Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier,
Självständigt arbete, 15 hp
Digitalisering i förskolan
En intervjustudie av förskolepedagogers erfarenheter av arbetet med digitala verktyg för
flerspråkiga barns språkutveckling
Dilan Cilgin & Fenk Hamid
Handledare: Farzaneh Moinian Examinator: Jörgen Mattlar
Abstrakt
Syftet med den här studien var att undersöka några barnskötares och förskollärares uppfattningar och erfarenheter av sitt arbete med digitala verktyg för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, i form av två delstudier.
Frågeställningarna handlade om arbetet med digitala verktyg, användandet av digitala medier, pedagogernas resurser, det parataktiska arbetet och samarbete med vårdnadshavare för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet baserades på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tio personer, fem förskollärare och fem barnskötare, från olika förskolor i Stockholms län.
Resultatet visar att det inte förekommer några väsentliga olikheter mellan förskollärare och barnskötarnas uppfattningar och erfarenheter. Digitalisering är något relativt nytt för båda grupperna och de arbetar med det under liknande villkor. När det gäller användningen av digitala verktyg i förskolan, arbetar förskollärarna och barnskötarna på liknande sätt. Även om de inte har exakt samma roller och befogenheter, förskollärarna är mer dominerande i förskolans pedagogiska ledarskap men med arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling, har de på många sätt liknande kompetens och tillgång till resurser och de samarbetar med hemmet på ett liknande sätt. Båda grupperna lägger vikt vid användning av digitala verktyg utifrån tydliga pedagogiska syften och pekar bland annat på fallgropar, risker hinder och brister som behöver undvikas, förebyggas och bekämpas.
Nyckelord: Digitala verktyg, flerspråkighet, förskollärare, barnskötare, sociokulturella perspektivet.
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1Bakgrund och problemformulering ... 5
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Terminologi, definitioner och beskrivning av digitala verktyg ... 7
1.4 Tidigare forskning ... 10
1.4.1 Förskolan och mångfald ... 10
1.4.2 Flerspråkighet ... 10
1.4.3 Flerspråkiga barns språkutveckling ... 11
1.4.4 Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolan ... 12
1.4.5 Pedagogernas roll i undervisningen... 12
1.4.6 Digital kompetens, etik och källkritik. ... 13
2. Metod ... 15
2.1 Arbetsfördelning ... 15
2.2 Urval ... 16
2.3 Genomförande av intervjuer ... 16
2.4 Datainsamling och behandling ... 16
2.5 Reliabilitet och validitet ... 17
2.6 Etiska ställningstaganden ... 18
3. Teoretiska utgångspunkter ... 19
3.1 Vygotskijs sociokulturella teori ... 19
Den inkluderande miljön ... 20
Digital kompetens ... 20
Interkulturellt pedagogisk kompetens i ett mångkulturellt samhälle ... 20
4. Resultat och analys ... 22
4.1 Delstudie 1 ... 22
4.1.1Vilka digitala verktyg används i förskolan och på vilka didaktiska grunder är de valda? ... 22
Analys... 23
4.1.2 Vilka kompetenser har förskollärarna för att främja flerspråkiga barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg? ... 24
Analys... 25
4.1.3 Vilka typer aktiviteter används i förskolan för att främja flerspråkiga barns utveckling? .. 25
Analys... 26
4.1.4 Hur samarbetar och samverkar pedagogerna med vårdnadshavare för att bidra till flerspråkiga barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg? ... 27
Analys... 28
4.2 Delstudie 2 ... 29
4.2.1 ... 29
Analys... 30
4.2.2 Vilka kompetenser har barnskötare för att främja flerspråkiga barns språkutveckling med
hjälp av digitala verktyg? ... 31
Analys... 32
4.2.3 Vilka typer av aktiviteter genomförs av pedagogerna för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolorna med hjälp av digitala verktyg? ... 32
Analys... 34
4.2.4 Hur samarbetar och samverkar pedagogerna med vårdnadshavare för att bidra till flerspråkiga barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg? ... 34
Analys... 36
4.3 Likheter och olikheter, möjligheter och hinder ... 37
5. Diskussion ... 39
Validitet, reliabilitet och vidareforskning... 42
Litteraturförteckning ... 43
Bilagor ... 47
Bilaga 1 ... 47
Bilaga 2 ... 48
Bilaga 3 ... 49
1. Inledning
Användning av digitala verktyg har blivit en viktig del av vårt liv och vårt utbildningssystem Den har skapat och skapar nya former av sociala och kulturella relationer i det mångkulturella samhälle som vi lever i. Detta sällar krav på våra barns lärmiljöer, inklusive förskolans verksamhet. Under lärarutbildningens gång och på VFU:n har vi funderat ofta på om och hur de digitala redskapen kan underlätta och utveckla barns språkliga utveckling.
Vi har blivit inspirerade av egna upplevelser och erfarenheter från förskolor som vi har varit på under den verksamhetsförlagda utbildningen. I samband med VFU: n. blev vi vittne till och delaktiga i arbetet med olika digitala verktyg och informations- och kommunikationsteknologin inom förskolan. Under VFU:n praktiserade vi på förskolor där majoriteten av barnen hade en annan kulturell bakgrund än den svenska. Förskolorna använde sig av olika digitala verktyg, exempelvis QR-koder, IMovie och projektorer etc.
Detta bidrog till att vi blev mer och mer intresserade av digitala verktyg och dess användning i förskolan.
En av oss hade erfarenhet av och fortbildat sig i IKT, informations- och kommunikationsteknologin. Under tiden hon arbetade som barnskötare startade hennes förskola ett samarbete med en annan förskola som kallades vänförskolan. Förskolan där hon arbetade dominerades av barn som hade svenska som modersmål. Man startade ett projekt i samarbete med en annan förskola som dominerades av flerspråkiga barn som hade föräldrar med rötter i andra länder. De digitala redskap som användes var datorer, Ipad, smartboard, Skype och mobiltelefoner. Syftet med projektet var att inkludera mångkulturella barn i det svenska samhället och bidra till deras språkliga utveckling i svenskan genom digitala verktyg. Hon blev intresserad av att studera förskollärares förutsättningar och användning av digitala verktyg i förskolan. Under VFU:n upptäckte vi att de digitala verktygen hade väckt stort intresse hos barnen, inklusive de flerspråkiga.
Vi som skriver den här uppsatsen har våra rötter i länder utanför Sverige och har barn som vuxit upp med ett annat modersmål än svenska.
Påverkade av de ovannämnda faktorerna blev vi mer och mer nyfikna på ämnet digitalisering i samband med arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling inom förskolan.
1.1Bakgrund och problemformulering
Enligt Skolverket är det viktigt att man med hjälp av digitala medier utvecklar en stödjande inlärningsmiljö för alla barn och tar vara på flerspråkiga barns alla språk (Skolverket, 2020).
I utbildningsdepartementets pressmeddelande från 25 april 2017 står det att Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att granska förskolans läroplan för att förtydliga samt uppdatera förskolans uppgifter med syfte att öka undervisningskvaliteten och måluppfyllelsen (Regeringskansliet, 2017).
