Underhåll i praktiken inom projektets ramar

Då arbetet kan komma att påverka fler områden än bara utrustningarnas underhållsplan behövs en förklaring till upplägget på de kalenderstyrda FU:na inom verksamheten och sedan även en förklaring till hur FU:t genereras i dagsläget. Andra områdena som kan påverkas är

verksamhetens beredningsprocess samt dess tillhörande arbetsuppgifter vilka även förklaras vidare.

2.2.1 Maximo på Scania IM

Det FU som utförs på utrustningarna finns i företagets underhållssystem Maximo.

Det förebyggande underhållet kan skapas och uppdateras i systemet. Systemet kan också generera dessa automatiskt då Scania IM valt att dessa ska vara kalenderstyrda vilket betyder FU:t genereras efter ett visst tidsintervall utifrån vad leverantören rekommenderar eller vad utrustningen kräver. Alla användare i Maximo använder inte systemet på samma sätt då rollerna inom verksamheten skiljer sig. T.ex. har inte förrådsmedarbetare något behov av att kunna avrapportera arbetsordrar samtidigt som en underhållstekniker inte har behov av att kunna ta emot ordrar från leverantörer. Detta medför att olika användare har olika

behörigheter i systemet vilket gör att de kan se olika delar av systemet och då även kan utföra olika uppgifter i systemet som att t.ex. registrera mätaravläsningar.

2.2.2 FU-Upplägg på Scania IM

Varje utrustning på Scania har tilldelats ett specifikt inventarienummer och beroende på typ kan den få ett VR-, G-, U- eller SV-nummer. Inom produktionsunderhåll används SV-nummer då dessa används för maskiner. Normalt definieras objektet som en maskin om det finns ett elsystem och när detta inte är tillämpbart får utrustningen ofta ett G-nummer. Det är även till detta inventarienummer som FU:t för utrustningen knyts (Möller & Steffens, 2006).

För att säkerställa en hög driftsäkerhet på utrustningarna i verksamheten krävs ett bra

underhåll av dessa, alltså att rätt underhållsåtgärder utförs inom rätt intervall. Varje utrustning har sitt specifika FU. På företaget har leverantören i dagsläget beräknat ett intervall på FU:t baserat på den cykeltid vilka utrustningarna upphandlades för och detta intervall är i dagsläget oftast kalenderbaserat.

Ett FU i Maximo består av tre delar, själva FU:t som talar om när FU:t ska utföras, en arbetsinstruktion som är kopplad till FU:t som talar om vad och hur arbetet ska utföras så kallade FU-uppgifter, och sedan eventuellt en rond som talar om vilka maskiner/placeringar underhållet ska utföras på. Ronder används om flertalet utrustningars FU:n kan utföras samtidigt eller i närtid då de t.ex. är liknande och är placerade i närheten av varandra, annars beskriver FU:t vart arbetet ska utföras om det är en enskild utrustning. Oftast är FU:t uppdelat utifrån frekvens t.ex. 13, 26 eller 52 veckors intervall vilket innebär att de

19

upprepas/återkommer t.ex. 13 veckor efter att de har rapporterats som utförda i Maximo. De brukar även delas in utefter kategori på utförare vilket oftast brukar vara t.ex. elektriker (EL) och mekaniker (MEK). Det kan även vara uppdelat efter när dessa FU:n kan utföras. Måste t.ex.

utrustningen vara av, kan den vara på eller går det att utföra FU:t när utrustningen är i drift. Allt detta medför att rätt person är på rätt plats och väl förberedd när det behövs.

2.2.3 Beredningsprocessen

Begreppet beredning syftar på att kunna utföra ett arbete i framtiden och för att kunna göra detta krävs att verksamheten vet vilka behov de har och att de kan beskriva vilka aktiviteter, metoder och resurser som behövs för att uppnå dessa behov. Vanliga aktiviteter som brukar ingå i beredningsarbetet är att bereda det förebyggande underhållet och dess

arbetsinstruktioner och dessutom de reservdelar maskinparken är i behov av men även att säkerställa och fastställa behovet av dokumentation. Vad detta arbete ska resultera i är att effektivisera underhållsåtgärderna som utförds samtidigt som dessa kan utföras med kvalitet där den som ska utföra arbetet vet vad som ska göras, vad som behövs till arbetet men också hur lång tid det tar och hur många personer som behöver utföra arbetet.

På Scania IM består underhållsberedningen av följande arbetsuppgifter där de tre första punkterna kan komma att påverkas av de arbetssätt och metoder arbetet syftar till att ta fram.

• Beredning vid köp av ny maskin

• Beredning vid förändring av maskin

• Uppdatera underhållsplan

• Uppdatering av reservdelsnivåer

• Ersätta och skrota reservdelar.

