Under rasterna

För att få med helheten är det viktigt att både se vad som gör eleverna fysiskt aktiva idag och vad som skulle kunna öka deras fysiska aktivitet ännu mer. Rasterna spelar under skoldagen en viktig roll för hur aktiva eleverna är. I en norsk undersökning visades det att 42 % av pojkarna och 33 % av flickorna dagligen var fysiskt aktiva under just rasterna (Haug,

Torsheim & Samdal, 2009). Det kan då vara viktigt att ha i åtanke att det vanligaste svaret på vad som skulle öka elevernas fysiska aktivitet under skoldagen var alternativet ”längre raster”, vilket 54 av 82 elever svarade (se Diagram 4.14). 33 elever svarade samtidigt att de korta rasterna hindrar dem från att vara fysiskt aktiva under skoldagen (se Diagram 4.11). I enkätundersökningen med öppna frågor svarade 8 av 42 elever att längre raster skulle göra dem mer fysiskt aktiva. Lunchrasterna ej medräknade så visar studien av elevernas schema att eleverna som mest har 2 stycken 30 minuter långa raster per vecka. På grund av

halvklassundervisning sker detta dock endast under halva läsåret. Vissa klasser har inte ens en 30 minuter lång rast per vecka. Detta gällde de båda åttondeklassarna samt en av

sjundeklasserna i undersökningen. Då det är av vikt att planera in tillräckligt långa raster varje dag (Hallands Idrottsförbund, 2003) samt att statens folkhälsoinstitut rekommenderar att rasterna bör vara minst 30 minuter långa för att uppmuntra till fysisk aktivitet (FHI, 2009-10- 20) så borde en insats för att förlänga rasterna vara angelägen.

Den fysiska miljön är en av de faktorer som påverkar vilken kvalitet det är på den fysiska aktiviteten (Departementene, 2009-10-12). En av anledningarna till varför eleverna är inaktiva under rasterna är avsaknaden av roliga alternativ, 24 av 54 elever svarade detta (se Diagram 4.11). Flera elever angav samtidigt på frågan om vad som skulle gjort dem mer fysiskt aktiva alternativen tillgång till bollar, racket m.m. (32 av 82) samt tillgång till tennisplan, pingisplan eller annat (31 av 82), se Diagram 4.14. Det har också visat sig att skolor som förbättrat just utbudet av utrustning och anlagt fotbolls-, basket- och tennisplaner, samtidigt som de har uppsyn över barnen, flerfaldigat den fysiska aktiviteten (NCFF, 2009-10-21; Faskunger, 2009). När eleverna fick skriva fritt vad de ansåg skulle göra dem mer fysiskt aktiva än idag, så var flera av svaren anknutna till vad som finns att tillgå på skolan. Exempelvis att de ville ha bollar att låna, tillgång till handbollsplaner, pingisbord etc.

52

Det är även många elever som svarar att omgivningen (promenad) är något som gör dem fysiskt aktiva minst 1 gång per vecka vilket 43 av 74 svarar (se Diagram 4.4). Av de 17 elever som svarade att de inte är aktiva i någon form av föreningsidrott svarade 10 att de använder omgivningen minst 1 gång per vecka till fysisk aktivitet. Det är också denna grupp som möjligen kan vara svår att nå med traditionella satsningar som basketkorgar eller fotbollsmål. Intressant är dock att 2 av de 3 elever som svarade att de inte är fysiskt aktiva varken i

föreningsidrott eller i andra aktiviteter samtidigt svarade att de skulle vara mer fysiskt aktiva under skoldagen om det funnits tillgång till tennisplaner eller pingisbord.

Gällande motivationen till fysisk aktivitet under rasterna är den största motivationsfaktorn ”Jag tycker att det är kul att röra på mig”, då hela 42 av 44 svarande elever angett detta (se Diagram 4.8). Det alternativet motsvarar inre motivation, eleverna vill helt enkelt röra sig för att de har lust. Därefter kommer alternativet ”Jag vill hålla mig i form”, som är en yttre motivationsfaktor. Precis som tidigare är det många av de svarande som kryssat i flera alternativ. Ungefär hälften motiveras av tävlingsmomentet, vilket överensstämmer med hur stor andel som motiveras av tävlingsmomentet i sin fritidsaktivitet.