Alla barn ska ha förutsättningar att utveckla digital kompetens och förstå den digitalisering de möter i vardagen. Detta för att barnen på sikt ska kunna se möjligheter, förstå risker och värdera information (Lpfö, 2018, s. 9). I och med förändringarna i dagens samhälle blir det viktigt att kommande generationer utrustas med kunskaper om digitala verktyg som de behöver i framtiden och till arbetslivet. Kunskaper om digitalisering behöver vi i vardagslivet för att kunna använda oss av allt från mobiltelefoner till datorer, (Wahlström, 2016, s. 44–45).
I styrdokumenten för förskolan betonas att digitala medier är något som varje förskola ska arbeta med och att varje barn ska ha möjlighet att utvecklas genom att upptäcka hur digitala verktyg och sociala medier fungerar (Lpfö, 2018, s. 9). För att kunna utveckla barnens förstaspråk och andraspråk parallellt bör pedagogerna arbeta med flerspråkigheten (Lpfö, 2018, s. 5–6). Sättet som förskollärarna kan integrera digitala verktygen med arbetet för flerspråkighet kan till exempel vara att barnen får lyssna på sagor eller sånger på flera olika språk (Skolverket, 2020). Läroplanen för förskolan säger ”att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål” (2018, s.9).
Skolverket rekommenderar digitala resurser, material och inspiration för att undervisa elever i modersmålet (Skolverket, 2020).
Hur förskolelärarna och barnskötarna arbetar, deras arbetssätt, resurser, kompetens och användning av digitala verktyg för att utveckla barnens flerspråkiga utveckling är både ett aktuellt och intressant ämne att undersöka.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka barnskötare och förskollärares uppfattningar och erfarenheter av arbetet som de genomför med hjälp av digitala verktyg för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Detta gör vi utifrån ett sociokulturellt perspektiv och i form av två delstudier som vi jämför med varandra.
Följande frågeställningar anser vi vara relevanta för vår studie:
- Vilka digitala verktyg används i förskolan och på vilka didaktiska grunder är de valda?
- Vilka kompetenser har förskollärare och barnskötare för att främja flerspråkiga barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg?
- Vilka typer av aktiviteter genomförs av pedagogerna för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolorna med hjälp av digitala verktyg?
- Hur samarbetar och samverkar pedagogerna med vårdnadshavare för att bidra till flerspråkiga barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg?
1.3 Terminologi, definitioner och beskrivning av digitala verktyg
För att underlätta förståelsen av studien följer här nedan en kort beskrivning av några ämnesrelevanta termer och digitala verktyg som används inom förskolan.
Digitala verktyg
Med digitala verktyg menar vi här olika tekniska verktyg, till exempel datorer, mobiltelefoner, surfplattor, projektorer, kameror, appar och andra programvaror, internetkopplingar och webbtjänster som används som hjälpmedel.
IKT
Är en förkortning som används generellt inom skolan. Det betyder Informations- och Kommunikationsteknik. I andra sammanhang används förkortningen IT (Kvarnsell &
Isaksson, 2016, s. 243).
Applikation (App)
Applikation är ”ett datorprogram som avsett för en viss tillämpning” (Nationalencyklopedin, 2019). Förkortningen är ”app”.
Surfplattan
Surfplattan, som ofta kallas lärplatta inom skolan har flera olika användningar och är väldigt enkel att använda i praktiken. Precis som med mobiltelefoner kan man även i surfplattor ladda ner applikationer. Surfplattan används i förskolan för att bidra till barnens utveckling.
Man kan söka information med den, filma, ta fotografier, spela upp musik, använda skärmen som målarbok och spela gemensamt spel med den (Bjurulf, 2015, s.93).
ILT Inläsningstjänst - Applikation Polyglutt
Polyglutt är en digital app som innehåller många olika böcker. I hemsidan beskrivs Polyglutt som en bilderbokstjänst med inlästa barnböcker för barn i förskoleåldern. Polyglutt kan användas för att utveckla barnens språk. Genom Polyglutt tjänsten kan barnen välja och lyssna på̊ böcker på̊ över 50 språk inklusive svenska, i till exempel lärplattor, eller via projektorn. I polyglutt finns också teckenspråk, TAKK och syntolkning. Polyglutt går att tillgängliggöras för alla förskolor, men det kostar 131 kr/ barn /år. Förskolorna har möjlighet att anmäla sig till att testa Polyglutt i ett är sedan är det upp till förskolan och kommunerna om man vill fortsätta med det. (ILT, 16, 11, 2020).
Google translate och Youtube
Google translate är en plattform där man kan översätta ord till och från olika språk. Den används mest för översättning av texter och kan också användas i textbaserade kommunikationer, till exempel i kommunikationen med vårdnadshavarna. Både barnet och
vårdnadshavaren känna en vis trygghet när de får höra en apparat prata på deras språk. Den bidrar till glädje och nyfikenhet hos yngre barn. Barnen lär sig nya ord som de använder senare. Enligt Kristensson (2017) går det att kombinera både Google translate och Youtube, till exempel om pedagogen vill spela upp en låt på arabiska så kan hen göra det via translate där man översätter låttiteln från svenska till arabiska och därefter kopierar och klistra in den i Youtube för att hitta låten som man vill spela upp för barnet. Oftast är det svårt att avgöra kvaliteten och om det är rätt låt. Om man vill förstå texten kan man söka upp låtens text kopiera och översatta den med hjälp av Google translate (s. 110–111).
Ugglo för förskolan
Ugglo är en applikation som är ett digitalt bibliotek för flerspråkiga barn. Man kan lyssna på̊
högläsning. Barnen kan dessutom prata om berättelser och texter med många andra språk.
Verktyget Ugglo väcker barnens läslust och utvecklar barns språkutveckling i olika sammanhang. Applikationen ger flerspråkiga barn möjligheter att kommunicera både med och utan ord. Ugglo ger barnen möjligheter till upplevelser, erfarenheter och utvecklar språket. Förskollärarna kan skapa ett konto som de loggar in på förskolans mejl. Den är helt gratis och går att logga in via en gratis app eller via datorn. (Ugglo 2020).
Bee-Bot
Bee-Bot är en robotleksak som är formad som ett gult bi och kan användas för att kommunicera med barnen. Bee-Bot kan styras via olika knappar som är formade som pilar på ovansidan och ger order som ”vänster”,” höger”, ”bakåt”, ”framåt”, ”stopp”, ”paus” och
”go”. Man kan spara olika order i minnet för att skapa ett program för hur roboten ska röra på sig. Det finns en X-knapp, som kan användas för radering av alla sparade minnen, så att man kan nollställa och börja spela från början (Sönnerås, 2019, s.68).
