UNDERSÖKNING BLAND PREFEKTER

1. Uppdraget

Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att genomföra en undersökning bland prefekter vid landets universitet och högskolor. Syftet har varit att undersöka prefekternas såväl som institutionernas inställning till och arbete med internationellt utbyte i allmänhet och Erasmusprogrammet i synnerhet.

Undersökningen är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus och liknade undersökningar har därför genomförts också bland lärare och studenter.

2. Undersökningens genomförande

Målgrupp för undersökningen har varit prefekter vid de lärosäten som har möjlighet att ingå i Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Underlag för urvalet har hämtats från Internet och har tagits fram av IPK medan Sifo svarat för det slutliga urvalet. Urvalet är slumpmässigt. Urval och svarsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning.

Bruttourval (efter rensning från dubbletter) 599

Ej använt urval 119

Ej målgruppsaktuella 71

Nettourval 409

Bortfall 109

Genomförda intervjuer 300

Svarsfrekvens 74%

Ej målgruppsaktuella: Hänvisningston, fel nummer 56

Redan tillfrågad 4

Har slutat, ersättare saknas 4

Annat 7

Bortfall: Återkom senare 51

Bortrest 7

Talar inte svenska 1

Finns på annat arbetsställe 2

Vill ej medverka/har inte tid 14

Vägran, princip 12

Ej kontakt 22

Svarsfrekvensen är normal för den här typen av undersökningar och ger därmed ett representativt resultat för målgruppen.

Frågorna framgår av bilaga 4 och har tagits fram i samverkan mellan uppdragsgivaren och Sifo.

Datainsamlingen ägde rum under perioden 12-20 maj 2008.

3. Undersökningens resultat

I det följande redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Detaljer återfinns i tabellerna (bilaga 2). De ”+” och ”– ”tecken som finns i tabellerna är ett resultat av en signifikanstest som görs vid urvalsundersökningar. Ett ”+” betyder att värdet är signifikant högre än totalvärdet och ett ”–” att värdet är signifikant lägre.

I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, små resp. stora lärosäten samt ämnesområde.

”Små” lärosäten definieras som att antalet lärare understiger ca 400. Här är antalet

intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal

intervjuer (minst ca 20). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången.

Vissa samband finns mellan undergrupperna.

x Inom ämnesområdet Naturvetenskap dominerar manliga prefekter, medan

Lärarutbildningen har ungefär lika stora andelar män som kvinnor. Sammantaget är 70% av de intervjuade män.

x Vid Lärarutbildningen är åldern något högre än vid övriga ämnesområden.

Sammantaget är två tredjedelar av prefekterna över 50 år. Detta gäller både manliga och kvinnliga prefekter.

x Vid större lärosäten är genomsnittsåldern högre än vid små lärosäten.

Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns längst ned på bilden. Frågor med öppna svar – främst de som svarat ”annat” – redovisas i bilaga 3.

Var finns prefekterna?

Av bild 1 framgår att över 40 % av prefekterna finns på institutioner med koppling till Naturvetenskap/Teknik. Antalet prefekter inom Medicin/Hälsa resp. Lärarutbildning är

litet. Om detta beror på att det faktiskt finns färre prefekter inom dessa områden eller om fler prefekter där ej velat medverka ger undersökningen inget svar på.

Om institutionens utbytesverksamhet

83% av institutionerna arbetar efter någon strategi eller policy för internationalisering inom grundutbildningen. Det kan antingen vara en egen strategi för institutionen eller en gemensam för hela lärosätet. Ingen nämnvärd skillnad mellan ämnesområden (se bild 2).

Institutionerna prioriterar arbetet med internationellt samarbete och utbyte högt. Nästan hälften av institutionerna anger att arbetet är högprioriterat, Humaniora/konst dock i något lägre utsträckning. Totalt 11 % av institutionerna prioriterar arbetet lågt. (Bild 3.) I några s.k. ”instämmande frågor” (bild 4) framkommer positiva effekter av

utbytesverksamheten. Således anser…

x 60% - i högre utsträckning små lärosäten - att internationaliseringen inom grundutbildningen skulle utvecklas positivt om lärosäten som visar högt

deltagande i student- och lärarutbyte belönades med större andel av statsanslagen, x 67% att utlandserfarenhet är meriterande vid tillsättning av lärartjänster vid

institutionen. Naturvetenskap/teknik i högre utsträckning, Lärarutbildning i mindre.

x 79% att lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet, x 75% att studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet.

Genomgående är andelen negativa låg.

Nästan två tredjedelar av prefekterna anser att de själva i mycket eller ganska stor utsträckning uppmuntrar till lärarutbyte på institutionen. (Bild 5.)

57% av institutionerna avsätter pengar för arbete med student- och lärarutbyte, i 20% av fallen är det lärosätet som gör det och i lika många fall sker ingen avsättning alls av pengar. Samhällsvetenskap och Lärarutbildning avsätter i högre grad själva medan Naturvetenskap/teknik och Medicin/hälsa gör det i mindre utsträckning. (Bild 6.) Två tredjedelar av institutionerna har någon med särskilt avsatt tid för arbete med student- och lärarutbyte, Naturvetenskap/teknik i mindre utsträckning (särskilt SLU), Samhällsvetenskap i något större. Ca 60% av de som avsatt tid anger att denna motsvarar mellan 1 och 25% av en heltidstjänst (bild 8). Detta gäller framför allt Stockholms

universitet. Medicin/hälsa har marginellt mer tid avsatt.