Att tävlingsmomentet motiverar ungefär hälften av eleverna som är fysiskt aktiva på rasten innebär en viktig sak, nämligen att hälften inte blir motiverade till fysisk aktivitet av tävling. Att majoriteten av eleverna främst promenerar under rasterna tyder på att många elever dessutom undviker aktiviteter som innebär att man utsätter sig för en prestationssituation. Enligt Need achievement theory så finns det individer som motiveras av att undvika misslyckanden (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Dessa individer känner ofta oro och ängslan inför prestationssituationer vilket kan vara en av förklaringarna till varför en del av eleverna inte deltar i aktiviteter som innehåller tävlingsmoment. Av denna anledning är det viktigt att skapa en skolmiljö där det är okej med misslyckanden, men också en skolmiljö med ett större utbud för de som inte vill tävla när de är fysiskt aktiva. Tittar man på alternativen på fysisk aktivitet som erbjuds under skoldagen så är utbudet större när det gäller material och planer där tävling ofta är en naturlig ingrediens, än vad utbudet är för övriga elever. Troligtvis är det här ett vanligt problem på många skolor. En anledning kan vara föreningsidrottens stora inflytande. Fysisk aktivitet innebär för många säkert traditionella föreningsidrotter som fotboll och basket, vilket kan förklara skolornas utformning av skolgården med fotbollsmål och basketkorgar.

53

5.3.4 Fritiden

Motiven till varför eleverna utför fysiska aktiviteter på fritiden skiljer sig något jämfört med motiven varför det är viktigt att vara fysiskt aktiv. Om man tittar på vilka motivationsfaktorer som de 81 svarande eleverna angav (se Diagram 4.7) ser man att flest elever tyckte att

alternativet ”Jag vill hålla mig i form” stämde in på dem, med andra ord en yttre

motivationsfaktor. Därefter kom alternativen ”Jag tycker att det är kul att lära mig nya saker” och ”Jag skulle sakna det om jag slutade” som båda är exempel på inre motivation. Mest anmärkningsvärt är kanske att 7 elever uppger att de är fysiskt aktiva på grund av att de är tvungna eller känner att de inte har något val. En närmare analys avslöjar dock att 5 av dessa elever har kryssat i antingen samtliga andra alternativ, eller flera andra alternativ som

motsvarar både inre och yttre motivation. 1 elev har endast kryssat i ”Jag är tvungen/har inget val” och 1 elev har förutom det alternativet även kryssat i ”Jag gillar att tävla mot andra” som också det är en yttre motivationsfaktor. Hassmén, Hassmén & Plate (2003) beskriver

sambandet mellan motivation och deltagande i aktiviteter och enligt den teorin är det ett starkt samband mellan en hög inre motivation och fortsatt deltagande i en aktivitet. Därmed finns det en risk att de två eleverna som endast drivs av yttre motivation kommer att sluta med sin fysiska aktivitet.

En intressant koppling upptäcktes mellan de elever (14 stycken) som inte minns varför de började på sina föreningsidrotter och deras främsta motivationsfaktorer. Ett mönster går att urskilja, nämligen att dessa elever överlag har angett inre motivationsfaktorer som främsta förklaring till varför de utövar sin idrott. Bland de yttre motivationsfaktorerna är det endast ”Jag vill hålla mig i form” (med 10 svar) som står upp mot de inre motivationsfaktorerna. Att eleverna inte minns varför de började tolkas här som att de troligtvis började för länge sedan och således har varit aktiva inom sin idrott en längre tid. Det här stödjer det Hassmén, Hassmén & Plate (2003) skriver: att individer med stark inre motivation tenderar att fortsätta sitt deltagande i en aktivitet, och att den inre motivationen ökar efter hand.

I skolan går det att använda dessa kunskaper genom att erbjuda fysisk aktivitet där de inre motivationsfaktorerna styr. Det som erbjuds bör därför vara saker som eleverna tycker är roliga och som kan tillfredställa deras rörelsebehov utan krav på prestationer eller deltagande. Förslagen givna av lärarna med morgonjogg och lunchpromenader för de som vill kan vara

54

enkla exempel på sådana aktiviteter. Dessa förslag kan även ha en positiv effekt genom att lärarna fungerar som förebilder genom sitt engagemang.