Blue-Bot
Blue-Bot är ett genomskinligt blåfärgat bi som är en nyutvecklad version av Bee-Bot. De har i princip samma funktioner när det gäller programmeringen men till skillnad från Bee- Bot har Blue-Bot en app för fjärrstyrning och går att kontrolleras genom lärplattan. Med denna app funktion kan man välja vilka pilar man vill ha och lägga till ljud till pilarna (Sönnerås, 2019, s.68). Med hjälp av Blue-Bot utvecklas språket hos barnen då de lär sig att följa och öva på ord, exempelvis öva på fram och bak, höger och vänster. Denna aktivitet skapar ett socialt sammanhang mellan pedagoger och barnen, samt blir en språkutvecklande variation av aktiviteterna (a. a., s.69).
Cloud QR
Cloud QR är en app där det finns funktioner för lagring av olika information i koden. Till exempel barnen kan ta en bild på sin teckning, spela in sin röst när hen berättar om sin teckning eller spelar in annat ljud eller ett videoklipp. Det sker en dokumentation och reflektion av skapandet menar Elyoussoufi (2019, s. 45). Med Cloud QR tillverkar barnet tillsammans med pedagogerna egna QR-koder som innehåller olika lärandeinformation,
sånger, sagor ljud eller annan lärandeinformation och olika uppdrag som stimulerarar barns lärande och språkutveckling. Barnen kan skapa egna QR-koder på olika språk. Elyoussoufi säger att genom detta verktyg kan man stödja flerspråkiga barns självkänsla, språk- och identitetsutveckling (2019, s. 45–47).
Bildtema
Bildtema är en ordlista som innehåller definitioner av 1800 vardagstermer. Dessa termer kan man även lyssna på och höra hur de uttalas. Det finns 31 huvudområden i bildtema, till exempel blommor och människokroppen (Skolverket, 2020).
1.4 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi redogöra vår tidigare forskning om förskolan och mångfald, flerspråkighet, flerspråkiga barns språkutveckling, möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolan, pedagogernas roll i undervisningen digital kompetens, etik och källkritik.
1.4.1 Förskolan och mångfald
Mångfaldsstudier är ett brett forskningsområde, men antalet studier har varit begränsat och det är först under senare tiden som studierna har börjat bidra till det allmänna utbildningsområdet. Mångfalden håller på att förändra väldigt mycket, hur vi känner, hur vi lyssnar, och undervisar barn. Det är bestående utmaning att uppfylla de krav som mångfalden ställer i förskolan (Mitchell & Bateman, 2018, s. 21).
Mitchell & Bateman visar resultaten från en kvalitativ studie om kulturellt känslig undervisning och kulturellt känsligt lärande i Nya Zeeland. Syftet med studien var att med hjälp av observationer, intervjuer, lärandeberättelser och diskussioner om barns teckningar lyfta fram hur tre mångkulturella förskolor i Nya Zeeland arbetar med att integrera barn och familjer på förskolan på ett sätt som stödjer deras unika värderingar och åsikter. Genom att tillhandahålla en inkluderande miljö kan förskollärare spela en viktig roll för att uppmuntra förskolebarnen och ge en känsla av tillhörighet. Författarna lyfter fram att förskollärare ska uppmuntra barnet att använda sitt modersmål och därefter bekräfta deras ansträngningar.
Genom att uppmärksamma barns kulturella identitet och uppmuntra dem att tänka på vem de är genom de ord de använder är detta en undervisningsmetod som uppskattas av barnfamiljer. Dessutom bör det förekomma i den dagliga interaktionen mellan lärare och barn. Vidare redogör författarna att i denna interaktion respekterar lärare barns språkkunskaper och positionerar sig som mottagare av barns kulturella kunskap för att barns kulturella identitet är bekräftad (2018, s. 57–59, 73–74).
Avslutningsvis anför Mitchell & Bateman att i resultatet på forskningen framgick det hur känslig den kulturella undervisningen är. Lärandet skall vara ett samspel mellan förskollärare och barn, där förskolläraren skall identifiera och låta barnet använda sina tidigare erfarenheter alla som deltog i studien hade sin roll och bidrog till att skapa en lärande miljö för barnen (2018, s. 78–79).
1.4.2 Flerspråkighet
Under 2000-talet så har den internationella migrationen ökat och år 2005 uppskattades att det fanns nästan 200 miljoner internationella migranter, vilket tyder på att den språkliga heterogeniteten är väldigt stor idag (Wei & Garcia, 2018, s.75). Nu har fler och fler människor i världen blivit flerspråkiga. Ljunggren (2015) lyfter fram hur flerspråkighet kan
gynna studerandes lärande, vilket också väcker frågor som rör hur man på bästa sätt kan stödja barnens flerspråkiga utveckling. Resultaten av Ljunggrens forskning visar att gemenskapen och samarbetet mellan föräldrar och förskollärare är viktigt.
förskolläraren har en viktig roll för att främja en känsla av tillhörighet bland förskolebarnen och deras familjer genom att tillhandahålla en inkluderande miljö. Även om det finns tydliga resultat på de positiva effekterna av flerspråkhet vid barns inlärning, certifierat av administrativa dokument och lagstiftning, så kan föräldrar (tillhörande en etnisk minoritet) aktivt undvika att använda modersmålet för kommunikationen och lärandet. Författarna stödjer påståendet med forskning och utvecklar vidare att när majoritetssamhället har en negativ attityd till minoritetsmångfald kan även minoritetsgrupper ta över negativa attityder till sin egen mångfald. Detta är en viktig anledning till att förskollärare behöver uppmärksamma, skapa förtroende och motivation för att använda modersmålet (Mitchell &
Bateman, 2018, s.325–326).
1.4.3 Flerspråkiga barns språkutveckling
Begreppet flerspråkighet innebär att en person kan uttrycka sig både muntligt och skriftligt på ett sådant sätt att de som har det aktuella språket som modersmål (förstaspråk) tycker att personen kan språket. Ett barn lär sig sitt andraspråk annorlunda än det första, då barnet redan har en kognitiv mognad, som de har nytta av vid andra språkinlärningen.
Erfarenheterna av det första språket gör att barnet inte lär sig sitt andraspråk på samma sätt som det första. De gör inte samma misstag som vid inlärningen av modersmålet. När barn lär sig flera språk parallellt blir det tydligare att språkinlärningen är en social process, där meningsfulla aktiviteter har stor betydelse. Det är viktigt att ”talaren”, pedagogen, fyller i, förtydligar, upprepar ord och omformulerar så att ”lyssnaren”, barnet, kan utveckla sina tankar och uppmärksamma specifika drag i andraspråket (Svensson 2009, s. 190–191).
Motivationen har stor betydelse för hur snabbt och hur mycket ett barn lär sig ett andraspråk.
Barnet skall inte uppleva något negativt med att lära sig sitt andraspråk och måste få utrymme för att våga tala. Det är viktigt att förskolans pedagoger har en accepterande och välkomnande attityd till barnets modersmål. Det är också̊ viktigt att barnen får en tydlig förståelse för samtalsregler med andra människor genom att lära sig att kunna lyssna på̊
andras åsikter, inte avbryta en pedagog eller andra människor mitt i ett samtal. När flerspråkiga barn lär sig samtalsregler och olika begrepp via sitt modersmål kan de utveckla effektivt både sitt första och också̊ andra språk (Svensson 2009, s. 197–198).
