Sifoundersökning 2008 Utlandsstudier och internationellt utbyte

(1)

Utlandsstudier och internationellt utbyte

Sifoundersökning 2008

En undersökning bland Sveriges studenter, lärare och prefekter inom högre utbildning – om deras attityder till utlandsstudier och internatio- nellt utbyte i allmänhet, och kunskaper om och attityder till Erasmuspro-

grammet i synnerhet. Utförd av Sifo Research International, på uppdrag

av Internationella programkontoret.

(2)

(3)

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland studenter

Projektnummer 1517098

Stockholm 2008-04-14

(4)

UNDERSÖKNING BLAND STUDENTER

1. Uppdraget

Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att genomföra en undersökning bland studenter inskrivna vid landets universitet och

högskolor. Syftet har varit att undersöka studenternas attityder till utlandsstudier i

allmänhet och deras kunskaper om och attityder till Erasmus i synnerhet. Undersökningen är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus.

2. Undersökningens genomförande

Målgrupp för undersökningen har varit studenter vid de lärosäten som har möjlighet att ingå i Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Urvalet har hämtats från Centrala studiestödsnämndens register som innehållit såväl fasta telefonnummer som

mobiltelefonnummer. Urvalet är slumpmässigt och har ombesörjts av CSN. Urval och svarsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning.

Bruttourval (efter rensning från dubbletter) 2717

Ej använt urval 697

Ej målgruppsaktuella 380

Nettourval 1640

Bortfall 640

Genomförda intervjuer 1000

Svarsfrekvens 61%

Ej målgruppsaktuella: Hänvisningston, fel nummer 293

Redan tillfrågad 2

Utanför målgruppen 37

Annat 48

Bortfall: Återkom senare 36

Bortrest 11

Hör dåligt 1

Intervjun avbruten 4

Talar inte svenska 9

Vill ej medverka/har inte tid 248

Vägran, princip 109

Ej kontakt 222

(5)

Svarsfrekvensen är något lägre än normalt och förklaras av att fler än vanligt inte velat medverka och att fler än vanligt inte kunnat nås. Vi har i första hand sökt studenterna via deras mobiltelefon där sådan funnits vilket åtminstone delvis kan förklara obenägenheten att medverka. Svarsfrekvensen får ändå ses som acceptabel för undersökningens syften.

Frågorna framgår av bilaga 4 och har tagits fram i samverkan mellan uppdragsgivaren och Sifo.

Datainsamlingen ägde rum under perioden 13-31 mars 2008.

3. Undersökningens resultat

I det följande redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Detaljer återfinns i tabellerna (bilaga 2). De ”+” och ”– ”tecken som finns i tabellerna är ett resultat av en signifikanstest som görs vid urvalsundersökningar. Ett ”+” betyder att värdet är signifikant högre än totalvärdet och ett ”–” att värdet är signifikant lägre.

I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, civilstånd, hemmavarande barn,

ämnesområde, program/fristående kurs samt intressegraden för utlandsstudier. Här är antalet intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal intervjuer (minst ca 30). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången.

Vissa samband finns mellan undergrupperna.

x Naturvetenskap studeras i högre utsträckning av män, Medicin och Lärarutbildning av kvinnor.

x Naturvetenskap samlar något yngre studenter, Medicin och Lärarutbildning något äldre.

x Naturvetenskapare är i högre utsträckning ensamstående medan Medicin och Lärarutbildning i något högre utsträckning är gifta/sambor.

x Naturvetenskap har i mindre utsträckning hemmavarande barn medan Medicin och Lärarutbildning har det i något högre utsträckning.

x Studenter över 30 år är till allra största delen kvinnor.

x Kvinnliga studenter är i högre utsträckning gifta/sambor och har i högre utsträckning hemmavarande barn.

x Andelen gifta/sambor resp. med hemmavarande barn ökar med stigande ålder.

(6)

Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns längst ned på bilden. Frågor med öppna svar – främst de som svarat ”annat” – redovisas i bilaga 3.

Vad studerar studenten?

Av bild 1 framgår att samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik är de största ämnesområdena, humaniora/konst det minsta.

