Umeå

I Umeå inleddes en särskild satsning på kommunala ungdomsjobb för arbetslösa ungdomar år 2010. Kommunen hade fått en privat donation och syftet var att medlen skulle användas för att skapa

jobb för arbetslösa ungdomar som var skrivna i Umeå.2 _{Med dona-}

tionen följde också riktlinjer om att jobben skulle fördelas propor- tionellt i gruppen arbetslösa i åldrarna 18–24 år utifrån kriterier som könstillhörighet och etnisk sammansättning. Totalt fanns det drygt 1 500 ungdomar som var öppet arbetslösa eller ingick i Jobb- garantin för ungdomar år 2010. Antalet unga med försörjningsstöd har uppgått till cirka 400 per år. Kommunfullmäktige i Umeå beslu- tade att inrätta 200 ungdomsjobb med en anställningsperiod som

omfattade sex månader i 2010.3

Förberedelserna för jobbsatsningen skedde i samverkan mellan kommunens enhet Viva arbete unga och Arbetsförmedlingen. Viva arbete unga bedriver en verksamhet som kommunen riktar till arbetslösa ungdomar och sorterar under kommunens gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd. I samverkan med bland annat Arbets- förmedlingen och Försäkringskassan bedrivs i projektform ett sär- skilt ungdomstorg som erbjuder ett samlat stöd för unga med sär- skilda och mer komplexa behov, i enlighet med det så kallade ”en dörr in-konceptet”.

Under 2010 anställdes totalt 186 ungdomar. Ungdomstorget och Arbetsförmedlingen bjöd in ungdomar till särskilda aktiviteter där man fick stöd och uppmuntran i arbetssökandet. Utgallringen av sökande skedde mot kravprofiler man fått fram i kontakter med olika kommunala verksamheter. I utbytet med kommunala förvalt- ningar och fackliga organisationer kom man fram till att man skulle kunna erbjuda jobb kopplat till totalt 38 olika befattningar. Efter ungdomstorgets och Arbetsförmedlingens matchning skickades tre ungdomar vidare till intervjuer för varje enskilt jobb. Lönen beräk- nades med utgångspunkt från genomsnittet för ingångslönerna till 17 300 kronor vid heltidstjänstgöring. Det handlade om ordinarie anställningar, inte BEA-anställningar. Några utbildningsinslag var inte aktuella.

Totalt var det 960 ungdomar som sökte de olika jobben. Det är viktigt att betona att det handlade om ett ansökningsförfarande,

2 _{Donationen från fastighetsbolaget Balticgruppen gjordes i december 2009 och uppgick till}

20 miljoner kronor.

Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar

58

inte om en anvisning. Jobben var utlysta via Arbetsförmedlingens platsbank. Ganska få av ungdomarna som fick jobb i den första omgången hade haft försörjningsstöd, närmare bestämt 17 personer. 44 personer av dem som anställdes hade rätt till nystartsjobb, vilket alltså innebar att de hade varit arbetslösa i minst sex månader. Men sammantaget indikerar dessa uppgifter att jobben gick till ung- domar som inte stod särskilt långt från arbetsmarknaden. Bland dem som anställdes jobbade flest som vårdbiträden, barnskötare och skolvaktmästare.

Umeå kommun beslutade under 2011 att fortsätta att driva

projektet med ungdomsjobb, åtminstone fram till 2014.4 _Under

åren 2011 och 2012 utlystes årligen 200 jobb. Under 2012 utvidga- des insatsen till att omfatta åtta månaders anställning. Kommun- fullmäktige har antagit vissa riktlinjer för ungdomsjobbssatsningen: jobben ska motverka risken för långvarigt utanförskap, välfärds- verksamheterna i kommunen ska förstärkas och unga med funktions- nedsättning ska ingå i gruppen som omfattas av insatser. Jobben skulle i första hand organiseras inom äldreomsorgen, förskolan, skolan och fritidsverksamheten.