1.4.4 Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolan
I en förskola där de flesta anställda har likheter i både social och kulturell bakgrund när det gäller många viktiga aspekter och familjer med barn i denna förskola har liknande erfarenhet och bakgrund som förskolepersonalen, kan förskolan betraktas som ett nätverk som bygger relevant socialt kapital och förtroende genom jämlikhet och närhet. Då kan man förvänta sig att alla inblandade kommer att se eller förstå vad som händer på samma sätt, så att de kan uppleva enhet. I en sådan förskola kan digitala resurser enkelt användas för att sprida information, dokument eller ledning - all relevant personal kommer att samarbeta utan större missförstånd (Riddersporre 2019, s. 216–217).
Förskolan förändras på många sätt, i fråga om digitalisering kan äldre och yngre lärare arbeta sida vid sida. Vissa barn lär sig tidigt lärplatta med sina äldre syskon, andra använder en lärplatta i förskolan för första gången. Även om olika socioekonomiska förhållanden har förvärrat vissa barns digitala ojämlikhet, finns det fortfarande andra barn som sällan utmanas av digitala medier. Detta innebär att uppgiften att eliminera skillnader i barns levnadsförhållanden är en viktig aspekt av det digitala arbetet i förskolan (Bruce &
Riddersporre, 2019, s. 43–44).
Laidilaw & So- Har Wong genomförde två studier för att reda på om skrivinlärningen och läskunnigheten på förskolan kunde förbättras med hjälp av digitala verktyg och hur de digitala verktygen kunde öka studieinlärningen i förskoleklassen. Studier visade att arbetet med digitala verktyg hade fått en stor påverkan på barnens lärande som kollektiv. Barnen fick möjlighet till att prova på olika saker med hjälp av surfplatta och dator, fick tillexempel arbeta med textövningar, komma på nya idéer och skapa sina egna berättelser. De fick stöd av förskollärarna som antecknade, tog bilder och filmade deras aktiviteter för att se utvecklingen hos dem. Lärande skedde på ett multimodalt sätt där förskollärare arbetade med hjälp av digitala verktyg som kunde anpassa undervisningen individuellt. Appar och program gav barnen möjlighet till att utvecklas under olika läroprocesser. Genom att använda digitala verktygen i undervisningen fick barnen ökat intresse för skolan och förståelse för hur de olika apparna och program fungerade (Laidilaw & So- Har Wong, 2016).
1.4.5 Pedagogernas roll i undervisningen
Det är viktigt att förstå pedagogens roll för att allting ska gå ihop. Petersen (2020) tar upp olika forskningspublikationer som förklarar att pedagogers syn på resurser och deras motiv för att använda digitala resurser är avgörande för undervisningen och användningen av digitala resurser. Författaren lyfter vikten av lärarutbildning och fortbildningar i samband med frågor som rör digitala resurser och deras användning i undervisningen och poängterar att med rätta resurser kan man skapa en mer positiv attityd i frågan (Petersen, 2020).
Flera studier som undersöker förskolepedagogers uppfattningar av användningen av digitala resurser visar att pedagoger ser digitala resurser som ett sätt att inkludera flerspråkiga barn.
Många pedagoger ser användningen av digitala resurser i modersmålsundervisningen i förskolan som en möjlighet till större jämställdhet, men lyfter samtidigt behoven av stöd för att underlätta implementeringen av olika digitala resurser (Moinian , Kjällander & Patrick, m.fl., 2019, s. 323–325).
Det är mycket viktigt för pedagogerna att möta framtiden tillsammans med barnen. I ömsesidigt lärande utforskar barn och lärare nya saker tillsammans. Dagens barn föds i den digitala världen och de får sina digitala färdigheter gradvis på ett spontant och naturligt sätt Detta ger barnen ett avslappnat och nyfiket sätt att utforska teknik, i kontrast till många äldre som inte är lika förtrogna med digitalisering. de hamnar plötsligt i en sårbar situation. När pedagoger har svårigheter med digitala resurser så kan det leda till att barn kan komma in och leda lärare på ett uppenbart och enkelt sätt. De gör saker utan att tänka att det de gör kommer att vara konstigt eller svårt. Barn har möjlighet att visa och hjälpa förskollärare, vilket ger dem bekräftelse, och chansen att utforska tekniken med vuxna (Bruce &
Riddersporre, 2019, s. 42–44).
Att lära sig ett andraspråk under förskole tiden skiljer sig från att lära sig ett första språk och hur vuxna lär sig ett andraspråk. Barns sätt att lära sig är direkt kopplat till aktiviteter och för att barnet ska främja sitt språk behöver barnen ha tillgång till digitala verktyg i förskolan Ljunggren (2015).
1.4.6 Digital kompetens, etik och källkritik.
Digital kompetens är viktig för att ge barnen goda förutsättningar att använda digitala verktygen på ett sätt som stimulerar barnens lärandeutveckling. Regeringen belyser att förskollärare har ett särskilt undervisningsuppdrag i förskoleverksamheten och barnskötare har en viktig roll i undervisningen. Förskolelärare och barnskötare bör vara säkra på̊ hur de använder digitaliseringen. Digitala verktyg ska skapa en kommunikation med hjälp av surfplatta och datorer, visa bilder, ljud, text och rörelse. Framfor allt ska tal och skriftspråk stimuleras för barnens utveckling och lärande (Sönnerås, 2018, s. 11–12). Pedagogerna ska kunna överblicka utifrån en pedagogisk perspektivet och utnyttja sina erfarenheter. De skall välja teman som passar barnens aktuella mognadsnivå. Ett lämpligt tema skall vara bekant och intressera barnen. Det är bra att barnen får möjlighet att uttrycka önskemål inför temat.
På så sätt kommer temat sannolikt bidra till barnens utveckling på samma gäng som det blir en rolig aktivitet (Samuelsson & Broman, 2013, s. 44, 46).
Diaz menar att digital kompetens handlar om val och användning av digitala verktyg och metoder, organiseringsförmåga, erfarenhet inom digitalisering och hantering av verktyget utifrån tydliga syften och strukturer (2020, s. 34, 35).
I december 2006 tog EU-parlamentet fram en rekommendation som gick ut till alla EU:s medlemsstater. Den gällde åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Syftet var att alla europaunionens medlemsstater skall ha gemensamma referensramar för livslångt lärande.
Den fjärde listade kompetensen i rekommendationerna gäller "digital kompetens". Med digital kompetens avses här att en person skall kunna använda IT teknik på ett säkert och kritiskt sätt. Det är viktigt att användaren kan hämta och lagra information, men också kritiskt kunna bedöma informationen. Den praktiska användningen av tekniken är en förutsättning för att människor skall kunna använda ITK i olika arbetssituationer, på fritiden och för att kunna ta del av samhällsinformation. Det betonas att det är viktigt att IKT förekommer inom alla skolformer. Speciellt bör man tillse att elever som inte har tillgång till IKT i hemmen får möjlighet att utveckla den digitala kompetensen i skolan. Att IKT utnyttjas i olika lärsituationer i skolan har stor betydelse (Borell-Fontelles och Enestam, 2006).