88% av studenterna läser ett program medan 12% läser en fristående kurs (bild 2). Det är framför allt inom humaniora/konst och samhällsvetenskap som de fristående kurserna bedrivs, inte minst vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

Intresset/potentialen för studier utomlands

80% anger att det egna studieprogrammet ger möjligheter att studera utomlands. 9% anger att möjligheten inte finns medan 12% är osäkra. Inom humaniora/konst är det färre som anger att de har möjligheter. Även de som läser fristående kurser har färre möjligheter. På Linköpings universitet är möjligheterna större medan det på Lärarhögskolan och vid Karlstads universitet finns en högre okunskap. Svaren på denna fråga präglas också i viss utsträckning av vilket intresse man har av att studera utomlands. Andelen som inte känner till ökar i takt med ett minskat intresse.

61% av de som angett att möjligheter till utlandsstudier finns kände till möjligheterna redan när man sökte till utbildningen, lärarutbildning i något mindre utsträckning. Yngre, ensamstående och utan hemmavarande barn hade något högre kännedom.

Av bild 3 framgår studenternas intresse för utlandsstudier. 44% är mycket eller ganska intresserade medan 56% är mindre intresserade eller inte intresserade alls. 3% har redan studerat utomlands. Intresset är högre inom samhällsvetenskap och lägre inom

lärarutbildning. Intresset är störst i åldersgruppen 23-25 år, bland ensamstående och utan hemmavarande barn. I gruppen över 30 år är man påtagligt mindre intresserad av

utlandsstudier. Bland lärosätena är intresset större på Stockholms universitet och mindre vid Mittuniversitetet.

En stor majoritet av de som är intresserade (86%) anger att utbildningens kvalitet och innehåll är det viktigaste skälet till utlandsstudier – inte ”att få komma utomlands”. Ingen skillnad mellan undergrupper.

Lite mer i detalj är det ”personlig utveckling/att få erfarenheter”, ”ta del av ny kultur”

samt ”lära språket” som är de främsta anledningarna till att man skulle vilja studera utomlands (bild 4). Dessa tre skäl är viktigast i såväl alla ämnesområdena som

undergrupperna i övrigt. Härtill kan nämnas att ”lära språket” är mindre betydelsefullt för medicin medan ”personlig utveckling” är mindre betydelsefullt för humaniora. Det bör nämnas att det varit möjligt att nämna fler alternativ. Under rubriken ”annat” nämns främst att knyta kontakter och att se hur olika saker med koppling till utbildningen fungerar i ett annat land.

(7)

19% har spontant nämnt ”ökat meritvärde” som en betydelsefull faktor. Betydligt fler - 62% - anger att meritvärdet skulle väga tungt för de utlandsstudier som skulle kunna vara aktuella (bild 5). För yngsta åldersgruppen – 22 år eller yngre – väger meriterna tyngst.

Meritvärdet minskar i takt med minskat intresse för utlandsstudier. Meritvärdet väger tyngre vid Chalmers och Stockholms universitet.

Hälften av studenterna – i något högre utsträckning inom medicin - tycker det räcker med en termins utlandsstudier, 43% skulle vilja vara borta i två terminer.

Den världsdel studenterna helst skulle åka till om man skulle studera utomlands är Europa (32%). På andra plats kommer Nordamerika. Medicin har Afrika på andra plats efter Europa, humaniora har Asien på andra plats och Lärarutbildning har Central- och

Sydamerika på andra plats. (Bild 6). Vid Karolinska institutet är Afrika särskilt intressant och vid Uppsala universitet Australien.

De som inte angivit alternativet Europa fick frågan om Europa ändå är ett intressant alternativ. 74% anser detta. Total samstämmighet mellan undergrupperna. Sammantaget har alltså 83% av alla intresserade studenter Europa som en tänkbar världsdel att studera i.

