E XTERN UTBLICK OCH OMVÄRLDSTRENDER

4.1.1. Ökningen av antalet äldre

En välkänd men ändå reell utmaning för finansieringen av framtidens välfärd är ökningen av antalet äldre. Kring år 2020 börjar effekterna av antalet äldre ta fart, dels i form av att fyrtiotalisterna börjar nå den mer vårdkrävande åldern 85+, dels genom att sextiotalisterna börjar gå i pension, men också på grund av en generellt högre medellivslängd.⁵Framförallt den äldre av dessa två grupper är relevanta för prognostiseringen av särskilda boendeplatser framöver. Huruvida den ökade me-dellivslängden leder till ökade behov eller ej råder det skilda uppfattningar om. Det finns forskare som tror att en ökad livslängd leder till att tiden med behov av stöd eller omfattningen av behoven ökar. Andra forskare tror att behoven skjuts upp i takt med livslängdens ökning. Det andra alternativet är det vanligen förhärskande, och vad som bland andra SKL utgår ifrån.

4.1.2. Kvarboende, bostadsanpassning

Många kommuner tillämpar en kvarboendeprincip med tanken om att äldre så långt det är möjligt ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Som resultat av kvarbo-endeprinciper och ökat stöd i hemmet ökar andelen med hemtjänst och andelen med särskilt boende minskar i många kommuner. Möjligheten att skjuta upp äldres flytt till särskilt boende endast med ett antal månader kan ur ett längre perspektiv ha stor påverkan på såväl kostnadsutveckling som bostadsbehov. Den tekniska ut-vecklingen är nära sammanbunden med hur detta utvecklas. Socioekonomiska kal-kyler har visat att bostadsanpassning i det egna hemmet, med resultatet att flytten till särskilt boende förskjuts med några månader, har stor påverkan på det totala behovet och kostnaden. En analys som gjordes av ett bostadsanpassningsprojekt med inriktning mot äldre i Göteborg visade att bostadsanpassning av lägenheter där äldre bor, framförallt i samband med andra renoveringar som görs, kan vara mycket lönsamt för kommuner.⁶Enligt den forskning och samlade information som då fanns tillgänglig minskade bostadsanpassningen både behovet av vissa hemtjänstin-satser och sköt upp flytten till särskilt boende då individerna hade bättre förutsätt-ningar att klara sig i hemmet. Genomgången av det samlade tillgängliga materialet visade att behovet av hemtjänst kunde minska med 5-10 procent i de bostadsanpas-sade lägenheterna, samt att flytten till särskilt boende kunde skjutas upp med 3-6 månader. Givet dessa resultat fanns ett investeringsutrymme för kommunen på över 200 000 kr per lägenhet. Den största samhällsekonomiska vinsten uppkom genom att flytten till särskilt boende sköts upp vilket ger resultat i form av kortare genomsnittstider i särskilt boende. I en verksamhet som särskilt boende där om-sättningen på platser är relativt hög (exempelvis 500-700 inflyttningar per år i

Väs-5Framtidens utmaning: välfärdens långsiktiga finansiering, SKL

6Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre, FoU i Väst/GR, Charlotte Karlsson, Kristina Her-mansson & Samir Sandberg, 2012

terås) kan sådana insatser ge relativt stora effekter på behovet av boendeplatser.

Hur nybyggnation av lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet sker idag kan också påverka behovet av särskilt anpassade lägenheter framöver. Om det redan från början går att säkerställa att lägenheterna utformas för att passa äldre (tröskel-fritt, dusch, övriga utrymmen) kan behovet av särskilda bostäder påverkas och för-skjutas. Detta inkluderar även hänsynstagande till service i närområdet, utemiljöer, med mera.

Vid de intervjuer vi genomfört med brukarrepresentanter framkommer att viktiga faktorer i boendet för äldre är möjligheterna till ett socialt liv, till exempel i form av mötesplatser i närheten av boendet. Andra viktiga faktorer är möjligheterna att an-passa det ordinarie boendet till äldres behov. Det kan handla om att bygga hissar, ta bort trösklar, anpassning av toalett och badrum med mera.

4.1.3. Nya behov, nya målgrupper

Andelen äldre med missbruksproblematik ökar, enligt de intervjuer som genom-förts i samband med utredningen om behov av bostäder inom individ- och familje-området i Västerås Stad⁷. Det är tänkbart att ärenden blir mer komplexa inom soci-altjänsten framöver, vilket ställer krav på nya (bostads-) lösningar och ökad sam-verkan mellan socialtjänstens olika områden.

Många av de äldre har ett annat språk än svenska som sitt första språk. Detta kan i ökad grad komma att innebära anpassningar för att tillgodose behoven hos dessa grupper.