2. Metod
I detta avsnitt presenterar vi metod och tillvägagångsättet som vi använder i vår studie. Vi valde en kvalitativ metod som baserades på intervjuer. Med detta val ville vi förstå förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning och erfarenheter, deras tolkning av situationen utifrån studiens syfte och frågeställningar. I början ville vi kombinera intervjuerna med observationer, för att också få reda på vad aktorerna gör och inte bara vad de säger, men detta kunde vi inte förverkliga på grund av Covid-19.
I det följande tar vi upp arbetsfördelningen, urvalen, genomförande av intervjuer, datainsamling och behandling, reliabilitet och validitet och etiska ställningstagandet.
2.1 Arbetsfördelning
Vi har varit lika delaktiga i vårt examensarbete och tagit lika mycket ansvar. Vi har haft kontinuerlig kontakt med varandra och reflekterat över om materialet både enskilt och tillsammans. Vi har gemensamt arbetat fram textens innehåll och struktur, val av material, tillvägagångssätt, analys och slutsatser. Vi har delvis använt oss av ”Google dokument” för att samarbeta, ha en gemensam överblick över vårt arbete och lägga till eller ta bort, korrigera och/eller se de genomförda ändringarna. Vi har haft kontinuerliga möten under arbetets gång och delat upp arbetet jämlikt, kompletterat varandra i både datainsamling och databehandling, formuleringar och val av material. Vi sökte och samlade det empiriska materialet för våra respektive delstudier, diskuterade och sammanställde det vi hittat, formade forskningsöversikten genom att pussla ihop det som var och en av oss har skrivit.
En av oss intervjuade fem förskollärare och den andra intervjuade fem barnskötare. Dilan Cilgin genomförde fem intervjuer med förskollärarna, medan Fenk Hamid gjorde fem intervjuer med barnskötare. Arbetsfördelningen underlättade för oss att samla, sammanställa, analysera, jämföra, diskutera och reflektera både enskilt och i samarbete med varandra, vilket bidrog till en utbytesprocess av kunskap och erfarenheter. Personerna som intervjuats har vi kontaktat individuellt, men vi delade informationen med varandra och hade tillgång till varandras intervjuer.
2.2 Urval
Intervjuerna utfördes i Stockholms län. Vi intervjuade som vi nämnde ovan tio personer, fem förskollärare och fem barnskötare.
Anledningen till att vi valde förskollärare och barnskötare var deras pedagogiska/didaktiska roll i förskolan. De är ansvariga för utbildningsfrågor i förskolan och umgås mest med barnen och har en avgörande roll i verksamheten. Alvehus menar att genom strategiska urval kan man få tag på specifika personer som har en viss typ av erfarenheter men, också utifrån de specifika undersökningsfrågorna. (2019, s.71).
Anledningen till att vi valde båda förskollärare och barnskötare var att undersöka utifrån två olika gruppers perspektiv och jämföra två delstudier resultat med varandra. Vi ville se skillnader och likheter kring hur dessa två grupper resonerade.
2.3 Genomförande av intervjuer
Innan genomförandet av intervjuerna hade förskollärarna och barnskötarna blivit informerade om syftet med vårt arbete och våra frågeställningar. Med en del av respondenterna fick vi kontakt via vänner och kollegor och resten hittade vi genom Google där vi sökte upp lokala förskolor som jobbade med flerspråkiga barn. Sedan kontaktade vi pedagogerna via mejl där vi informerade dem om vårt syfte, och våra frågeställningar. På grund av den pågående pandemin genomförde vi intervjuerna via zoom och telefon. Vi frågade personerna innan intervjun om det var okej att spela in samtalet innan vi startade inspelningen. Vi skickade intervjufrågorna i förväg för att de skulle kunna ha mer tid att tänka över frågorna. Vi valde noggrant ut våra intervjufrågor så att de skulle vara ämnesrelevanta, men vi ställde också spontana och ostrukturerade frågor som följdfrågor.
Efter intervjuerna skrev vi ner det som var sagt under samtalet och sedan skickade vi texten tillbaka till intervjupersonerna för bekräftelse och godkännande.
2.4 Datainsamling och behandling
Vi samlade data via semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att en del av intervjufrågorna var strukturerade för att styra lite så att alla intervjuade skulle få utrycka sig i dessa frågor.
Bryman belyser att i en semistrukturerad intervju har man ett frågeschema där frågorna kan ställas på ett visst sätt och ordning, för att ha en struktur för intervjuerna. Trots att frågorna ställs i en specifik ordning så ger frågorna möjlighet för intervjupersonerna att kunna tala fritt och besvara frågorna på sitt eget sätt. Vidare menar författaren att följdfrågorna förekommer utifrån intervjupersonens svar. Hör man något intressant tar man upp det för att skapa sig en djupare och bredare förståelse i frågan. Det är viktigt att följdfrågorna berör temat för att ha en röd tråd under intervjun (2011, s. 413–415).
Esaiasson, m.fl. (2017) anser att intervjuer är en väl beprövad metod där det är viktigt att kunna göra ett urval av personer med goda möjligheter till variation (s. 277). Under
intervjuerna kan det uppstå öppna frågor som i sin tur leder till att intervjufrågorna kan besvaras utifrån barnskötarens och förskollärarens erfarenheter.
De inspelade intervjuerna transkriberades, med utgångspunkt från Kvale (1997), från tal till skriftspråk. Via meningskoncentrationer försökte vi, utan att förändra textens innehåll, skapa mer läsbara och kärnfulla texter som grundas på de intervjuade personernas ord och meningar (s. 152). Sedan kodades den transkriberade texten och tematiserades utifrån frågeställningarna i resultaten. Vi skrev bara ned de delar som vi tyckte var intressanta för vår studie, för att spara tid och skapa en röd tråd på ett tidigt stadium.
Transkriberingen av frågorna var viktigt för det underlättade för oss att ha en överblick över hela materialet, vilket också föreslås av Bell (2016, s. 197). Framställningen av resultaten baserades, som tidigare nämndes, på två delstudier; en för förskolelärare och en för barnskötare. Varje forskningsfråga analyseras för sig själv och resultaten av båda studier avslutas med en sammanfattade analys som sammanväver båda delstudiernas resultat med varandra och skapar en helhetsbild.
2.5 Reliabilitet och validitet
Validitet (giltighet) handlar om vi mäter det som vi avser mäta. Reliabiliteten (pålitlighet) handlar om att man mäter det som man ville mäta och att informationen är pålitlig. Det handlar alltså om hur mätningarna utförs och hur noggranna man är vid bearbetning av informationen (Holme & Solvang, 1997, s. 94–95, 163). Vi hade inte så mycket erfarenhet bakom oss, men försökte vara noggranna och undersöka det som vi behövde undersöka på ett objektiv sätt, undvek att dra hastiga slutsatser med tanke på studiens omfattning och varit medvetna om att tillförlitlighetaspekterna kunde ökas till exempel med en kombination av intervjuer, observationer och enkäter.