Scania (u.d.) förklarar att syftet med beredningsarbetet inom nyanskaffning av utrustningen är att ”verifiera att underlaget stämmer med hur utrustningen är bestyckad i verkligheten,

identifiera myndighetskrav och skapa förebyggande underhåll (FU).” Detta säkerställs genom processen på företaget vilkenär uppdelad i sex olika faser enligt figur 8 nedan. Dock behöver befintlig utrustning i verksamheten och dess underhållsplan också revideras och uppdateras.

Detta kan uppkomma efter att ett FU utförts på maskinen. FU-utföraren kan ha utfört sina arbetsuppgifter på tid kortare än den utsatta, eller så tycker denne att arbetsuppgifter saknas i FU:t eller att dessa behöver förändras för att kunna göra FU:t bättre i avseende på att minska sannolikheten för fel eller degradering av enhetens funktion. Genom att verksamheten ständigt reviderar befintligt FU på sin utrustning säkerställer de att dessa utförs effektivt och med jämn kvalitet. Revidering kan även ske på andra sätt. Om störningar i produktionen uppstår p.g.a.

utrustningen i fråga kan en förstärkt underhållsberedning (FUB) utföras som är en metod Scania IM tagit fram. För att kategorisera samt värdera en utrustnings störningsbild, för att hitta motåtgärder samt bedöma effekten av dessa kan denna analytiska metod användas. Detta medför att det befintliga förbyggande underhållet på utrustningen förbättras genom att

förebyggande underhållsinsatser föreslås till de störningar som skulle kunna uppstå. (Scania IM, u.d.)

Vidare kan även FU:t revideras genom att en riskinventering utförs inom maskinparken. Denna riskinventering går ut på att identifiera och åtgärda samt minimera de risker som finns i maskinparken. Detta kan generera olika underhållsåtgärder i bl.a. FU:t. Olika risker som skulle kunna uppstå i maskinparken skulle kunna vara att det tidigare har varit två parallella maskiner

20

som utfört ett moment i produktionen där en av dessa maskiner skrotats och det därefter togs beslut om att inte köpa in en ny. Då denna position är kritisk inom produktionen behöver det säkerställas att denna kan leverera krävd funktion och för att utrustningen ska kunna göra detta kan t.ex. intervallet för FU:t kortas ned eller att inspektioner sker oftare.

Inom Scania IM arbetar bl.a. underhållsingenjörer mot maskinanskaffning med

beredningsuppdraget. Dessa skapar den första underhållsplanen för utrustningen och ska sedan arbeta och leverera enligt den framtagna beredningsprocessen på företaget. Dessutom har verksamheten lokala underhållsingenjörer för varje PRU som tar emot och granskar första underhållsplan och därmed tar över ägandeskapet av denna. Dessutom utvecklar den lokala underhållsingenjören FU:t på utrustningarna om dessa skulle behöva revideras efter att de har aktiverats i Maximo.

Eftersom projektet syftar till att förbättra utrustningarnas underhållsplaner, alltså FU:t, är det endast fas 2.3 samt 2.4 som är av intresse för arbetet och är de områden vilka krävs för att kunna skapa en förståelse av det befintliga arbetet, se Figur 8 markerat i rött. Detta arbete ska förhoppningsvis leda till en förbättring av Scania IM:s sätt att utföra FU och att FU:na därmed utförs när det krävs. Dock förutsätts det att underlaget från leverantören som verifierats under fas 2.1 är korrekt d.v.s. maskindokumentation.

Enligt Scania (2017) ska beredningens omfattning utföras med hänsyn till klassningen (A, B, C eller D) på utrustningen. Klassningen utförs för att identifiera kritiska utrustningar i

produktionen och utförs vid nyanskaffning, på befintlig utrustning eller vid renovering.

Dessutom ska klassning utföras vid förändrat användningssätt av utrustningen. Scania (2017) menar på att ”Resultatet av en klassning är en del av beslutsunderlaget för val av underhålls strategi och reservdels strategi med avsikt att fokusera och prioritera underhållsinsatser för bästa möjliga resultat för Scania.”. Vidare kontrolleras om utrustningen innehåller

besiktningspliktig utrustningdå dessa ska ha specifika FU:n i Maximo. T.ex. om det skulle finnas någon trycksatt anordning i utrustningen och därmed omfattas av myndighetskrav som kräver särskilda besiktningar och fortlöpande tillsyn inom vissa intervall. När allt detta har

kontrollerats granskas dokumentationen och de underhållsåtgärder leverantören rekommenderar för att kunna skapa en underhållsplan alternativt uppdatera befintlig

underhållsplan i Maximo. Dock håller befintlig process på att uppdateras då den nuvarande inte efterföljs i dagsläget. Denna har inte ansetts vara tillräckligt strukturerad vilket medfört att ett dokument i Excel skapats för att lättare kunna bereda de olika utrustningarna. För att i

slutändan sedan skicka in all denna information in i Maximo.

Figur 8 – Scania IM:s beredningsprocess

1. Informationshämtning 2. Underhållsberedning 5. Beslut inköpstidpunkt

2.1 Verifiering underlag 2.3 Identifiera myndighetskrav

21