociala sammanhang med varandra.

Ytterligare en av barnskötarna belyser att genom digitala ateljén har pedagogerna skapat en digital miljö som uppmanar till lärandet. I digitala ateljén får barn möjlighet att utforska världen med digitala verktygen. Genom att söka nya kunskaper, samarbeta, experimentera, leka med ord, dansa, sjunga sånger på olika språk och lyssna på sagor sker interaktion mellan dem. När det är dags för barnen att börja med en aktivitet med digitala verktyg brukar pedagogerna först ge instruktioner hur verktygen fungerar och på vilket sätt uppgiften eller aktiviteten ska utföras och följas upp. Här uppmanar pedagogerna barnen att genomföra och följa upp aktiviteten på egen hand eller tillsammans med andra barn.

[…] Vi använder något som heter ”bildtema ” det är en utav Skolverkets digitala resurser för hur man undervisar barn med olika modersmål. I själva tjänsten finns många olika språk. Ett exempel när man klickar på gurka på turkiska såt säger barnet gurka på sitt språk sedan säger pedagogen på svenska.

Pedagogen berättar genom att samla de barnen som talar samma språk och undervisa dem genom tjänsten ”bildtema” det finns olika tema i själva tjänsten såsom, djur, växter, mat, frukt, siffror, bokstäver, kläder osv. Vi arbetar även med olika kulturer eftersom barn bar med sig olika kulturer från hemmet […] (Barnskötare 1, 2020).

Aktiviteter som utförs med digitala verktyg skall ha ett syfte som gynnar barns språkutveckling och som leder till att nå målet kring språkutvecklingen hos barnen. Alla barnskötarna använder sig av olika aktiviteter samt olika digitala resurser för att främja flerspråkiga barns utveckling. Det finns många likheter i hur de gör detta. Barnskötarna använder olika sorters digitala verktyg och applikationer. Några av barnskötarna påpekar att de använder digitala verktygen för språkfrämjande aktiviteter dagligen och andra har det som projekt.

[…] Genom att jobba med berättande och stärka språket på ett lekfullt sätt i form av bild, rörlig bild så sker språkutveckling och lärande tillsammans med andra barn. Vi utmanar och ställer frågor och har verktyget IKT för barns lärande. Vi sjunger och lyssnar på musik i språkutvecklande syfte. Vi har även dagliga reflektionssamlingar där vi använder oss av projektorn som projicerar upp bilder och videos på barnen som vi har dokumenterat under veckan. Så är de även delaktiga och kommenterar och får reflektera över det de har arbetat med. Vi benämner vad de gör på bilderna och vilka det är. Vi synliggör barnens lärande och det de har lärt sig […] (Barnskötare 4, 2020).

De mångkulturella förskolorna som har ungefär 90 procent barn som är tvåspråkiga använder mycket mer digitala verktyg i sin dagliga aktivitet. Vidare säger barnskötarna från de

mångkulturella enheterna att de får större möjlighet att skaffa sig digitala resurser och olika applikationer eftersom kommunen har tillsatt extra medel till hjälp för förskolor med många flerspråkiga barn.

Barnskötarna har samtidigt ett krav från läroplanen att följa för att kunna använda digitala verktyg på rätt sätt.

[…] Enligt läroplanen ska digitala verktyg ingå i den pedagogiska miljön […] (Barnskötare 5, 2020).

Analys

Olika aktiviteter som via olika språkutvecklande applikationer, översättningsaktiviteter och aktiviteter i digital ateljé, filmer, bilder, lyssna på sånger, dans med musik, sagor på barnens olika modersmål är några exempel som visar en bred variation av olika arbetsformer och arbetssätt som präglar lärandemiljön i förskolorna.

Det pedagogiska ledarna verkar ha en god förståelse för mångfaldens sociokulturella och språkliga fronter, ta hänsyn till barnens situation, deras bakgrund, behov och förutsättningar för att anpassa en rad aktiviteter som gynnar tänkande, språket och identitetsutvecklingen.