Vi genomförde semistrukturerade intervjuer där vi ställde tydliga frågor. Den strukturerade delen av intervjufrågorna ställdes till alla respondenterna för att bland annat möjliggöra för oss att upptäcka mönster i svaren. Bell och Waters menar att man får hög reliabilitet om man får likartade svar när man ställer ungefär samma frågor vid olika tidpunkter (2016, s.133).
Vid intervjutillfällen var vi lyhörda och uppmärksamma på hur den intervjuade tänker, känner och uttrycker sig. Däremot behöver inte svaren vara lika varje gång den givna frågan ställs utan vid kvalitativa intervjuer strävar man efter att få veta vad den intervjuade menar eller hur hen uppfattar omständigheterna (Trost, 2010, s.13).
2.6 Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådet har fyra forskningsetiska principer vars riktlinjer vi måste följa innan vi genomför en intervju. De fyra huvudkrav som ställs är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Allt behöver skötas på ett noggrant och säkert sätt.
Vi informerade respondenterna om syftet av vårt examensarbete och frivilliga deltagandet.
De intervjuade personerna skulle ha konfidentialitet, vilket betyder att ingen information som avslöjar deras identitet skulle anges. Vi använde nummer i stället för namn och den könsneutrala personliga pronomen hen för samtliga respondenter för att avidentifiera dem.
Deltagarna var medvetna om hur materialet skulle behandlas och användas. De informerades om att de kunde avbryta när de ville innan, under eller efter intervjun. Ingen annan än deltagare, intervjuare och examinator skulle ha tillgång till intervjuerna (Vetenskapsrådet, 2002).
För övrigt har vi tänkt förstöra ljudfiler och transkriptionerna efter uppsatsens godkännande.
3. Teoretiska utgångspunkter
I det följande kapitlet tar vi upp den teoretiska referensramen som vi anser vara relevant för vår studie. I vår analys utgår vi från Vygotskijs sociokulturella perspektiv som handlar om språket, tänkandet och barns lärande med fokus på begreppet den närmaste utvecklingszonen. Mitchell och Batemans begrepp inkluderar miljö, pedagogisk kompetens och det som Diaz kallar digital kompetens. Vygotskijs teori är användbar tillsammans med Mitchell och Batemans begrepp i analysen av den sociala kontexten, lärandets interaktion och ledarskapet i förskolan, medan Diaz bidrar mer med digitala verktyg och förskollärarens kompetens.
3.1 Vygotskijs sociokulturella teori
Vygotskij (2005) som har ett sociokulturellt perspektiv menar att barnens lärande utvecklas i sociala kontexter i relation med andra. Undervisningen bör utgå från barnens utvecklingstillstånd. Med barnens mognadsnivå menar han barnens aktuella utvecklingsnivå, det vill säga nuvarande mognadsnivå och förmåga att lösa uppgifter på egen hand och i vilken mån de kan lösa uppgifter med stöd från andra barn eller vuxna, till exempel läraren. Med utgångspunkt från detta menar han att förskollärarna bör fokusera på
”funktioner som håller på att mogna” (s. 329).
Han pratar om utvecklingszoner, det vill säga avståndet mellan det barnet klarar på egen hand och det som barnet kan uppnå med stöttning från personerna i omgivningen. Han menar att alltför svåra uppgifter som barnet inte kan lösa och alltför lätta uppgifter som är konserverande inte bidrar till ett effektivt lärande. Den närmaste utvecklingszonen är den mest fruktbara delen av utvecklingszonen. Genom stöd från en mer kunnig person kan barnet klara av uppgiften som ligger i sin närmaste utvecklingszon. Att kunna identifiera barnens närmaste utvecklingszon och anpassa undervisningen till barnens utvecklingstillstånd och stötta barnen mot nya utmanande uppgifter kan skapa en bra grund för lärande (Vygotskij, 2005, s 329–335).
Vygotskij lägger stor vikt vid relationen mellan tänkande, språk och lärande. Han tycker att modersmålet är en förmedlande länk för lärande av ett främmande språk. Lärandet av det främmande språket är en process där det främmande språket använder sig av modersmålets semantiska (ordets betydelse). Ju starkare modersmål desto lättare att lära sig ett främmande språk. Han menar vidare att modersmålet och det främmande språket kan förstärker varandra genom jämförelser och tvåsidig påverkan (Vygotskij, 2005, s. 273–275).
Den inkluderande miljön
Mitchell & Bateman (2018) använder begreppet inkluderande miljö. De menar att lärare har en viktig roll för att främja en känsla av tillhörighet bland förskolebarn och deras familjer genom att tillhandahålla en inkluderande miljö. I en tillhandahållen inkluderande miljö uppmuntrar pedagogen barnet att använda sitt modersmål tänka på vem de är, uppmärksammar och bekräftar barnets kulturella identitet, visar intresse och förståelse för barnens sociala, kulturella och språkliga situation, utgår från barnens behov och förutsättningar i sin undervisning (s.57–59).
Digital kompetens
Diaz (2019) skriver om användning av digitala verktyg för språk och kunskapsutvecklande arbete och lärarens språkutvecklande arbetssätt och digitala kompetens. Med språkutvecklande arbetssätt menas här kontextrik undervisning som genomförs med språklig stöttning och mycket interaktion för att utveckla språket som en viktig del i ämnesmålen.
Digital kompetens handlar om förmågan att förstå hur digitaliseringen påverkar individerna i samhället, välja och använda digitala verktyg och medier för att lösa olika problem och kritisk granska. I förskolan ska man som förskollärare besitta erfarenheter inom digitalisering och digitala verktygen som man använder, tänker på vilka digitala verktyg som man behöver och metoder som ska användas för att stödja barnens språk- och kunskapsutveckling, kunna organisera sin undervisning i förväg för att vara säkrare i genomförandet, hantera digitala verktygen under en pågående undervisning. förskolläraren bör också i förväg gjort en pedagogisk planering för att undvika digitaliseringens negativa effekter (s. 12,21, 34–35).
Interkulturellt pedagogisk kompetens i ett mångkulturellt samhälle
Mitchell & Bateman (2018) definierar mångfalden som en uppsättning av sociala, kulturella, ekonomiska, språkliga och familjemässiga skillnader som är en del av de yngre barnens livserfarenhet. De menar att förskollärare som arbetar i ett mångkulturellt samhälle behöver ha ”interkulturell utbildning” (s. 58), ”interkulturell förståelse” (s. 62) ”interkulturella idéutbyte” (s.64) för att kunna bedriva effektiva aktiviteter inom förskolan. Förskolorna behöver också ”en tvärkulturell förståelse” (s.66) som kan skapas genom att anställa lärare med varierande kulturell bakgrund. Med interkulturell utbildning menas här en lärande process som präglas av ömsesidiga sociala relationer mellan individer som tillhör olika språk och kulturer. Interkulturell förståelse innebär att känna till och ha förståelse för andra sociala kontexter och kulturer, kunna sätta sig in i andras situation. Interkulturellt idéutbyte är en utbytesprocess av ömsesidiga sociala relationer mellan människor från olika kulturer som försöker förstå och byta kunskap och erfarenhet med varandra. Alla dessa skapar också tillsammans en bra grund för ”en relationsbaserat lärande” mellan förskolepersonalen och föräldrarna.
