För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet.
Tidigareläggning och senareläggning av betalningar av vissa transfereringar
Regeringen har vid några tillfällen tidigarelagt eller senarelagt utbetalningar av Sveriges avgift till Europeiska unionen eller utbetalningar av vissa bidrag i samband med årsskifte. Syftet har varit att undvika överskridande av utgiftstaket och eftersom anslag för transfereringar enligt budgetlagen (1996:1059) avräknas det budgetår då betalning sker, påverkas utfallet på anslag och därmed de poster som ingår under utgiftstaket. Vissa sådana effekter har förekommit under 2004.
En del av EU-avgiften som enligt ordinarie rutiner skulle ha betalats före årsskiftet 2003/2004 har betalats i januari 2004 med 2 546 miljoner kronor vilket påverkat anslagsutfallet. Däremot har beloppet periodiserats till 2003 i resultaträkningen och påverkar således inte den. 2004 års avgifter har betalats vid ordinarie tidpunkter.
Delar av Arealersättning och djurbidrag m.fl. bidrag inom jordbruket har både avseende 2003 och 2004 betalats efter det följande årsskiftet. Kostnaden och motsvarande intäkt som erhålls från EU har periodiserats av Jordbruksverket och i statens resultaträkning. På statsbudgeten redovisas ut- och inbetalningar kassamässigt. Eftersom det inte är lagstadgat när ersättningarna skall utbetalas, ger det visserligen vissa engångseffekter om tidpunkten förskjuts mellan åren (dessa framgår i huvudsak av tabellen engångseffekter i redovisningen av statsbudgetens utfall, se sammanfattande tabell nedan), men det är inte ett egentligt undantag från någon regel eller princip.
På likartat sätt kan förekomma att regeringen av budgetpolitiska skäl beslutar om andra senareläggningar av viss utbetalning av bidrag. Vanligen saknas i dessa fall reglerad tidpunkt för utbetalningen, och sådana senareläggningar är därför normalt inte att anse som undantag från någon princip utan bör ses som en tillfällig besparingsåtgärd. Den typen av åtgärder anges därför inte här.
Senareläggning av verksamhet
Det förekommer även att verksamhet som statliga myndigheter bedriver senareläggs eller ställs in, som följd av att regeringen av budgetpolitiska skäl beslutat om utgiftsbegränsningar på visst anslag eller uttryckligen om senareläggning av verksamhet. Det har under 2004 förekommit bl.a. inom försvarsområdet. Inte heller sådana begränsningar eller senareläggningar är att betrakta som undantag från regler eller principer, utan som anpassningar av verksamheten till det finansiella utrymmet.
Engångseffekter på statsbudgeten
Engångseffekterna på statsbudgeten redovisas mer detaljerat i ett särskilt avsnitt i Statsbudgetens utfall. De beräknas under 2004 uppgå till 7 095 miljoner kronor. De viktigaste av dessa framgår av nedanstående tabell.
Tabell. Större engångsposter m.m. som påverkat statsbudgetens saldo 2004 Miljoner kronor
Poster Belopp
Djurbidrag, miljöstöd m.m.* 2 413
Anslag
EU-avgift, senareläggning - 2 535
Exportkreditnämnden, återbetalning av räntekompensation 1 434 Inkomsttitlar
Retroaktiv justering ålderspensionssystemet 1 600
Överföring från AP-fonden 3 975
Kassamässig korrigering
EU-avgift, senareläggning 2 535
Premiepensionsmedel, inbetalning 21 414 Premiepensionsmedel, utbetalning - 22 167 Riksgäldskontorets
nettoutlåning
Övrigt, netto - 1 574
Summa engångseffekter 7 095
* Utbetalning av arealersättning för det aktuella året har gjorts efter kommande årsskifte både 2003 och 2004 och ger därför endast en marginell effekt på 2004.
Engångseffekterna på statsbudgeten påverkar ofta inte resultaträkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten/statsskulden påverkas.