Detta visar att barnskötarna försöker att främja barnens flerspråkiga utveckling med en pedagogisk kompetens som passar en förskola som har en inkluderande mångkulturell miljö (Mitchell & Bateman 2018, s. 58–66).

Enligt Vygotskij ingår barnen i en social och kulturell samhörighet där de utvecklar både tänkandet och språket i samspel med varandra och med stöd av varandra och de vuxnas språk och tänkande. De ovannämnda aktiviteterna visar tecken på en anpassning av olika aktiviteter och en aktiv interaktion mellan barnen och mellan barnen och barnskötarna, vilket borde bidra till erövring av ny kunskap via olika utmanande uppgifter i den närmaste utvecklingszonen (2005, s. 329–335).

4.2.4 Hur samarbetar och samverkar pedagogerna med vårdnadshavare för att bidra till flerspråkiga barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg?

Samtliga barnskötare är överens om att det är viktigt för pedagogerna att ha ett fungerande samarbete med vårdnadshavare. Fyra av barnskötarna är överens om att Google translate är ett viktigt hjälpmedel för att kommunicera med föräldrar som inte talar svenska. Ett annat sätt att inkludera vårdnadshavare i dagliga verksamheten berättar en av barnskötarna är att de använder sig av ”ordbank” där barnen ska få ett ord som de översätter från svenska till

modersmålet med hjälp av vårdnadshavare. Vidare berättar en av barnskötarna att de använder sig av QR-koder i aktiviteter med barnen där de samarbetar med vårdnadshavare.

[...] Ja! vi har använt föräldrarnas hjälp för barn med annan bakgrund. De har fått hjälpa oss med ordbok för de vardagliga orden, tex mjölk, vatten, smörgås, toalett, mat osv. Vi har använt Google translate. De har också̊ hjälpt oss med att hitta fram till de traditionella sakerna från hemlandet tex, maträtt, traditionella kläder, det landet är känns för osv. På det sättet kan vi hjälpa barnen med språket, vi får in kultur och stärker barnet som individ. Vi har gjort tavlor för barnen med deras kultur och det har visat stora framsteg. Barnen blir så stolta när de ser tavlorna […] (Barnskötare 5, 2020).

Varje barn har olika behov och därför är det viktigt för barnskötarna att känna till och ha kunskaper kring familjesituationen för att kunna bemöta dem på ett sätt som får dem att känna sig delaktiga. Samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare sker konstant, från att barnen börjar på förskolan till den dag de lämnar den. Alla barnskötare är eniga om att de samarbetar kontinuerligt med vårdnadshavare genom att hålla dem uppdaterade kring barnens lärande och utveckling. Många tvåspråkiga föräldrar kan vara oroliga och ställa frågor kring språkanvändningen i hemmet. En av barnskötarna som arbetar med de yngre barnen uppmuntrade vårdnadshavarna att fortsätta att tala sitt modersmål hemma. Det tar tid att lära sig det svenska språket. Ansvaret ligger hos pedagogerna på förskolan att erbjuda ett rikt och nyanserat språk.

[…] Vi har en dialog med vårdnadshavare om vi tex, arbetar med ”myran” vad heter det på olika språk.

Vi är en mångkulturell förskola så vi har ett samarbeta mellan hem förskola och tar hjälp från vårdnadshavare. QR-koder tex, hur man säger hej på olika språk, sagor, berättande […] (Barnskötare 4, 2020).

Vid intervjuerna har det visat sig att alla pedagoger är eniga om att samverkan mellan dem och vårdnadshavare med hjälp av digitala verktyg är praktisk. Pedagogerna har ett ansvar att ha ett gott bemötande mot barn och vårdnadshavare. I de fall där språket försvårar kommunikationen mellan vårdnadshavare och personal används ofta Google Translate och andra hjälpmedel. På detta sätt känner sig vårdnadshavare delaktiga, trygga och har inflytande över sina barns utveckling. Många av barnskötarna nämnde att vårdnadshavarna även kan använda sig av olika appar eller ljudböcker på Youtube för att förstärka barnens språk.