Den viktigaste världsdelen för institutionen när det gäller studentutbyte inom grundutbildningen är Europa. 69% av prefekterna anser det, i mindre utsträckning Lärarutbildning som i stället anger ”ingen särskild” i högre utsträckning. Övriga

världsdelar spelar en underordnad roll. (Bild 9.) Prefekterna fick motivera sitt val. Svaren framgår av bilaga 3, uppdelade efter dels ämnesområde dels världsdel. Vad gäller Europa

– som är den världsdel som är viktigast – handlar skälen mycket om att det redan finns ett etablerat samarbete, att studenterna ofta väljer Europa, lättillgängligheten samt att EU-aspekten är viktig.

Generellt sett anser nästan samtliga prefekter att utbyte mellan lärosäten i Europa är viktigt, 62% mycket viktigt. Ingen skillnad mellan undergrupper. Möjligen kan man säga att de mindre lärosätena uttrycker sig något starkare.

Om Erasmus

I princip alla prefekter känner till Erasmusprogrammet. 75% av institutionerna har utbytesavtal med andra europeiska lärosäten inom Erasmus, Medicin/hälsa och Lärarutbildning i något mindre omfattning (bild 11).

De som angett att de hade utbytesavtal fick frågan hur samarbetet fungerar (bild 12). 84%

anser att samarbetet fungerar mycket eller ganska bra, Naturvetenskap/teknik och Medicin/hälsa i högre utsträckning, Humaniora/konst och Lärarutbildning i mindre utsträckning. Mindre lärosäten är något mer positiva än större. Allra mest positiva är dock prefekterna på Lunds universitet.

78% anser att arbetet med Erasmus i mycket eller ganska stor utsträckning stöds eller uppmuntras av lärosätets centrala ledning (bild 13). Inom Lärarutbildningen finns något sämre stöd liksom vid universitetet i Karlstad.

Institutionernas personal får information om Erasmus genom ett flertal kanaler (bild14).

Främst är det ”särskilt ansvarig person” samt webben som gäller. Ca 40% anger dessa kanaler. (Obs att det har varit tillåtet att ange flera kanaler.). Övriga kanaler anges av ca 20%. Mindre lärosäten anger i mindre utsträckning webben och i högre utsträckning särskilt ansvarig. Humaniora/konst anger i högre utsträckning studievägledaren liksom även Göteborgs universitet. Under ”annat” nämns i första hand ”mail”, därutöver en rad olika kanaler/funktioner inom lärosätet.

Samma fråga ställdes om institutionernas studenter. Här gäller i stort samma

svarsmönster med den skillnaden att studievägledaren är den vanligaste kanalen med

”särskilt ansvarig” och webben något mindre förekommande. Skillnaden mellan större och mindre lärosäten är här mer påtaglig. Det är framför allt i de större lärosätena som studievägledaren är den vanligaste kanalen medan ”särskilt ansvarig” är det i de mindre lärosätena. Webben är mindre vanlig i de mindre lärosätena och vanligare i de större.

Inom Medicin/hälsa spelar studievägledaren en mindre roll och inom Samhällsvetenskap spelar ”särskilt ansvarig” en viktigare roll. Skillnaderna mellan exempelvis Göteborgs universitet och Karlstads universitet är mycket stora vad gäller studievägledaren (viktig i Göteborg) och webben (också viktig i Göteborg). Svaren under ”annat” är mycket varierade. ”Lärare” återkommer dock i viss utsträckning.

Två tredjedelar av prefekterna tycker att det egna lärosätet informerar bra om Erasmus, inom Lärarutbildningen i något mindre utsträckning. Lund får ett bättre betyg medan Stockholms universitet får ett sämre.

Drygt 80% av prefekterna har angivit viktiga åtgärder för att öka lärar- och studentutbytet (jfr bilaga 3). De allra flesta åtgärderna handlar om information/stimulation av olika slag.

Inte minst förordas ”det goda exemplets makt” t.ex. genom att vidarebefordra på olika sätt de positiva erfarenheter som studenter/lärare upplevt. För lärarna bör etablerade kontakter utnyttjas. För både lärare och studenter bör administrationen kunna förbättras. Den

upplevs nu som för krånglig. För studenterna anses möjligheterna till undervisning på engelska böra utökas och för framför allt lärarna spelar ekonomin stor roll. Det bör ej kosta något för lärarna. För lärarna gäller också en bättre resurstilldelning (t.ex. för vikarier), bättre framförhållning och ökat utrymme för flexibilitet.

Sammanfattning

Nästan samtliga prefekter anser generellt att utbyten mellan lärosäten inom Europa är viktigt. De allra flesta institutionerna arbetar också efter en plan/strategi för

internationalisering och det internationella arbetet anses vara högt prioriterat.

Tre fjärdedelar av institutionerna avsätter pengar för student- och lärarutbyte och två tredjedelar avsätter tid för detta arbete.

Prefekterna är överens om att utbyte ger en rad positiva effekter bl. a att dessa ökar grundutbildningens kvalitet och att de är meriterande vid lärartillsättningar.

Europa är den klart viktigaste världsdelen för utbyte och tre fjärdedelar av prefekterna anger att utbytesavtal finns med europeiska länder. Samarbetet där fungerar också bra.

Erasmusarbetet anses få ett bra stöd från lärosätets centrala ledning. Webben och särskilt ansvarig är de främsta informationskanalerna till lärarna. Samma kanaler med tillägg för studievägledaren gäller för studenterna.

Två tredjedelar av prefekterna tycker lärosätet informerar bra om Erasmus. Två tredjedelar anser också att de själva är bra på att uppmuntra till lärarutbyte.

Viktiga åtgärder för att öka utbytet är informationsåtgärder av olika slag, förenklad administration samt förbättrad finansiering/utökade resurser.

-4 -8 -8 -11 -11

40 45 38

49 51 46

56 47 50

43 36 42

-12

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Inte alls Inte särskilt

Högprioriterat Ganska prioriterat