Av ovan angivna poster under anslag och inkomsttitlar har endast justeringen för ålderspensionssystemet påverkat resultaträkningen, och minskat nettoöverföringen till ålderspensionssystemet (se särskild rubrik). Tidigare- och senareläggningen av EU-avgift och djurbidrag m.m. har periodiserats, och Exportkreditnämndens återbetalning har tidigare redovisats som en internstatlig skuld som eliminerats i årsredovisningen för staten. Posterna under kassamässig korrigering och nettoutlåning påverkar balansräkningen.
Undantag hos vissa myndigheter
Försvarsmakten har genom regeringsbeslut undantag från värderingsprinciper för lagerredovisning av beredskapsvaror. Beredskapsvarulagret värderas till senaste inköpspris.
Undantaget har gällt under förutsättning att myndigheten under 2004 färdigställer ett ersättningssystem för nuvarande lagersystem.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.
Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång.
Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och ev. återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet..
Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt.
Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområdet en anslagsavräkningsmodell som innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. För Sveriges lantbruksuniversitet gäller särskilt att den löpande avräkningen gäller som slutlig.
Rätt att ta ut avgifter, att ta ut avgifter i högre grad än enligt generella regler, sätta andra priser eller ha andra ekonomiska mål än vad som vanligen gäller har inte förtecknats här. Inte heller former för hur anslag får utnyttjas i vissa fall, till viss verksamhet osv. som avviker från generella regler. Inte heller rätt att ta emot bidrag, donationer osv. som avviker från generella regler. Inte heller specialbestämmelser kring eller undantag från reglerna om räntekonto i Riksgäldskontoret. Inte heller undantag från krav på finansiering av anläggningstillgångar med lån i Riksgäldskontoret. Här förekommer även undantag eller specialbestämmelser för myndighetens rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt och andra kapitalförsörjningsfrågor, liksom för rätt att placera överskottsmedel eller förvaltade medel.
De här olika typerna av beslut är inte i första hand att se som undantag, utan de är att beteckna som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sina beslutsbefogenheter, för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag.
Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering
Det förekommer att viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och därför redovisas på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
Undantag från uppställningsformerna för myndigheter med hänsyn till verksamhetens art eller behov av kompletterande information eller särskild jämförbarhet med viss bransch förekommer hos Riksgäldskontoret, Statens Fastighetsverk och Exportkreditnämnden och när det gäller finansieringsanalysen Riksförsäkringsverket. De fyra affärsverken tillämpar enligt de särskilda regler som gäller för dem andra uppställningsformer än övriga myndigheter. Därutöver har ett större antal myndigheter inom ramen för det utrymme som finns i regelverket underindelat eller ändrat namn på poster för att ge bättre information. Detta påverkar inte årsredovisningen för staten eftersom inrapporteringen till statsredovisningen eller särskilt lämnad information används för att omforma den finansiella informationen till de uppställningsformer som används i årsredovisningen för staten.
Regeringskansliet har undantag från kravet på att lämna resultatredovisning i sin årsredovisning.
delårsrapport enligt kriterierna har särskilt undantag. Detta påverkar inte årsredovisningen och dessa myndigheter har inte förtecknats här.
Ett antal myndigheter bruttoredovisar transaktioner som kan betecknas som myndighetsinterna eller klassificerar eller rapporterar vissa transaktioner på ett sätt som avviker från generella regler eller generell praxis. Syftet är att ge bättre information i myndighetens egen årsredovisning, eller att i övrigt styra verksamheten eller uppföljningen på myndighetsnivån och mellan den enskilda myndigheten och regeringen på ett bra sätt. I dessa fall lämnar myndigheterna efter överenskommelser med Ekonomistyrningsverket kompletterande information i samband med upprättande av årsredovisningen för staten, så att informationen för staten som helhet kan behandlas på ett enhetligt sätt. Myndigheter som berörs av detta är Riksgäldskontoret, Statens pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Skatteverket, Exportkreditnämnden, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Arbetsmarknadsverket, Vägverket, Försvarsmakten och Försvarets Materielverk samt affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät. Ytterligare fall av tillfällig natur kan förekomma.