[…] Vi har bra samarbete med föräldrar genom något som heter ”ordbank” där barnen översätter ett ord som de använder dagligen från svenska till sitt modersmål. Här inkluderas föräldrarna genom översättningen av olika ord till sina barn. Så genom detta blir föräldrar delaktiga i förskolan. Vi använder mycket Google translate också för att kommunicera eftersom vi har flera föräldrar som inte talar svenska. Vi ger föräldrar tips och råd att gå till biblioteket med barnen och låna böcker på sitt språk som de kan läsa tillsammans, men eftersom biblioteket är stängt pga. Corona har vi föreslagit Youtube, att lyssna på ljudböcker […] (Barnskötare 1, 2020).

Barnskötarna nämner att förskolorna skickar månadsbrevet digitalt till föräldrarna. Men vissa vårdnadshavare kan inte få det digitala månadsbrevet på grund av avsaknad av digitala

verktyg i hemmet. I sådana fall ger pedagogerna månadsbrevet i pappersform till vårdnadshavare som inte kan ta emot den digitala informationen. Barnskötarna berättar i intervjuerna att man, om detta är möjligt, ger informationen med hjälp av pedagoger som talar samma språk som vårdnadshavaren. Olika förskolor har olika kompetens när det gäller digital kompetens.

Analys

Utifrån Mitchell & Bateman kan man säga att förskolan har en inkluderande miljö som främjar en känsla av tillhörighet bland förskolebarn och familjer, med tanke på att man uppmuntrar barnet att använda sitt modersmål tänka på vem de är, visar intresse för deras kultur och förståelse för deras sociala och språkliga situation och anpassar verksamhetens samarbete till det (2018, s. 61–66).

Alla barnskötare är eniga om att för en välfungerande förskoleverksamhet skall pedagogerna ständigt interagera med hemmet. Förutom den fysiska kommunikationen och samarbetet med vårdnadshavarna använder barnskötarna sig av Google translate, månadsbrevet i digital och pappersform för de som behöver det, personal som pratar vårdnadshavarens modersmål och appar. Samarbetet med hemmet kan vara på olika sätt, föräldrarna kan bidra med kulturella inslag som till exempel traditionella saker från hemlandet. Barnskötarna kan ge tips om biblioteksböcker på olika språk, Youtube, ljudböcker, ”ordbank”, QR-koder etc.

Man har en viss förståelse för olika kulturer, försöker bemöta och samarbeta med föräldrarna på ett sätt som kan vara stöd för barnens lärande, flerspråkighet och identitetsutveckling.

Man försöker få föräldrarna att vara med och hjälpa till med språket och tillföra kulturella inslag till förskolans verksamhet.

X

Delstudie 2 visar att barnskötarna upplever, i lika stor utsträckning som förskollärarna, digitaliseringen positivt, något som har öppnat dörrar för flera möjligheter i frågan om att stötta flerspråkiga barns språkutveckling och lärande och banat vägen för nya kommunikationskanaler med hemmet. Barnskötarna betonar att det skall finnas ett syfte bakom varför digitala verktyg används i verksamheten och hur de används. Barnskötarna tycker att olika språk kan vara berikande. De visar att flerspråkighet är en fördel och att det är viktigt att främja barnens språkutveckling. Barnskötarna verkar vara kompetenta, erfarna, har en grundutbildning och nyfikenhet för att genomföra olika aktiviteter. Aktiviteterna varierade, det skiljer sig från enhet till enhet. Alla enheter använder sig av digitala verktygen nästan dagligen för att främja flerspråkiga barns språkutveckling, men vissa av dem har lite mer av digitala resurser än andra. Barnskötarna framhåller att digitala verktyg har en stor betydelse för verksamheten och underlättar också den dagliga kommunaktionen med barnen och vårdnadshavarna. Många appar, till exempel Google translate, Youtube används nästan

dagligen. Barnen lyssnar tillsammans på sånger på olika språk, sätter upp fraser och hälsningar på olika språk.