U TVECKLING UTIFRÅN FOLKMÄNGD OCH FÖRVÄNTADE BEHOV

3.1.1. Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling

Västerås befolkning har ökat med i snitt 1 100 personer per år under 2000-talet.

Befolkningsökningen är främst hänförlig till positiv nettoinflyttning, men även fö-delsenettot är positivt. En fortsatt befolkningsökning prognostiseras för de kom-mande åren, vilket åskådliggörs i figuren nedan. Antal invånare beräknas öka från ca 140 000 år 2012 till ca 160 000 år 2030.

Figur 4. Befolkningsutveckling 2011-2030. Västerås totalt

Källa: Konsult och service, Utredning och statistik

Befolkningsutvecklingen för nämndens målgrupp illustreras i figuren nedan.

Figur 5. Befolkningsutveckling 2011-2030. 65 år och äldre

Källa: Konsult och service, Utredning och statistik

159 516

100 000 110 000 120 000 130 000 140 000 150 000 160 000

Antal invånare 2011 - 2030

25838

33073

20000 22000 24000 26000 28000 30000 32000 34000

Invånare 65 +

Åldergruppen 65+ beräknas öka med i genomsnitt ca 380 personer per år fram till år 2030. År 2030 beräknas ca 33 000 invånare vara 65 år och äldre, vilket är en ökning med ca 7 000 personer jämfört med idag. Den prognostiserade befolknings-utvecklingen uppdelat i olika åldersklasser kan ses i diagrammet nedan.

Figur 6. Befolkningsutveckling 2011-2030. Olika åldersklasser

Källa: Konsult och service, Utredning och statistik

Antalet invånare 65-74 år förväntas variera under perioden men uppgå till ca 100 individer fler år 2030 jämfört med år 2012. Antalet invånare 75-84 år kommer att öka relativt kraftigt under perioden och uppgå till ca 12 000 personer år 2030, jäm-fört med nulägets ca 8 000. Antalet invånare 85-94 år beräknas vara relativt kon-stant fram till omkring år 2020, varefter en ökning sker. Antalet invånare 95+ be-räknas öka med ca 100 personer.

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

65-74 år 75-84 år

85-94 år 95-w år

3.1.2. Andel i särskilt boende – en jämförelse med andra

En jämförelse med andra kommuner³visar att Västerås har en relativt stor andel av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende. Detta illustreras i tabellen nedan.⁴ Tabell 3. Andel invånare 65+ i särskilt boende och med hemtjänst i ordinärt boende (pro-cent), 2012

Särskilt boende Hemtjänst

Västerås stad 5,3 9,4

Liknande kommuner (genomsnitt) 4,6 9,2

Örebro 4,0 8,5

Helsingborg 4,5 10,0

Eskilstuna 4,5 8,4

Borås 4,6 9,4

Växjö 5,1 10,6

Karlstad 4,2 8,4

Halmstad 5,3 9,0

Riket 4,7 8,5

Källa: Kolada.se

Västerås har en något större andel personer över 65 år som bor i särskilt boende jämfört med liknande kommuner och i jämförelse med genomsnittet i riket. Ande-len med hemtjänst ligger i nivå med liknande kommuner men över genomsnittet för riket.

3.1.3. Ålderstruktur för boende i särskilt boende

Andelen av befolkningen i särskilt boende ökar med stigande ålder. I åldergruppen 65-74 år bor endast en person av hundra i särskilt boende, bland de äldsta i staden (90 år och äldre) bor var tredje person i särskilt boende. Denna fördelning överens-stämmer med fördelningen i riket i genomsnitt. Andelarna illustreras i figuren ne-dan.

3Jämförelsen är gjord med likartade kommuner, som är de sju kommuner som mest liknar Västerås avseende standarkostnad för äldreomsorg, befolkningsstorlek och huvudmanna-skap för hemsjukvården. Jämförelsekommunerna genereras automatiskt i Kolada.se.

Noteras bör att Örebro och Eskilstuna helt eller delvis har avvecklat servicehusen.