De som angivit Europa som ett intressant alternativ fick följdfrågan varför Europa är intressant. Av de öppna svaren framgår att de flesta angett svar som inte gäller specifikt för Europa, tex annan kultur, kul att komma iväg från Sverige etc. De i övrigt två mest nämnda skälen handlar om närheten hem och att det finns bra skolor. Skolorna nämns särskilt inom området naturvetenskap. Härutöver nämns att det är lätt att kommunicera (engelskspråkigt), enkelt med liknande kultur (tex socialförsäkring) samt jobb-

möjligheterna. Inom samhällsvetenskap nämns EU-perspektivet oftare.

De som svarat att Europa inte är ett intressant alternativ – 16% av alla intresserade - fick följdfrågan varför Europa inte är intressant. De öppna svaren handlar nästan uteslutande om att Europa ligger för nära Sverige, är för lika Sverige och att man då lika gärna kunde studera i Sverige. Dessa studenter vill i stället uppleva något speciellt, någon speciell kultur. Ska de studera utomlands kan de lika gärna göra det långt hemifrån.

Alla som angivit att de är åtminstone något lite intresserade av utlandsstudier – 67% - fick frågan om man tror att man faktiskt kommer att studera utomlands. Av bild 7 framgår att 38% tror det, i högre grad inom samhällsvetenskap och i lägre grad inom medicin. De som är över 25 år, gifta/sambor och har hemmavarande barn tror i mindre utsträckning att de verkligen kommer att studera utomlands. Av de 21% som är mycket intresserade av utlandsstudier tror 75% att de faktiskt kommer att studera utomlands. Vid Stockholms universitet är tron på utlandsstudier högre än vid andra universitet och högskolor.

De som inte tror att de kommer att studera utomland – trots intresse – fick frågan varför man tror att det inte blir av. Av bild 8 framgår att en stor orsak är familjeskäl (22%). Detta gäller alla undergrupper och i synnerhet inom medicin. Nästan hälften av de svarande har dock under rubriken ”annat” formulerat egna svar. Här framkommer att det stora flertalet nu är inne i en avlutande period av studier, dvs man har inte tid eller tycker det är för sent med utlandsstudier.

(8)

Till de 31% som i intressefrågan angivit att de inte är intresserade av eller tveksamma till utlandsstudier ställdes frågan av vilket eller vilka skäl man inte är intresserad eller är tveksam. Svaren visar samma mönster som ovan. 54% anger familjeskäl och 28% svarar

”annat” (bild 9). Inom ämnesområdena naturvetenskap och humaniora anges i något liten utsträckning också att det inte finns någon relevant utbildning. De allra yngsta anger också att det inte finns något land som lockar. Under rubriken ”annat” anges i stor utsträckning även här att man snart är klar med sin utbildning men också att man inte känner något behov samt att man trivs bra hemma med sin utbildning.

Ytterligare några s.k. instämmandefrågor ställdes till samtliga studenter (bild 10). Härvid framkommer följande.

x 38% tycker att utlandsstudier verkligen uppmuntras av lärosätet. 60% gör det inte, i högre utsträckning inom lärarutbildning. De som är mycket intresserade av utlandsstudier liksom de som redan varit utomlands har en mer positiv uppfattning.

Även på KTH har man en mycket positiv uppfattning.

x Att förlägga en obligatorisk kurs utomlands får stort stöd av ca hälften av studenterna medan den andra halvan är mer skeptisk. Särskilt negativa är den äldsta åldersgruppen, gifta/sambor och de som har hemmavarande barn dvs i stor utsträckning de som inte är intresserade av utlandsstudier. Även på KI är man mindre positiv till detta.

x 46% av samtliga studenter känner sig av språkskäl bundna till studier i engelsktalande länder. Inom medicin/hälsa samt vid Karlstads och Örebro universitet är siffran ännu lite högre. De som läser fristående kurs är i mindre utsträckning bundna till engelskan.

49% tycker att de fått tillräcklig information om möjligheterna till utlandsstudier (i allmänhet) (bild 18). Män tycker det i större utsträckning än kvinnor. KI och KTH är mer positiva, Stockholms universitet mer negativa.