En nyhet jämfört med 2010 var att minst 40 av de totalt 200 anställningarna skulle vikas för ungdomstorget, dvs. det handlade om jobb för ungdomar som stod längre från arbetsmarknaden, bland annat ungdomar med aktivitetsersättning. Ungdomstorget har ägnat betydande tid åt att få fram lämpliga jobb på arbetsplatser som har förmåga att ta emot ungdomar med särskilda behov. Arbetsplatserna har också erbjudits särskilt stöd, antingen via kommu-

nens arbetskonsulenter eller Arbetsförmedlingens SIUS-konsulenter5_,

för att introducera ungdomarna och lösa eventuella konflikter. Just arbetet med att ge unga med aktivitetsersättning möjligheter till jobb i kommunen framhålls särskilt. Enligt den senaste uppgiften fick fem ungdomar med aktivitetsersättning jobb i kommunen på hel- eller deltid via ungdomsjobbssatsningen hösten och vintern 2012. Det är små volymer, men kan möjligtvis tolkas som en vilje- inriktning. De 40 tjänster som viks årligen för ungdomar på ungdoms- torget är inte öppna för att sökas via Arbetsförmedlingens plats- bank.

4 _{Intervju med Eva Holmberg, chef på Viva arbete unga (9 april 2013).}

5 _{SIUS står för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. SIUS-konsulenterna ska ha}

särskild kompetens i introduktionsmetodik och ger såväl den arbetssökande som arbets- platsen stöd i samband med anställning.

Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar

Andelen unga med försörjningsstöd och nystartsjobb bland dem som beviljas ungdomsjobb tycks ha ökat. Den senaste tillgängliga skriftliga redovisningen av verksamheten avser år 2011 och då hade

41 av de anställda ungdomarna tidigare haft försörjningsstöd.6 _{37 av}

ungdomarna fick statligt stöd i form av nystartsjobb, vilket alltså indikerar att de hade varit arbetslösa under en längre period. Totalt var det 730 personer som sökte de 160 tjänster som utannonserades via Arbetsförmedlingens platsbank 2011. Hösten 2012 var det cirka 800 sökande.

Någon uppföljning av i vilken mån ungdomarna får fortsatt sysselsättning eller går vidare till andra jobb eller studier efter tiden i kommunala ungdomsanställningar har inte presenterats ännu. Men en forskare har fått i uppdrag att ta fram en utvärdering av effekterna på individnivå för hela projektperioden, dvs. från 2010 och framåt, och resultaten av den utvärderingen ska redovisas under hösten 2013.

6.3

Skellefteå

I Skellefteå tog kommunfullmäktige ett beslut om att påbörja en satsning på kommunala ungdomsjobb, så kallade ungdomstrainee- anställningar, under våren 2009. Bakgrunden var att Skellefteå hade bland de högsta arbetslöshetstalen i Västerbottens län. Cirka 1 200 ungdomar var inskrivna på arbetsförmedlingen. Hälften av dessa var öppet arbetslösa, den andra hälften deltog i programverksam- het. Andelen unga (18–24 år) med försörjningsstöd överstiger riks- genomsnittet och är dubbelt så hög som i t.ex. Umeå. Fram till början av oktober 2012 hade 149 ungdomar anställts i olika om-

gångar.7 _{För perioden november 2012 fram till 2014 beslutade}

kommunen att anställa ytterligare 83 ungdomar. Ungdomsanställ- ningarna framhålls som en profilfråga för Skellefteå kommun som man gärna lyfter fram i utbytet med andra kommuner och besluts- fattare i olika delar av landet.

Ett av villkoren för att kunna bli aktuell för anställning är att individen är under 26 år. Personen i fråga ska ha varit arbetslös i minst sex månader, dvs. han eller hon ska vara kvalificerad för

6 _{Eriksson, Marie (2012), Ungdomsjobb 2011. Umeå kommun. Det bör noteras att andelen}

unga med försörjningsstöd är ganska begränsad i Umeå. 2012 var det drygt 6 procent i åldersgruppen 18–24 år, vilket är klart mindre än kommungenomsnittet.