4.1.4. Teknisk utveckling – vårdteknologi

Den tekniska utvecklingen har varit omfattande och det är svårt att med säkerhet uttala sig om hur framtida utveckling kommer att se ut. Exempelvis finns det möj-ligheter att genom tekniska hjälpmedel underlätta så att äldre klarar sig utan omfat-tande biståndshjälp och kan bo hemma längre. Exempel på hjälpmedel som är un-der utveckling finns såväl inom mobil och digital hälsa, i form av robotar (hjälp med att plocka upp saker, hämta mediciner, larma etc.), påminnelser m m. Den tvärve-tenskapliga utvecklingen är ett växande område, som kan visa sig av vikt för omsor-gen om äldre.

Inom Västerås stad bedrivs ett arbete med välfärdsteknologi. Västerås stad får till-sammans med Norrköpings kommun och Göteborgs stad fem miljoner kronor var-dera av regeringsuppdraget Teknik för äldre på Hjälpmedelsinstitutet. Kommuner-na ska använda och utvärdera teknikstöd hos personer över 80 år. Samverkan och metoder för att skapa bättre tillgänglighet i bostäder ska utvecklas. Verksamheterna

situation genom att underlätta kontakten med deras närstående och skapa möjlig-heter för teknikstöd till anhöriga.

Inom ramen för projektet har eHemtjänsten implementerats i ordinarie verksamhet och är ett komplement till fysiska hemtjänstbesök. eHemtjänsten baseras för närva-rande på fyra funktioner: fast bildtelefon, mobil fjärrstyrd bildtelefon, meddelande-tjänst och tillsyn via nattkamera. Därutöver används ordinarie telefonsamtal för tillsyn. Projektet har gjort stor succé och visar att äldre uppskattar IT-hjälpmedel.

Enligt projektet upplever de äldre att det ger dem större självständighet och trygg-het. eHemtjänsten planeras att omfatta cirka 300 brukare i Västerås. Effekterna i termer av att man bor kvar längre i det ordinarie boendet än vad man annars skulle göra är dock svåra att mäta.

4.1.5. Attityder till hur äldre vill leva och bo

Av Hjälpmedelsinstitutets rapport från regeringsprogrammet ”Bo bra på äldre dar”⁸ framgår att kvarboendeprincipen, som bygger på att äldre ska bo kvar i sina vanliga bostäder och inte flytta till särskilt boende, förutsätter bra, tillgängliga och använd-bara bostäder för äldre. Enligt rapporten finns här mycket att göra. Välfärdstek-nologi kan spela en viktig roll, men får en begränsad betydelse för äldre som bor i olämpliga bostäder. Hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal kan göra ett bättre ar-bete och spara pengar, framförallt åt kommunerna, med hjälp av välfärdsteknologi, med bibehållen eller högre livskvalitet för äldre. För att satsningen på välfärdstek-nologi i bostäder och boendemiljöer ska lyckas, krävs enligt rapporten fortsatt en-gagemang från framförallt regering, riksdag och SKL.

Inom ramen för ”Bo bra på äldre dar” genomfördes ett antal undersökningar om äldres behov och önskemål om boende. Vanliga frågor i undersökningarna om äl-dres behov och önskemål var hur man förhåller sig till kvarboende respektive flytt-ning, vart man vill flytta och till vilken sorts bostad. Även frågor om betalningsför-måga och betalningsvilja behandlades. Andra frågor gäller synen på integrat-ion/segregation mellan åldrar, trygghet och gemenskap, samt vad som är viktigt i det enskilda hemmet, i gemensamma utrymmen och i bostadens omedelbara när-het.

PRO har genomfört en brett upplagd enkätstudie riktad till 10 000 medlemmar i tre åldersgrupper, 60-69, 70-79 och 80-89 år, i sex olika kommuner från norr till söder.

Syftet var att belysa frågeställningarna: Vad i boendemiljön främjar ett bra liv så länge som möjligt? Vad har betydelse för ett fortsatt aktivt liv? Hur kan boendemil-jön ge stöd för aktivitet? Vad i boendemilboendemil-jön ökar möjligheterna för ett friskare liv?

Resultatet visar på närmiljöns betydelse för möjligheterna till ett värdigt och aktivt åldrande. Högst värderas närhet till dagligvaruhandel. Därefter kommer närhet till kommunikationer (låg taxa framhålls) och tillgängliga och vackra utemiljöer. Med stigande ålder blir närhet till primärvård eller vårdcentral viktigare. Samstämmig-heten är stor mellan könen. De yngre lägger vikt vid fler aspekter än äldre.

8Bo bra på äldre dar. Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre, Hjälpmedelsinstitutet, 2012

I Hjälpmedelsinstitutets rapport sammanfattas resultatet av undersökningarna en-ligt följande:

”Resultaten från det omfattande och mångsidiga arbetet för att ta reda på behov och önskemål låter sig knappast sammanfattas. De äldre är inte en homogen grupp. De lever under olika förhållanden och med vitt skilda vill-kor, har olika värderingar och livsstilar. Vissa drag i det samlade materialet kan dock utläsas. Människor vill i stor utsträckning bo kvar i sin bostad och sitt område så länge de kan. När man väljer eller blir tvungna att flytta så är alternativen främst en tillgänglig lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt.