4De uppgifter som redovisas i Kolada.se är baserade Socialstyrelsens individstatistik, varför uppgifterna kan skilja sig något från stadens egen redovisning. I syfte att göra en jämförelse är Koladas siffror dock mer lämpade.

Figur 7. Andel av befolkningen i särskilt boende, 2012

Källa: Socialstyrelsen

Delas de boende upp efter kön framkommer att andelen kvinnor är betydligt större i alla åldersklasser, bortsett från i gruppen 65-74 år. Se figur nedan.

Figur 8. Andel av befolkningen i särskilt boende, 2012. Män och kvinnor

Källa: Socialstyrelsen

Nära 60 procent av dem som bor i särskilt boende är 85 år eller äldre. Endast var tionde är yngre än 75 år. Den åldersmässiga fördelningen illustreras nedan.

1,0% 3,4%

Andel av befolkningen som bor i särskilt boende.

April 2012

Andel av befolkningen som bor i särskilt boende.

April 2012

Kvinnor Män

Figur 9. Andel personer som bor i särskilt boende uppdelat på ålder

Källa: Socialstyrelsen

3.1.4. Åldersstruktur och framtida behov

Med utgångspunkt från åldersstrukturen år 2012 kan en framskrivning göras av det framtida förväntade behovet av platser i särskilt boende. Framskrivningen utgår från antal platser i särskilda boenden år 2012. Beräkningarna bygger på att samma andel av åldergrupperna 65-74 år, 75-79 år, 80-84 år, 85-89 år och 90+ som år 2012 bor i särskilt boende kommer att vara i behov av detta även i framtiden. Det framtida platsbehovet illustreras i figuren nedan.

Figur 10. Antal platser i särskilt boende 2012-2030

Källa: Konsult och service, Sociala nämndernas förvaltning, Socialstyrelsen. Egen bear-betning

En rak framskrivning utifrån demografin visar att platsbehovet år 2030 beräknas uppgå till ca 2 300 platser. Detta innebär en ökning med ca 670 platser jämfört med dagsläget. Ökningstakten är relativt konstant fram till ca år 2020, varefter en

snabbare ökning kan skönjas.

Andelen personer i olika åldersgrupper som bor i särskilt boende, april 2012

Antal platser i särskilt boende

Behovsutvecklingen framöver kan delas upp i olika ålderkategorier, se figur nedan.

Figur 11. Antal personer i särskilt boende per ålderskategori

Källa: Konsult och service, Sociala nämndernas förvaltning, Socialstyrelsen. Egen bear-betning

Den ökning som kan ses omkring år 2020 beror i allt väsentligt på att invånarna i åldergrupperna över 80 år ökar, när den stora 40-talist generationen åldras. Det innebär att både antalet och andelen personer i särskilt boende som är 80 år och äldre sannolikt kommer att öka. Sex av tio som bor i särskilt boende beräknas vara 85 år och äldre, tre av tio över 90 år. Fördelningen mellan män och kvinnor i sär-skilt boende bedöms förbli konstant.

3.1.5. Alternativ behovsutveckling

Ovan prognostiseras en ökning med ca 670 platser fram till år 2030, baserat på en demografisk framskrivning med bibehållna andelar i behov av särskilt boende.

Förändrade antaganden om andelar i särskilt boende kan förändra det faktiska behovet av platser år 2030. Andelen (platser) i äldreboende har successivt minskat under de senaste fem åren, enligt tabellen nedan. Orsaken till detta står främst att finna i att antalet platser inte förändrats och att antalet äldre ökat. Det får till följd att andelen av befolkningen i särskilt boende minskar. Sedan år 2008 har andelen av befolkningen 65+ i särskilt boende minskat från 6,7 procent till 6,1 procent.

Tabell 4. Andel av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende

2008 2009 2010 2011 2012

Andel 6,7 % 6,7 % 6,5 % 6,3 % 6,1 %

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Antal personer i särskilt boende per ålderskategori

90-w år

85-89 år

80-84 år

75-79 år

65-74 år

3.2. Sammanfattning: utveckling utifrån