7 _{Förlängd satsning på framgångsrika kommunala ungdomstraineeplatser inom Skellefteå}

Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar

60

nystartsjobb. Det sistnämnda innebär således att alla anställningar subventioneras med ett avdrag som motsvarar dubbla arbetsgivar- avgifterna för ungdomar (drygt 30 procent). Det finns däremot

inget krav på att ungdomarna ska uppbära försörjningsstöd.8 _Precis

som i Umeå tillämpar man i Skellefteå en modell där ungdomarna får söka jobben via Arbetsförmedlingens platsbank. Det är alltså inga ungdomar som anvisas till dessa jobb. Under de tre första månaderna 2013 utlystes totalt 43 jobb. 286 ungdomar sökte jobben. De ansökningar som kommer in går sedan till arbetsmarknads- enheten där man gallrar ut de sökande som går vidare till eventuell intervju. Det är sedan cheferna för de olika förvaltningarna som intervjuar och beslutar om anställning.

Syftet med insatsen är flerfaldigt. Enligt fullmäktiges besluts- underlag handlar det om att generellt skapa fler jobb för ungdomar i Skellefteå, att öka intresset för arbete inom kommunsektorn, att stimulera till studier inom kommunens yrkesområden och att växla över försörjningsstödskostnader till ersättning för arbete. Ung- domarna anställs på sex månader i en ordinarie anställning och får full lön, dvs. inga avdrag görs för studier. Lönen motsvarar drygt 17 000 kronor i månaden vid fulltidstjänstgöring.

Utgångspunkten för ungdomstraineeanställningarna i Skellefteå har hela tiden varit att arbetet ska kombineras med organiserat lärande i någon form. Enligt riktlinjerna ska ungefär 75 procent av anställningstiden utgöras av arbete och 25 procent utgöras av lärande. Det finns emellertid inget formellt krav på att den anställde ska delta i organiserade studier utan här utgår man ifrån individens egna önskemål och förutsättningar. Vissa moment är emellertid obligatoriska. Alla som anställs ska delta i en kurs om kommun- kunskap, där syftet är att ge en överblick om kommunens välfärds- funktioner och locka till yrkesutbildning och arbete inom kommu- nala verksamhetsområden. Alla ska också delta i en kurs om fack- liga frågor, där tonvikten ligger på information om förhållanden i arbetslivet och på att motivera ungdomarna att ansluta sig till arbetslöshetsförsäkringen. För övrigt är alltså studierna individuellt upplagda och det förekommer att ungdomar deltar i kurser på såväl gymnasial nivå som högskolenivå.

Alla ungdomar som anställs ska få en handledare på arbets- platsen. Det ska finnas en studieplan som upprättas i samarbete med en valideringsledare från vuxenutbildningen. Valideringsledaren

Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar

har i praktiken kontinuerlig kontakt med ungdomen och hand- ledaren på arbetsplatsen under anställningstiden. Det ska finnas möjligheter att validera tidigare kunskaper och lärandet på arbets- platsen mot reguljära kurser, både teoretiska och yrkesinriktade. Skellefteå kommun deltar i en försöksverksamhet med det internet- baserade valideringsverktyget ValiWeb. Tillsammans med validerings- ledaren ska ungdomarna kunna kartlägga tidigare utbildningar, tidigare arbetslivserfarenhet och lärande i pågående anställning, allt i syfte att undersöka möjligheterna att validera kurser. Validerings- ledaren från vuxenutbildningen fungerar också som en stödperson om det skulle uppstå problem och konflikter på arbetsplatsen.