Pedagogisk kompetens i ett mångkulturellt samhälle innebär att förskollärare har förståelse för mångfaldens olika delar som språkliga, kulturella och familjemässiga, försöka på bästa sätt ta hänsyn till och uppfylla mångfaldens krav i pedagogiska arbeten. Förskolelärarna ska med andra ord ha en interkulturell kompetens och ett förhållningssätt, som anpassar undervisningen till elevernas språkliga och kulturella bakgrund och olika behov och förutsättningar (s. 61–66).
4. Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi att beskriva resultat och analys av våra två̊ delstudier. I delstudie 1 och delstudie 2 redovisas resultat och analys som en sammanhängande text. I båda delstudier analyseras det empiriska materialet utifrån vårt syfte och våra frågeställningar.
Analysen genomförs med hjälp av den teoretiska referensramen som presenterades ovan.
Kapitlet resultat och analys avslutas med ett avsnitt som jämför i en sammanfattande form det som förskollärarna och det barnskötarna säger, samt berör en del möjligheter och hinder i frågan om digitaliseringen i förskolorna.
4.1 Delstudie 1
I det här avsnittet presenteras resultatet och analysen av intervjuer som genomfördes med fem förskollärare. Med utgångspunkt från frågeställningarna presenteras delresultaten under fyra olika teman. För att bevara respondenternas anonymitet döps de till Förskollärare 1, Förskollärare 2, Förskollärare 3, Förskollärare 4 och Förskollärare 5.
4.1.1Vilka digitala verktyg används i förskolan och på vilka didaktiska grunder är de valda?
Förskolelärarna förklarar att på avdelningarna har de tillgång till surfplattor mobiltelefoner, datorer, Blue-Bot samt projektorer. Förskolepersonalen använder sig av olika appar och plattformar såsom Polyglutt, Ugglo, QR-koder, Google translate, Youtube, och UR, applepenna och Bornholms modellen för att utveckla språkmedvetenhet, läs- och skrivinlärning hos barnen. Man kan använda redskapen på varierande sätt om man vill, som man ser i exemplet UR som har videosnuttar både på svenska och flera andra språk. Barnen kan lyssna på sitt modersmål eller på svenska. Medan videosnutten som är på ett annat språk rullar kan förskolläraren läsa den svenska texten för barnen
Dessa appar anses vara språkliga hjälpmedel som innehåller tekniska funktioner för olika låtar och texter samt översättning av ord till barnens modersmål. När barnen får höra en text eller en låt på sitt språk blir de ivriga och talar med andra barn om detta, barnen blir nyfikna på varandras språk. En förskollärare förklarar att appen Polyglutt ger alla barn möjligheter att lyssna på sagor på sina modersmål. Appen polyglutt är främst bra för flerspråkiga barn att använda tillsammans med förskolelärarna. Den stimulerar samt utvecklar barnens
språkutveckling oavsett om det är på svenska eller på barnets modersmål. En annan säger att appen Polyglutt skulle vara till god hjälp, men att på grund av ekonomiska brister har de inte tillgång till det.
Förskollärarna pratar också om vikten med att verktyget inte tar över utan används för med ett genomtänkt syfte. Man tar också upp brister på teknisk utrustning och dåliga internetskopplingar som påverkar aktiviteterna.
Enligt förskollärarna lär barnen sig tillsammans, de får stöd av varandra och av vuxna för att kunna använda tekniken och utveckla språket.
Barns samspelande med varandra och materialet – vad gör materialet med barnet och vad gör barnet med materialet […] (Förskollärare 5, 2020).
Polyglutt är en app som [...] alla barn kan lyssna på en saga på deras eller föräldrarnas språk”
(Förskollärare 5,2020).
[...] om apparna används på rätt sätt där en pedagog arbetar medvetet med barnen utifrån deras individuella förutsättningar, förmågor och självklart intresse. (Förskollärare 5, 2020).
Alla förskollärare ställer sig väldigt positiva till att använda digitala verktyg så länge det används med ett specifikt syfte, alltså att man som förskollärare ska ifrågasätta varför, hur och när används digitala verktyg (Förskollärare, 1. 2020).
[…] Vi jobbar väldigt projektinriktat (Förskollärare1, 2020).
Det ska alltid finnas ett syfte med det vi erbjuder, pedagogiska appar som stärker språket och samspelet mellan barnen (Förskollärare 1, 2020).
Analys
Resultaten visar att förskollärarna pratar om olika verktyg som används i olika syfte för att utveckla barnens språk, tankar, identitet och lärande, vilket stämmer överens med läroplanens intentioner. Användning av appar som Ugglo, Polyglutt, Youtube och Google translate verkar utveckla både modersmålet och svenskan. Didaktiska frågor kring varför man använder dessa verktyg, hur och när ska de användas verkar diskuteras.
Mitchell & Bateman menar när det gäller det interkulturella förhållningssättet och kompetensen för bedriva undervisning i ett mångkulturellt samhälle, kan man säga att förskollärarna visar många väsentliga inslag av den. De har en viss interkulturell ömsesidig förståelse, anpassningar, arbetssätt som skapat goda relationer med interkulturella inslag av idébyte mellan individer från olika och kulturer. De försöker lyfta upp och stimulera intresset för modersmålet, och barnens kulturella bakgrund. De verkar ha förståelse för elevernas sociala, kulturella och språkliga situation, försöker utgå från deras behov och förutsättningar,
vilket spelar en viktig roll också i val av verktyg och aktiviteter för att främja barnets flerspråkiga utveckling (2018, s.61–66).
Utifrån det som en av förskollärarna säger lär sig barnen i sociala relationer, tillsammans med sina kompisar och vuxna. De får stöd från varandra och vuxna för att lösa olika tekniska och språkliga problem och tillägnar sig ny kunskap. På det sättet banas vägen till ”den närmaste utvecklingszonen” (Vygotskij, 2005, s. 334).
4.1.2 Vilka kompetenser har förskollärarna för att främja
flerspråkiga barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg?
I flera förskolor försöker man utveckla verksamheten på olika sätt när det gäller digitaliseringen. Samtliga förskollärare har intresse av och är för digitaliseringen, men bara en av fem har genomgått IKT-utbildningen.
Förskollärarna betonar att det är viktigt att ha kunskap om användning av digitala verktyg.
där uttrycker de också att den digitala kompetensen hos förskollärarna kan skilja sig åt från person till person. Förskollärarna har intresse för att lära sig och försöker hjälpa varandra, lära sig av varandra. Samtliga menar att förskolans nya styrdokument inspirerade de att utveckla den digitala kompetensen hos dem.