Ett ökande intresse för senior- och trygghetsboende kan iakttas i takt med att dessa boendeformer byggs ut och blir mer kända. Tillgänglighet är en grundläggande kvalitet. Närhet till vardagsservice, som PRO:s studie visar, är viktigt, men många vill också bo nära naturen. Trygghet och gemenskap framstår som viktiga kvaliteter. En egen balkong eller uteplats är en stan-dardkomponent i bostaden som värderas högt. Att kostnaderna i nyproduce-rade bostäder är ett problem är tydligt.”

En enkät angåendeäldres bostadsönskemål skickades i juni månad 2013 ut från Fastighetskontoret i Västerås stad till åldersgruppen 65-85 år. Drygt 80o svar in-kom vilket motsvarar en svarsfrekvens på dryga 80 procent. Av de preliminära re-sultat vi tagit del av framgår att merparten (över 60 procent) avser att bo kvar i sin nuvarande bostad och att ca 15 procent uppger att de planerar att byta bostad inom två år. Tre av fyra svarar att det är mycket eller ganska troligt att de vid det plane-rade bytet bor kvar i Västerås. Av dem som inte avser att bo kvar i sin nuvarande bostad och önskar byta så är de populäraste alternativen byte till hyresrätt eller bo-stadsrätt i flerbostadshus, seniorboende eller trygghetsboende. Ungefär tre av fyra önskar en bostad på två eller tre rum och kök. På frågan hur viktigt det är att bo kvar i nuvarande bostadsområde svarar över hälften alternativen 4 eller 5 på en skala 1-5 där 5 står för ”helt avgörande” och 1 för ”inte alls viktigt”. Det är dock inte lika viktigt att bo nära Västerås centrum, drygt var fjärde person uppger alternativ 1 - ”inte alls viktigt”. Att bo tillsammans med andra äldre är för flertalet inte så vik-tigt, nära hälften svarar alternativ 1 eller 2 på den femgradiga skalan. Tillgänglighet till vård och omsorg och närhet till service (affärer, apotek med mera) är dock mycket viktigt för det absoluta flertalet. Andra viktiga faktorer är att bo nära kollek-tivtrafik, grönområden, att bo i ett tryggt område och också att bo nära familj och vänner. Boendekostnaden är helt avgörande för över 45 procent av dem som svarat.

Boende i markplan, gemensamma utrymmen, gemensamma aktiviteter och möjlig-het till gemensamma måltider uppfattas inte så viktigt. Internetuppkoppling däre-mot uppfattas vara mycket viktigt.

av graden av anhörigomsorg och det är troligt att en attitydförändring inom områ-det skulle få konsekvenser för efterfrågan på särskilda bostäder och följaktligen för bostadsplaneringen.

4.1.7. Drift och finansiering

Andelen särskilda boenden i enskild regi ökar, rapporter Socialstyrelsen. År 2012 bodde 21 procent i särskilt boenden i privat regi, jämfört med 14 procent 2007.¹⁰ Valfrihet för insatser inom äldre- och handikappomsorgen (inom i huvudsak hem-tjänsten) har nu införts i 132 av landets 290 kommuner. Detta för med sig en dis-kussion kring såväl finansiering som byggande. Bland andra SKL omnämner möj-ligheterna att via höjda avgifter och ökat privat finansiering, även i form av privata försäkringslösningar, begränsa det offentliga åtagandet. Ett flertal kommuner söker möjligheter att få privata initiativ att bygga och driva boenden för att på så sätt minska stadens bostadsbyggnadsbehov. Vinster i välfärden är dock ett politiskt spörsmål. En regeringsförändring kan således få konsekvenser för detta alternativ.

4.1.8. Sveriges seniorvänligaste kommun

Haninge kommun utnämndes 2012 till Sveriges seniorvänligaste kommun. I kom-munen har en Äldreplan antagits som redogör för helheten av komkom-munens arbete och dess inriktning för nästkommande tio år. Därtill finns i det ettåriga Strategi-och budgetdokumentet ytterligare handlingsplaner. En stor del av arbetet rör före-byggande och hälsofrämjande arbete, bland annat via ett aktivt uppsökande arbete och arbete för ökad trygghet och säkerhet. Den sociala aspekten belyses. I planen redogörs även för arbetet med att säkerställa ett tillgängligt boende för de äldre. I detta anges bostadsanpassning utgöra en nyckelfaktor. Kommunen har ett antal handläggare som arbetar med bostadsanpassning och ett gemensamt arbete med doktorander vid närliggande högskolor/universitet pågår för att utröna effekterna av detta. Överlag finns en inriktning mot möjligheterna att så länge som möjligt behålla ett aktivt liv och att skjuta upp individens flytt till särskilt boende.