I Skellefteå har man gjort uppföljningar som visar att en majori- tet av de ungdomar som har omfattats av ungdomstraineeanställ- ningarna har fått jobb och blivit självförsörjande efteråt. Av de 149 som hade anställts fram till oktober 2012 har 61 fått fortsatt anställning i kommunen och 28 jobbar hos en annan arbetsgivare. Det framhålls som ett gott resultat, vilket också får ses mot bak- grund att ett av syftena var att rekrytera unga till arbete i kommu- nala verksamheter. 50 personer var fortsatt arbetssökande hösten 2012. Men man betonade samtidigt att antalet försörjningsstöds- beroende var minimalt, vilket också var ett mål. Det berodde på att de arbetssökande nu var kvalificerade för understöd från arbetslös- hetsförsäkringen. Sammanlagt 61 av de 149 som hade fått ung- domstraineeanställningar hade tidigare fått försörjningsstöd.

Det var bara 4 av de 149 som gick från anställning i kommunen till någon form av utbildning. Det får betraktas som ett mindre gott resultat med tanke på den starka betoning på lärande och studier som präglar de kommunala ungdomsanställningarna i Skellefteå.

6.4

Östersund

I Östersunds kommun har man också erfarenheter av tidigare och pågående kommunala ungdomsanställningar – eller avlönad praktik som man ibland också säger. Målet för verksamheten är för det första att få ner socialbidragskostnaderna och för det andra att stimulera ungdomarna att ta jobb i kommunal verksamhet och där- med indirekt göra det möjligt för fler arbetslösa unga att stanna

kvar i kommunen.9 _{Bakgrunden är bland annat att arbetslösheten är}

9 _{Insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Tjänstemannaförslag Dnr 2536-2012.}

Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar

62

betydligt högre i Östersund jämfört med genomsnittet för landet. I åldersgruppen 18–24 år var knappt 12 procent av antalet personer i de aktuella åldrarna i kommunen öppet arbetslösa eller aktiva i olika program i april 2013 jämfört med under 10 procent i landet

som helhet.10 _{Arbetslösheten bland unga bidrar inte bara till omedel-}

bara kostnader utan utflyttning uppfattas också som en faktor som långsiktigt hotar kommunens möjligheter att erbjuda medborgarna en tillfredsställande social service.

Under åren 2010 och 2011 anställdes totalt 47 ungdomar i sär- skilda ungdomsanställningar som varade sex månader, dvs. precis så lång tid som krävdes för att ungdomarna skulle uppfylla arbetsvill- koret i arbetslöshetsförsäkringen. En uppföljning från april 2012 visade att 33 av dessa ungdomar antingen förvärvsarbetade eller studerade, något som uppfattades som ett positivt utfall även om man givetvis inte kunde dra någon bestämd slutsats om att den höga aktivitetsgraden var en direkt följd av ungdomsanställning- arna.

Den positiva redovisningen fick i alla fall betydelse då kommun- fullmäktige tog ett beslut om att inrätta 80 nya ungdomsjobb i

kommunen under åren 2013 och 2014.11 _{Målgruppen är arbetslösa}

ungdomar i åldrarna 18–25 år som har försörjningsstöd och en svag utbildningsbakgrund. Två delgrupper pekas ut. Den första är unga med försörjningsstöd som anses arbetsföra, dvs. de kan klara ett jobb ”med visst stöd”. Orsaken till att de uppbär försörjningsstöd är just att de är arbetslösa. 60 ungdomsjobb ska reserveras för den gruppen. Den andra gruppen är ungdomar med en mer komplex problembild. Det handlar om ungdomar med försörjningsstöd i åldern 18–25 år som behöver ett ”extra omfattande stöd” för att klara ett jobb. 20 av ungdomsjobben ska reserveras för den sist- nämnda kategorin.

De nya ungdomsanställningarna ska till skillnad från de tidigare omfatta lärande och utbildning. 25 procent av arbetstiden ska kunna vikas för utbildning på gymnasienivå, t.ex. på kommunens lärcentrum

(vuxenutbildningen) eller via Jämtlands Gymnasieförbund12_{, handlett}

10 _{Uppgifterna finns redovisade i månadsstatistiken på Arbetsförmedlingens hemsida:}

http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/

11 _{Intervju med Åsa Brandelius, utvecklingschef Östersunds kommun (26 mars 2013).}

Åsa Brandelius är chef för kommunförvaltningen Område Utveckling och Tillväxt som i sin tur omfattar kommunens näringslivsenhet, lärcentrum/vuxenutbildning, utvecklingsenhet och arbetsmarknadsenhet.

