Tyst kunskap

Edith Penrose ligger till grund för mycket av forskningen som bedrivits inom internationalisering sedan 1970-talet och framåt (Melén, 2010). Penrose (1959) studerade på vilket sätt och i vilken takt ett företag växer och hennes teorier länkar samman hur resurser och förmågor ligger till grund för kon- kurrenskraftiga fördelar. Ett företags förmåga att utveckla, använda och komb- inera olika resurser är det som, enligt Penrose (1959), genererar tillväxt i ett företag. Det är kunskapen om resurser som Penrose lägger tonvikt vid, inte resurserna i sig.

Penrose (1959: 53) skiljer mellan kunskap som objektivt och formellt kan uttryckas eller överföras mellan människor, och kunskap som personliga erfarenheter som ett resultat av lärande. Det senare kan sammanföras med begreppet tyst kunskap [eng. – tacit knowledge], och det förstnämnda med explicit (objektiv) kunskap. Distinktionen mellan kunskapselementen, liksom lämpliga etiketter, anser Penrose (1959) vara oklar och svårbedömd. Polanyi (1966) var emellertid en av de första som föreslog begreppen tyst respektive

explicit kunskap.

Polanyi (1966) har ett brett angreppssätt vad gäller tyst kunskap som närmast kan placeras inom den filosofiska disciplinen. Vårt intresse i studien placeras vid tyst kunskap ställt i relation till internationalisering och entreprenörskap. Alavi och Leidner (2001) beskriver att klassificeringen tyst respektive explicit kunskap har fått en stor spridning och användning inom olika teorier som berör organisation, management och strategi.

Polanyi (1966: 4) menar att "we can know more than we can tell", vilket således åsyftar kärnan i den tysta kunskapsdimension. Att redogöra för vad tyst kunskap – liksom explicit kunskap – kan vara och inte beror dock på vilket perspektiv som används. Kunskapen att cykla kan emellertid exemplifiera tyst respektive explicit kunskap. Att förklara hur man gör när man cyklar kan förefalla enkelt och representerar således någon form av explicit kunskap. Att faktiskt cykla kräver dock att en individ praktiskt lär sig hur man gör, vilket följaktligen är en form av tyst kunskap som kan vara svår att uttrycka i tal eller skrift. Därav citatet ovan och det faktum att kunskapsdimensionen benämns som tyst.

Nonaka och Takeuchi (1995) anser att erfarenheter tenderar att länkas samman med tyst, fysisk och subjektiv kunskap, medan rationalitet tenderar att sammanföras med explicit och objektiv kunskap. Exemplifierat kan objek-

tiv (explicit) kunskap vara kunskap om priser och preferenser på en viss mark- nad (Penrose, 1959) eller kunskap från läroböcker, marknadsundersökningar, ritningar och liknande (Johanson et al., 2002). Tyst kunskap grundar sig i handlingar och erfarenheter i en specifik kontext och kan vara svår att artik- ulera (Alavi och Leidner, 2001). Exemplifierat kan tyst kunskap härledas till hur en specifik kund bearbetas på bästa sätt, eller specifik kunskap om en internationell marknad (Ruzzier et al., 2007).

Sammanfattningsvis kan tyst kunskap beskrivas enligt följande (Morroni, 2006: 36); "It [tyst kunskap] is the fruit of learning-by-doing processes and is

deeply rooted in an individual’s action, ideals, feelings and emotions".

4.5.2

Erfarenhetsbaserad kunskap

Ardichvili et al. (2003) skiljer mellan två typer av entreprenörsmässiga kunskaper; den ena härstammar från säregna intressen och humor bland annat, och den andra kan relateras till ackumulerad arbetslivserfarenhet. Den senare kan kopplas samman med det som Eriksson et al. (1997) benämner erfaren- hetsbaserad kunskap [eng. – experiential knowledge], vilket kan placeras nära tyst kunskap (Polanyi, 1966). Eriksson et al. (1997) är några av de mer tongivande forskarna, vid sidan av Mejri och Umemoto (2010), vad gäller erfarenhetsbaserad kunskap och internationalisering, där objektiv kunskap är av mindre betydelse.

Genom att operationalisera kunskap på företagsnivå och marknadsnivå utvecklade Eriksson et al. (1997: 343) en förståelse för två typer av erfaren- hetsbaserad internationell marknadskunskap; den marknadsspecifika och den mer generella (företagsspecifik). Marknadsspecifik kunskap kan delas upp i två aspekter; utländsk affärskunskap samt utländsk institutionell kunskap. Den marknadsspecifika kunskapen avser erfarenheter vad gäller en marknad och dess kunder och konkurrenter, kultur, normer, värderingar, myndigheter, regler, samt institutionella ramverk. Enligt Hadley och Wilson (2003) tillåter de marknadsspecifika erfarenheterna ett företag att urskilja möjligheter och problem på en utländsk marknad.

Brist på internationell marknadskunskap kan skapa osäkerhet och kan vara tidskrävande för ett företag, vilket kan medföra ökade kostnader (Eriksson et

al., 1997). Enligt Johanson och Vahlne (2009) är det den erfarenhetsbaserade

kunskapen som gör det möjligt att få en bredare överblick och förståelse av en marknads potential, som sedan kan korrelera med ett företags förmågor [eng. –

Den generella erfarenhetsbaserade kunskapen avser ett företag och dess resurser, och Eriksson et al. (1997) benämner den generella företagsspecifika erfarenheten som internationaliseringskunskap. Internationaliseringskunskapen är relaterad till vad ett företag kan och inte kan för att främja en internationell expansion, och är därmed inte kopplat till någon specifik marknad. Exempelvis kan anpassningen av resurser och förmågor till en viss internationell marknadskontext betraktas som en form av internationaliseringskunskap (Hadley & Wilson, 2003).

