Underlag för fortsatt forskning

Det skulle vara motiverat att mer systematiskt undersöka eventuella samband mellan flera bakgrundsvariabler och orsaker till kommunernas varierade ambitionsnivå beträffande planering för friluftsliv. Exempel på en sådan variabel skulle kunna var vilken politisk majoritet kommunen ifråga hade, när den aktuella översiktliga planen togs fram. Den forskning som gjordes i denna avhandling undersökte mer generellt eventuell koppling mellan politisk majoritet under mandatperioden 2007-2010 och vissa av svaren i enkäten till kommunerna, men det undersökta materialet var litet. Ytterligare forskning motiveras av föreställningen att olika politiska ideologier i varierad grad har tilltro till planering, olika syn på huruvida och i vilken grad staten bör blanda sig i skyddet av allmänna intressen i relation till skyddet av marknadsekonomin, privata intressen och äganderätt till mark. En aspekt att beakta i en sådan undersökning är i vilken grad kommunerna har en politisk majoritet där ideologier kan bli tydligt synliga i utfallet av exempelvis planeringsbeslut, eller om exempelvis en blocköverskridande ledning kräver kompromisser som suddar ut ideologiska ställningstaganden.

I enkäten till allmänheten, Friluftsliv 07 och översamplingen i Blekinge skärgård och kustzon, frågades efter respondenternas ‖viktigaste naturområde‖. Begreppet

‖viktigaste‖ var föremål för en del diskussion inom forskargruppen. I resultattolkningen kan vi inte veta hur respondenterna tolkat begreppet. Det kan representera det mest använda området eller det högst värderade, vilket i sin tur kan motiveras av en mängd olika skäl. Båda tolkningarna är relevanta att undersöka ytterligare.

Det skulle även vara motiverat att undersöka i vilken grad och i så fall hur översiktliga plandokument faktiskt används av kommunala tjänstemän. Detta är relevant i diskussionen om att beskrivningar, analyser och riktlinjer/ställningstaganden angående friluftslivet ofta är spritt på flera ställen i planeringsdokumenten och om detta kan ses som en styrka eller som en svaghet för friluftslivet. Om endast vissa avsnitt blir lästa eller om läsningen sker från pärm till pärm kan antas påverka inställningen till friluftslivet som intresse. En genomläsning från pärm till pärm kan ge kännedom om att friluftsliv omnämns på flera platser och i flera olika sammanhang i dokumentet. Detta kan stärka intrycket av att friluftsliv är mycket viktigt, men det kan också nära föreställningen om att friluftsliv kan utövas och skyddas någon annanstans än där man vill exploatera.

Om läsning sker av endast vissa stycken ger den utspridda beskrivningen en större

194

chans att friluftslivet omnämns just där, men budskapet kan också bli fragmenterat och därmed förlora i styrka.

Som nämndes i kapitel 7 har några statistiska körningar visat att en kommunuppdelning av datamaterialet för Blekinge skärgård och kustzon resulterade i ett alltför litet antal respondenter i flera av grupperna. I en av kommunerna återfinns endast 13 respondenter. Varför det blivit så går tyvärr inte att förklara. Det skulle vara intressant att ur ett större datamaterial undersöka eventuella samband mellan flera av frågorna och kommuntillhörighet. Som exempel kan nämnas den antydda tendensen att Blekingerespondenter anger en högre grad av missnöje i frågan om kommunernas sätt att skydda friluftsnatur jämfört med både respondenter från Friluftsliv 07 och Friluftskommunerna.

Missnöjet behöver dock inte hittas i planeringen utan kan höra till plangenomförande och/eller avsättande av naturreservat enligt MB. Oavsett vilket kan det finns anledning att undersöka frågan ytterligare.

195

REFERENSER

Ahlström, I (2008) Allt om Allemansrätten ett svenskt kulturarv, Hilmas Förslag, Solna.

Alarik, O; Karlsson, M; Håstad, T & Silvander, U (2008) Strandskyddet, Allemansrätten utmed våra stränder- snart ett minne blott?, [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.naturskyddsforeningen.se/

upload/Foreningsdokument/Rapporter/rapport_strandskydd_ny.pdf, ISBN: 91 558 1701 7.

[Läst 2008-11-12]

Alexander, E R (1984) After Rationality, What? A Review of Responses to Paradigm Breakdown, Ur Journal of the American Planning Association 50:1, p 62-69.

Allmendinger, P (1998) Planning practice and the post-modern debate, Ur International Planning Studies, 3:2, p 227-248.

Allmendinger, P (2002) Towards a post-positivist typology of planning theory, Ur Planning Theory, vol 1 (1):77-99.

Allmendinger, P (2009) Planning Theory, 2^nd edition, Palgrave MacMillan.

Almstedt, M (1998) En plats i planeringen: En studie av områden av riksintresse för det rörliga friluftslivet, Doktorsavhandling vid Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen

Alvesson, M & Sköldberg, K (1998) Tolkning och reflektion, Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Studentlitteratur, Lund.

Ankre, R (2007) Understanding the Visitor A Prerequisite for Coastal Zone Planning, Licentiate thesis, Institutionen för fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona.

Arnegård, J (2006) Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola, Doktorsavhandling vid Lärarhögskolan I Stockholm, Institutionen för samhälle, kultur och lärande, HLS Förlag, Stockholm.

Azar, C (2008) Makten över klimatet, Albert Bonniers Förlag.

Baer, W. C (1997) General Plan Evaluation Criteria: An Approach to Making Better Plans, Ur Journal of the American Planning Association; Summer 97, vol. 63 Issue 3.

Bengtsson, B (2004) Allemansrätten, vad säger lagen? Naturvårdsverket.

Berg C-H (2000) Friluftsliv – en sammansatt historia, Ur Argaladei Friluftsliv – en livsstil nummer 3-2000. [Elektronisk] tillgänglig: <http://www.argaladei.nu/?sida=tidskrift_arkiv_2000-3a>

[Läst 2008-06-24]

Bergström, T (2010) En förvaltning i demokratins tjänst? Den offentliga tjänsten, Ur Rothstein (red) (2010) Politik som organisation, fjärde upplagan, SNS Förlag, Stockholm.

Blücher, G (2006) 1900-talet – det kommunala planmonopolets århundrade, Ur Blücher, G &

Graninger G (red)(2006) Planering med nya förutsättningar: Ny lagstiftning, nya värderingar, s 133-155 [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.ep.liu.se/ea/is/2006/006/is006-contents.pdf>

[Läst 2008-09-26]

Blücher, G och Graninger, G (2006) Slutord- sammanfattande diskussion, Ur Blücher, G &

Graninger G (red)(2006) Planering med nya förutsättningar: Ny lagstiftning, nya värderingar, s 195-202 [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ep.liu.se/ea/is/2006/006/ [Läst 2008-05-07]