Umgängeskrets

Bilden av personer med utländsk bakgrund kan variera, men fördomar som t.ex. att de är kriminella är inte helt främmande (Parszyk, 1999). Det har våra barn bekräftat under intervjuerna. Trots sin egen bakgrund hade de starka och nedsättande åsikter om andra barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Vilket kan vara en av orsakerna till varför många har valt att umgås med svenska kamrater. En del av barnen hade däremot en blandad umgängeskrets. Parszyk (1999) menar att barnen får en insyn i andra kulturer som kan bidra till ett nytt tankesätt. Det kan tillkomma en dubbel kulturkompetens som kan resultera i att de får en större empatiförmåga och förståelse för andra kulturer.

Dock kan barnen känna sig förvirrade då de befinner sig mellan helt olika kulturer (Sjögren, 1991).

4.3 Slutsats

Vår studie är utifrån ett barnperspektiv då vi lagt fokus på barnens egna erfarenheter. Studien är gjord på två skolor som innebär att vi inte kan dra några generella slutsatser kring barns olika upplevelser. Då vi inte har ett lärarperspektiv är våra slutsatser enbart baserade på barnens tankar.

I vår slutsats har vi kommit fram till att barnen upplever sin flerspråkighet som både en tillgång och ett hinder. Vi upplevde barnen som väl integrerade i samhället men att de i vissa

sammanhang kände sig utanför. De kände sig som svenskar samtidigt som de hade starka band till föräldrarnas ursprungsland. Därav hade föräldrarnas utländska bakgrund och modersmål en stor betydelse i barnens liv. Det kom fram i vår studie att barnen hade en beskyddande roll gentemot sina föräldrar, de tolkade för sina föräldrar och rättade deras svenska språk. Barnen upplevde att ett bättre språk för föräldrarnas del skulle bidra till en snabbare integration i samhället. Vår studie visade att många av barnen upplevde orättvisor från en del lärare p.g.a. sin etnicitet. De kände sig inte väl bemötta och förstådda. Enligt deras erfarenheter verkade det som att lärarna inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta flerspråkiga barn. Lärarnas negativa attityder överfördes på skolkamraterna. En del av barnen upplevde att även deras kamrater misstyckte när det talades ett främmande i språk i skolans miljö. Vi tolkade som att en del av barnen upplevde skolan som en skola för andra då de kände sig utanför p.g.a. sin utländska bakgrund. Barnen hade inga krav på vem de umgicks med, utan brydde sig mer om kamraternas personlighet. Det framgick att de helst umgicks med personer som de upplevde en ”vi” känsla med.

5. Slutdiskussion

Skolan ska vila på en demokratisk grund som ska ha förståelse för andra människor. Alla barn ska känna sig trygga inom skolans miljö då mobbning inte får förekomma. Skolan ska respektera varje barns egenvärde och integritet. Olika kulturer ska respekteras och främlingsfientlighet och intolerans ska bekämpas i form av aktiva insatser. Skolan idag är en social och kulturell mötesplats (Lpo94).

Flickan vi berättade om i början av vårt arbete hade tragiska upplevelser från sin skoltid. Hon upplevde att skolan varken respekterade hennes kultur eller integritet så som det står i läroplanen. Vid flera tillfällen blev hon tillsagd av lärare och skolkamrater att inte tala sitt modersmål under skoltid. Händelsen ägde rum för 15 år sedan, och vår studie har visat att barn idag har liknande upplevelser. Barnen i vår undersökning upplevde att de inte fick lov att tala sitt modersmål under skoltid. Vi blev förbryllade då vi anser att det strider mot läroplanens grunder. I läroplanen framkommer det att varje barns egenvärde, integritet och kultur ska respekteras. Vad som faller under kultur och egenvärde är kanske inte så lätt att tolka. Vi anser att varje lärare och skola tolkar läroplanen på olika sätt.

Vi i vår studie har kommit fram till att många forskare ser språk som väl förenat med en människas identitet och kultur. Under vår undersökning har vi kommit underfull med hur viktigt ett barns modersmål är för barnets språkutveckling och identitet. Enligt Bergman behöver barn en stark bas i antingen sitt modersmål eller det svenska språket. Om de har brister i det svenska språket kan det bli svårt för barnet att utveckla sina språkkunskaper. Får då barnet inte heller möjlighet till modersmålsundervisning kommer han/hon även brista där (Lundgren, 2000). Då större delen av barnen vi intervjuade inte hade någon modersmålsundervisning funderade vi kring på vilket sätt detta skulle påverka deras språkliga kunskaper och utveckling. Hur tänker lärarna ute på skolorna när de nekar barnen från att tala sitt modersmål är förvillande för oss. Vi anser att det är kränkande gentemot barnen, då deras identitet och etnicitet förtrycks och förnekas. Det som var upprörande var lärarnas tankesätt och beteende. Att barn ska behöva tala sitt modersmål i smyg upplever vi som trakasserier och som främlingsfientligt. Inget barn ska behöva dölja eller skämmas för sitt ursprung, språk och identitet. Vi som lärare är inte till för att nedvärdera barn tvärtom så ligger det i vårt

ansvar att respektera och ta till vara barns egenvärde och arbeta utifrån skolans demokratiska värden.