För att bättre förstå skillnaden mellan marknadsspecifik och företagsspecifik erfarenhetsbaserad kunskap i ett företag, erbjuder Hadley och Wilson (2003: 701) ett insiktsfullt resonemang; "Whereas foreign business and foreign institu-

tional knowledge pertain to the ‘know-why’ aspect of experiential knowledge, it is asserted that internationalisation knowledge captures the ‘know-how’ or proced- ural element of experiential knowledge".

Mejri och Umemoto (2010) har också forskat om erfarenhetsbaserad kunskap med fokus på SME:s och entreprenörsdrivna småföretag. Forskarnas kun- skapsbaserade modell för SME:s internationaliseringsprocesser återfinns i figur 4.7 och visar på hur och när olika kunskapsdimensioner förvärvas och används av småföretag när de växer internationellt. Kunskapsprocesserna innefattar ett förstadium (pre) till den initiala internationaliseringen (novis), som sedan ut- vecklas mot ett mer avancerat stadium av internationalisering (erfaren).

FIGUR 4.7

En kunskapsbaserad modell för SME:s internationalisering

Källa: Mejri & Umemoto (2010, sid. 162).

Det Mejri och Umemoto (2010) vill poängtera med modellen är hur objektiv kunskap om utländska marknader tenderar att användas mer intensivt i ett initialt internationaliseringsstadium. Marknadskunskap i modellen represen- terar en explicit kunskap om utländska marknader som kan erhållas via olika

Marknadskunskap Nätverkskunskap Kulturell kunskap Entreprenöriell

kunskap International-_iseringsfas

Erfarenhets -baserade kunskaper Pre-inter. Novis internationalisering Erfaren internationalisering Inter. start Förvärv Lågintensiv användning Högintensiv användning

objektiva källor. Det kan exempelvis handla om information angående en viss marknads storlek, konkurrenter, samt lagar och regler.

Den erfarenhetsmässiga, och tysta, kunskapen om utländska marknader tenderar att förvärvas och användas senare i en internationaliseringsprocess enligt Mejri och Umemoto (2010). De nämnda forskarna delar in erfarenhets- baserad kunskap i tre kategorier. Nätverkskunskap handlar om personliga lik- som affärsmässiga nätverk som nyttjas när ett företag växer på en utländsk marknad. Det är nätverket i sig som är intressant, vilket formar en “rum” av olika kunskaper [jmf. Ardichvili et al., 2003; kunskapskorridoren]. Kulturell

kunskap associeras med kulturella element på en utländsk marknad (Mejri &

Umemoto, 2010). Mer ingående gäller det kunskaper angående språk, vanor, normer, värderingar, beteenden, lagar och regler etcetera. Med andra ord handlar det om hur människor tänker och agerar på en utländsk marknad, vilket ligger i linje med det som Hofstede och Hofstede (2005: 16) benämner mental programmering (mjukvara). Slutligen benämner Mejri och Umemoto (2010) entreprenöriell kunskap som kunskap angående existerande möjligheter på en utländsk marknad, samt kunskapen om hur möjligheter kan tjäna före- tagets utveckling på en viss marknad.

4.5.3

Entreprenörens erfarenheter

Tidigare erfarenheter av att göra affärer på utländska marknader kan vara av stor betydelse för ett nystartat och litet företag som internationaliseras i snabb takt (Born Global), som därmed saknar de resurser som äldre och större företag har (Nordman & Melén, 2008). Om grundaren eller någon annan entreprenör i ett nystartat högteknologiskt företag har sådan internationell affärskunskap kan affärserfarenheterna ha en positiv inverkan på ett företags internationalisering.

Tidigt och snabbt internationaliserande SME:s (Born Globals) kan, enligt Nordman och Melén (2008) delas in i två kategorier vid företagsstart som kännetecknas av teknisk erfarenhet och internationell affärserfarenhet. Teknisk erfarenhet definieras av Nordman och Melén (2008: 175) som "Experiential knowledge about the technology upon which the Born Global firm’s

products are built" och internationell affärserfarenhet som "Experiential know- ledge about conducting business within an international setting".

Ett företag som grundas av entreprenörer med en akademisk bakgrund och en kombination av hög teknisk erfarenhet och låg internationell affärserfarenhet bennämns av Nordman och Melén (2008: 181) som Born Academics. Ett före-

tag som kan sägas vara Born Academic har initialt ingen fastställd strategi för vilka utländska marknader eller kunder som man ska satsa på. Born Academics internationaliseras med nyckelpersoner vars bakgrund finns inom universitet och forskningsinstitut, och besitter därmed erfarenheten och kompetensen för att utveckla företagets produkt(er) (Melén, 2010).

Ett företag som grundas av entreprenörer med en kombination av både hög teknisk erfarenhet och hög internationell affärserfarenhet bennämns av Nordman och Melén (2008: 181) som Born Industrials. Ett företag som kan sägas vara Born Industrial har redan vid start en tydlig strategi om vilka marknader och kunder som företaget ska fokusera på. Born Industrials inter- nationaliseras med nyckelpersoner vars bakgrund finns inom andra företag, som kan vara multinationella (Melén, 2010).

Born Academics och Born Industrials går ut på utländska marknaden på olika sätt, enligt Nordman och Melén (2008), och det finns även skillnader i hur nya affärsmöjligheter upptäcks. Born Academics har en mer ad hoc strategi som i huvudsak sker genom distributörer för att få ut produkterna till utländska marknader (Melén, 2010). Born Industrials kan däremot ha tydliga mål och strategier uppsatta, samt etablerar ofta egna säljbolag på utländska marknader för att kunna sälja sina produkter.

NYA PERSPEKTIV PÅ