12 _{Unga under 20 år har inte tillträde till gymnasiekurser inom vuxenutbildningen utan är hän-}

visade till gymnasieskolan. Östersunds kommun är inte huvudman för någon egen gymnasieskola utan bedriver utbildning tillsammans med andra kommuner i länet inom gymnasieförbundet.

Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar

lärande på arbetsplatsen eller vägledning och arbetssökande med stöd från navigatorcentrum. Även de ungdomar som inte deltar i reguljära studier under anställningen har rätt att få sitt lärande dokumenterat med vitsord och omdömen i form av ett intyg från handledaren efter anställningstiden är slut.

Östersund har ett navigatorcentrum som permanentades efter några års försöksverksamhet med ESF-stöd 2011. På navigator- centrum erbjuds alla ungdomar ett samlat stöd via kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och psykiatrin. Det är i praktiken personal på navigatorcentrum tillsammans med kommu- nens arbetsmarknadsenhet som har till uppgift att både inventera möjliga jobb på kommunala arbetsplatser och matcha kravprofi- lerna för dessa jobb mot de ungdomar som är arbetssökande och uppbär försörjningsstöd. Navigatorcentrum har också ett ansvar för att följa upp och kvalitetssäkra ungdomsanställningarna. Det ska utformas en plan, det ska finnas en handledare och personalen från navigatorcentrum ska ha kontinuerligt utbyte med både ung- domen och handledaren på arbetsplatsen. Alla handledare kommer att erbjudas minst en dags handledarutbildning med fokus på prak- tiska verktyg för handledare, hur man förmedlar inspiration, hur man ger en positiv bild av kommunen som arbetsplats och hur man hanterar möten mer generellt.

Östersunds kommun har slutit ett lokalt avtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet om villkor för ungdomsanställning- arna. Anställningsformen anknyter till BEA-avtalet, dvs. den anställ- ningsform i kommunerna som gäller för arbetsmarknadspolitiska verksamheter och som inte omfattas av reglerna i Lagen om anställ- ningsskydd (LAS). Lönen är också lägre än den ordinarie lägsta- lönen. Till detta kommer att ungdomarna enbart får 75 procent av lönen eftersom en fjärdedel av anställningstiden ska vikas för kom- petensutveckling. Lönen blir då cirka 12 500 kronor i månaden. Här skiljer sig alltså förhållandena påtagligt från anställnings- villkoren i Skellefteå där ungdomarna får en betydligt högre lön och inte förväntas finansiera någon del av kompetensutvecklingen genom att själva avstå löneutrymme.

Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar

64

6.5

Sundsvall

Sundsvalls kommun tillhör också kategorin kommuner med en ungdomsarbetslöshet och andel unga med försörjningsstöd som klart överstiger nivåerna i landet som helhet. Arbetslöshetstalet räknat som andelen unga som var öppet arbetslösa eller i program av antalet personer i åldersgruppen 18–24 år översteg 13 procent i april 2013 och andelen med försörjningsstöd i samma åldersgrupp översteg 11 procent 2012, vilket är mer än 3 procentenheter mer än

genomsnittet för samtliga kommuner.13

I Sundsvalls kommun har man sedan flera år arbetat med att

anställa ungdomar som bedöms behöva extra stöd.14 _{Det handlar då}

om personer med relativt svåra problembilder, det kan handla om individer med psykisk funktionsnedsättning eller om personer med missbruksproblem. Försörjningsstöd har inte varit ett generellt krav, men många av de berörda ungdomarna har tidigare haft ekonomiskt bistånd. Ungdomshandläggarna på arbetsmarknads- enheten ordnade tillsammans med socialtjänsten skyddade jobb på särskilda ”arenor” i och utanför kommunen, t.ex. inom Eriks- hjälpen. Arbetsmarknadsenheten har också särskilda handledare med beteendevetenskaplig utbildning som kontinuerligt stöttar ungdomarna ute på arbetsplatserna.