Utifrån barnens erfarenheter upplever vi att situationen på barnens skola fortfarande till viss del är detsamma som för 15 år sedan, avseende synen på språket då flickan från vår undersökning gått på samma skola. Hennes starkaste minne är när hon kom från förberedelseklassen till den vanliga klassen. Hon behövde stöd i det svenska språket via modersmålet för att förstå undervisningen, men fick vid flera tillfällen tillsägelser från läraren att inte tala sitt modersmål under skoltid. Det är till vår förvåning att inget har förändrats under 15 år och att barnen upplever lärarnas agerande på samma sätt. En del av barnen som vi intervjuade delade med sig av samma erfarenheter. De menade på att modersmålet fungerar som ett stöd till det svenska språket och att de ibland behöver få vissa delar av undervisningen översatt på modersmålet. När lärarna ute på skolan nekar barnen att tala sitt modersmål kan det bidra till intolerans hos skolkamraterna. Mobbning och rasism kan då lätt uppstå p.g.a. lärarnas attityd. Skälet till lärarnas beslut är enligt vad barnen berättade att inte skapa utanförskap, då de tror att andra barn tar illa vid sig när de hör ett främmande språk. Vi vill däremot påpeka att det kan resultera i att barnen med utländsk bakgrund kan känna sig kluvna då deras språk och identitet förnekas. Dessa lärare bör istället se modersmålet som en resurs för barnens språk och kunskapsutveckling. Vi som blivande lärare anser att man ska arbeta utifrån barnens behov, d.v.s. att barnen ska ha rätt till att förstå hela skolundervisningen. Undervisningen sker oftast på svenska vilket kan göra det svårt för en del flerspråkiga barn att förstå. Vi anser att en lärare inte har rätt till att neka barn från att tala sitt modersmål då barnen behöver sitt modersmål för att i sin tur kunna utvecklas på sitt andra språk. Enligt barnen fanns det lärare som var fascinerade och nyfikna på barnens olika kulturer och traditioner. Det anser vi är gynnande för barnens självtillit vilket kan resultera i att barnen får möjlighet till att skapa en dubbelkulturkompetens då båda deras kulturella tillhörigheter erkänns. Vi som lärare bör fungera som en föreblid då barnens självförtroende och självbild skapas utifrån hur vi ser och bemöter dem. Då språk och identitet är väl förenade med varandra anser vi att alla barn har rätt till sitt språk. Att förneka ett barn dess modersmål är detsamma som att förneka ett barn en del av dess identitet. Barn med utländsk bakgrund har det redan svårt med att skapa sig en identitet då de har en fot i varje kultur. Av egna erfarenheter kan vi bekräfta att det är svårt med att finna samhörighet. Att inte få stöd från närmaste vuxna kan resultera i osäkerhet hos barn. En kluven identitet kan lätt uppkomma då man växer upp i två olika miljöer. I vår undersökning fann vi ambivalenta attityder hos en

större del av barnen. De hade negativa attityder gentemot personer med utländsk bakgrund samt mot ”helsvenskar”. Vi uppfattade detta som en osäkerhet hos barnen. Barnen ville gärna hitta sig en plats i samhället och skapa sig en identitet, men hade svårt för att finna en samhörighet då de varken räknade sig själva som barn med utländsk bakgrund eller som helsvenskar. I ena stunden kände de sig som svenskar och i den andra stunden avfärdade de tanken av att vara svensk. Barnens miljö och umgängeskrets har en stor betydelse i hur barnen uppfattade sig själva. Barnen i vår undersökning som umgicks med bara svenska kamrater upplevde sig själva mer som svenskar än de barn som hade en blandad umgängeskrets. Många av barnen hade upplevt kränkande bemötanden från omgivningen i form av trakasserier som t.ex. stick hem till ditt hemland eller ni blattar kommer bara hit och förstör. Detta upplevde barnen som upprörande då flertalet var födda i Sverige. Det kan upplevas förvirrande för barnen att bemötas på ett sådant nedlåtande sätt då de ser Sverige som sitt hemland. Uttrycket stick tillbaka till ditt hemland kan upplevas som främmande då barnen inte har erfarenhet från ett annat land. Vi kan inte förstå hur människor kan yttra sig på ett sådant sätt mot sina medmänniskor. Vi anser att den här attityden skapar klyfter mellan olika folkgrupper. En ”vi och dem känsla” uppstår och får ett starkare fäste. Detta stämmer väl överens med Wellros (1998) teori där hon menar att människan behöver känna tillhörighet och gemenskap för att inte hamn utanför. På så sätt bildas ”vi” och ”dem” grupper, detta för att markera skillnader mellan olika folkgrupper. ”Dem” anser man vara annorlunda då ”vi” är normen.

Detta upplevde vi med barnen i vår undersökning då en stor del av dem kände mer samhörighet till andra barn med utländsk bakgrund. När barn får uppleva kränkande bemötande från omgivningen kan det resultera i att de känner sig annorlunda och främmande i ett land som de kallar för sitt hemland. Barnen ser sig själva genom andras ögon och utifrån det skapas deras självbild. Så om barn får höra att de är blattar eller gangstrar så kan de börja bete sig därefter.