Förskollärarna tycker att aktiviteter med digitala verktyg ska ha meningsfulla avsikter, baseras på tydliga syften och pedagogiska/didaktiska planer, samt leda till ökad kompetens.
De vill gärna delta i olika kurser för att lära sig mer om tekniken och anpassa aktiviteterna till flerspråkiga barn, skapa möjligheter och förutsättningar för att främja barns lärande och utveckling.
[…] viktigt att ha kompetens […] om de grundläggande didaktiska frågeställningar kring varför vi använder det, hur vi ska använda det, när vi ska använda […] (Förskollärare 1, 2020).
En av förskollärarna berättar om att hen utför både välplanerade och spontana aktiviteter, men ser stor skillnad mellan dem. När hen sitter i arbetslaget och planerar, genomför och utvärderar en aktivitet eller tema tillsammans med andra pedagoger blir resultaten bättre.
Pedagogerna vill utveckla förmågan att använda apparna på rätt sätt och anpassa arbetet till barnens behov och förutsättningar. Man vill tillägna sig nya kunskap och erfarenheter om vad, när, hur och varför ska man använda sig av eller fokusera på visa digitala uppgifter.
Förskolelärarna påpekar även på att tanken var att skicka pedagogerna till en utbildning där de kunde utbilda sig i anpassning av aktiviteter med digitala redskap för just flerspråkiga barn, men att detta inte blev av på grund av Covid-19.
Analys
Diaz (2019) menar att pedagogen behöver besitta någon form av digital kompetens, kunna behärska tekniken, välja användbara verktyg och metoder, organisera och bedriva undervisningen utifrån en strukturerad pedagogisk plan som kan stödja barnens språkutveckling (s. 34–35). Utifrån Diaz (2019) kan man säga att pedagogerna har vissa grundläggande kunskaper i digitalisering, digitala verktygets hantering och användning, anpassning, organisering och planering, men behöver förstärkas och utvecklas.
Förskollärarna betonar vikten med gemensam planering, genomförande och utvärderingar och menar att välplanerade aktiviteter utvecklar barnens lärande bättre än de spontana aktiviteterna, samtidigt som det bidrar till utbyte av erfarenheter. Men det verkar finnas ett behov av kompetensutveckling i tekniska och didaktiska frågor som rör användning av digitala verktygen.
Utifrån Vygotskij (2005) kan man säga att samarbetet mellan förskollärarna bidrar också till deras utveckling. Utmaningar i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter kräver ett samarbete som kan leda till erfarenhetsutbyte och anpassning av aktiviteterna i förskolans sociala kontext. På det sättet får både förskollärare och barnen möjlighet till ökat lärande.
4.1.3 Vilka typer aktiviteter används i förskolan för att främja flerspråkiga barns utveckling?
förskollärarna är överens om att digitaliseringen kräver nya aktivitetsformer och arbetssätt med digitala verktyg i förskolan. Förskollärare tycker att användning av digitala verktyg på rätt sätt bidrar till lärande och flerspråkiga barns språkutveckling.
Förskollärarna tycker att även spontana aktiviteter, där barnen styr, kan bidra till utveckling, men att välplanerade aktiviteter gynnar mer i jämförelse med de spontana aktiviteterna.
Digitala verktygen gör barnen mer nyfikna och intresserade av aktiviteterna, får de att samarbeta med varandra och tycka att det är kul och spännande att använda digitala verktygen. En av förskollärarna säger att
[…] barnen ska inte sitta en och en med en Ipad utan göra det gemensamt tillsammans […]
(Förskollärare 4, 2020).
Fyra av förskolorna använder Polyglutt som är en digital inläsningstjänst där man erbjuder böcker på olika språk, medan i en förskola har man inte tillgång till den på grund av kostnaden, vilket är ett tecken på brist på ekonomiska resurser.
En av förskollärarna brukar samla upp ord på olika barns modersmål och skapa QR-koder.
Genom att skanna koderna kan barnen få höra ordet på sitt språk, förstå och försöka översätta till svenska. En förskollärare som brukar använd QR-koder i sina aktiviteter skannar in olika låtar på barnens modersmål för att spela de vid olika tillfälle.
En tredje förskollärare berättar att de brukar filma aktiviteterna som genomförs av barngrupperna och visa upp det för barnen via projektorn i slutet av dagen. Barnen får bearbeta det som de har gjort under dagen, få möjlighet att reflektera, prata och beskriva situationen tillsammans med andra. Hen säger att de använder sig av Google translate för att översätta ord från barnens språk till svenska. Hen nämner ännu en aktivitet där en del av barnen lyssnar på låtar på sitt modersmål via Youtube och delar låtarna med sina förskole kompisar. Hen påpekar att det är en nyckel för trygghet att flerspråkiga barn får lyssna på sitt modersmål tillsammans med de andra barnen. Hen tycker att filmer på olika språk från UR är också ett bra redskap. Där finns det svensk undertext som förskolläraren läser för barn som inte förstår, berättar vad filmen handlar om så att barnen förstår filmens innehåll i grova drag.
Jag använder UR som har videosnuttar på andra språk med svensk undertext. […] för att få barnen att utvecklas läser jag den svenska texten medan videon är på ett annat språk och med det lär sig barnen fler språk (Förskollärare 2, 2020).
denna avdelning använder QR-koder till andra låtar på andra språk också […] födelsedagssånger med QR-koder där man kan välja vilket språk som man vill lyssna på (Förskollärare 1, 2020).
Analys
Pedagogen ska ha förståelse av mångfaldens olika delar som språkliga, kulturella och familjemässiga, försöka på bästa sätt ta hänsyn till och uppfylla mångfaldens krav i pedagogiska arbeten (Mitchell & Bateman, 2018, s. 61–66). Resultatet ger en bild av en miljö där barnen samspelar och får stöd av varandra, blir ivriga över hörandet av sitt modersmål och nyfikna på varandras språk, uppmuntras till träning i modersmålet och svenskan, reflektera över sin identitet. Val av digitala verktyg och aktiviteter som genomförs visar tecken på att pedagogerna uppmärksammar, bekräftar barnets kulturella identitet, visar intresse och förståelse för barnens situation och tänker på barnens bakgrund, behov och förutsättningar och försöker anpassa aktiviteterna till det och främja en känsla av tillhörighet i en inkluderande miljö
Förskolornas aktiviteter i form av filmvisning, översättning, sång och QR-koder, användning av inläsningstjänster etc. sker i sociala interaktioner där elever med olika bakgrund utbyter erfarenheter, stöttar varandra och lär sig av varandra, vilket skapar en process av lärande, tänkande och utvecklande av språket i barnets ”närmaste utvecklingszon” (Vygotskij,2005, s.329). Pedagogerna genomför olika aktivitetsformer och arbetssätt med digitala verktyg där de kombinerar digitala verktyget och medier med ett språkutvecklande arbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling.