Hösten 2012 tog kommunfullmäktige beslut om att initiera en

större satsning på 200 heltidsjobb per år under åren 2013–15.15 _Pro-

jektet kallas för KomiJobb. Satsningen riktar sig inte enbart till ungdomar utan till arbetslösa och försörjningsstödsberoende i åld- rarna 18–64 år. Bedömningen är att 30–40 procent av deltagarna kommer att vara under 25 år. Fram till slutet av maj 2013 hade 124 individer anställts, varav 34 var under 25 år. Kriterierna för de som ska erbjudas jobb är ungefär desamma som för de tidigare ung- domsjobben. Försörjningsstöd är ett krav. Personerna ska vara låg- utbildade och ha behov av särskilt stöd. Alla får någon typ av anställningsstöd via Arbetsförmedlingen, antingen enligt modellen för nystartsjobb eller olika slags stöd riktade till arbetslösa med funktionsnedsättning (t.ex. offentligt skyddat arbete eller utvecklings- anställning). Anställningsformen bygger på BEA (beredskapsavtalet) med utgångspunkt från att det handlar om en arbetsmarknads-

13 _{Se Arbetsförmedlingens hemsida (http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/) samt}

Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2012 – resultat och metoder. Socialstyrelsen:

Stockholm.

14 _{Intervju med Sara Junkka, projektledare på KomiJobb Sundsvalls kommun (27 mars 2013).}

Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar

politisk insats och lönen för alla berörda motsvarar 17 160 kronor i månaden. Personerna kan anställas för som mest en tolvmånaders- period och anställningen är knuten till kommunens arbetsmarknads- enhet. Det poängteras att de anställda inte får utföra ordinarie arbetsuppgifter utan de ska bidra till kvalitetsförbättringar som annars inte hinns med av den ordinarie personalstyrkan.

Anställningarna har varit en känslig fråga. Ett problem är att många kommunala förvaltningar är drabbade av nedskärningar, det gäller bland annat äldreomsorgen, och därför har den fackliga parten vänt sig emot att personer erbjuds tillfälliga anställningar i dessa verksamheter. Man uppfattar det som att det inte finns resurser att erbjuda handledning och det finns en rädsla för att de tillfälligt anställda ska tränga undan ordinarie personal. Kommunallagen gör det omöjligt att placera ut anställda i privata företag, det handlar om att kommunernas verksamhet ska bedrivas på ett konkurrens- neutralt sätt. Företrädare för KomiJobb menar emellertid att detta utgör ett hinder utifrån de berörda individernas synpunkt eftersom tillfälliga arbeten i enskilda företag hade ökat sannolikheten att få ett varaktigt jobb efter anställningen, särskilt mot bakgrund av

besparingarna i kommunala verksamheter.16

De som blir aktuella för anställning har kontinuerlig kontakt med handledare på arbetsmarknadsenheten. Det handlar om totalt fyra handledare som alltså är särskilt utbildade för att bedriva moti- vationshöjande och stödjande verksamhet. Man följer ett särskilt program för att introducera, följa upp och stödja deltagarna under anställningstiden. Arbetsmarknadsenheten organiserar en intro- duktion på tre dagar som är gemensam för alla. Här går man igenom vad det innebär att ha en anställning och vilka regler som gäller på en arbetsplats. Introduktionen omfattar facklig information, t.ex. om betydelsen att gå med i en a-kassa. Under anställningstiden har alla regelbunden kontakt med en arbetskonsulent från kommunen. Ungdomarna och handledarna på arbetsplatsen ska träffa arbets- konsulenten minst en gång i månaden. Tanken är också att arbets- platsen ska kunna vända sig till arbetskonsulenten om det uppstår problem av något slag.

Alla anställda ska ha en individuell handlingsplan. Planen om- fattar både sociala moment och lärandemoment. Syftet är att uppnå ”grundläggande anställningsbarhet”. Tre gånger under anställnings-