Om Erasmus

Av bild 11 framgår att drygt hälften av alla studenter hört talas om Erasmus, de allra flesta spontant, 9% efter en kort beskrivning av vad Erasmus står för. Kännedomen är högre inom humaniora/konst och samhällsvetenskap samt vid Linköpings och Stockholms universitet. Kännedomen är lägre vid Karlstads universitet och Mälardalens högskola.

54% har hört talas om eller tagit del av information kring Erasmus genom det egna lärosätet, 33% från annat håll. Ingen skillnad mellan undergrupper.

De som fått information genom lärosätet har i första hand fått det genom

informationsdagar på lärosätet (28%). I övrigt är det en jämn spridning mellan olika kanaler (bild 12). Svarsstrukturen överensstämmer mellan de olika undergrupperna, möjligen med undantag för studievägledaren som har mindre betydelse för den äldsta

(9)

åldersgruppen och för de som har hemmavarande barn. Under ”annat” nämns e-post och att man hört talas om Erasmus under en föreläsning.

De som fått information om Erasmus från annat håll har främst fått den genom vänner/familj (49%), kvinnor i högre utsträckning än män. 18% uppger att man sett webbsida, i högre utsträckning inom naturvetenskap. Under ”annat” nämns många varierande svar inte minst studenter från andra lärosäten. Se vidare bild 13.

Kunskapen om Erasmus testades i några ja/nej-frågor. Av dessa framgår följande (bild 14+15). Obs att basen är de som angett att de känner till Erasmus.

x 35% kände till att Erasmusprogrammet ger ett stipendium till alla deltagande studenter. Inom lärarutbildning och bland studenter med hemmavarande barn är kunskapen sämre. Av de som kände till stipendiet vet ca en tredjedel att det är EU som finansierar Erasmusprogrammet.

x 70% kände till att man kan tillgodoräkna sig poängen i den svenska utbildningen, lärarutbildning och studenter med hemmavarande barn i mindre utsträckning.

x 49% visste att man inte behöver betala någon terminsavgift om man studerar genom Erasmus, samhällsvetenskap i högre utsträckning, humaniora,

lärarutbildning och äldsta åldersgruppen i mindre utsträckning.

De som kände till Erasmusprogrammet fick frågan om man inom sin utbildning har möjlighet att delta. 54% svarar ja, 9% nej och 37% vet ej. Okunskapen är högre i den äldsta åldersgruppen och bland dem som inte är intresserade av utbildning utomlands (bild 16).

Uppfattningen om hur det egna lärosätet informerat om Erasmus är negativ (bild 17). 75%

anser att lärosätet informerat dåligt eller inte alls. Bland de som läser fristående kurser och de som har hemmavarande barn är det fler som anser att lärosätena inte informerat alls.

Bland lärosätena är Linköpings universitet mer positivt medan Karlstads universitet och Lärarhögskolan i Stockholm är mer negativt.

Det sätt som studenterna skulle vilja få information på om Erasmusprogrammet är främst genom lärare/studievägledaren (bild 19). Svarsmönstret överensstämmer i alla avseenden mellan undergrupperna. Svaren under ”annat” är mycket varierande. Se vidare bilaga 3.

Om studenterna skulle vara intresserade av Erasmusstudier skulle man i första hand vända sig till studievägledaren (bild 20). Även här är svarsmönstret samstämmigt mellan

undergrupperna. Humaniora/konst har dock lite större spridning mellan svarsalternativen.

Svaren under ”annat” är mycket varierade.

(10)

Om Internationella programkontoret (IPK)

8% av studenterna har hört talas om IPK, de som redan studerat utomlands i högre utsträckning (bild 21). De som hört talas om IPK har gjort det genom i första hand hemsidan (14%). Under ”annat” nämns främst olika personer med koppling till det egna lärosätet.

Sammanfattande intryck

Två tredjedelar av samtliga studenter är åtminstone lite intresserade av att studera utomlands. De huvudsakliga skälen är personlig utveckling, ta del av ny kultur samt lära språk. Potentialen är därmed hög. Det är det dock bara 38% av dessa – motsvarande 25%

av samtliga studenter – som tror att utlandsstudier faktiskt blir av. Två huvudskäl finns bakom detta: familjeskäl och att man hunnit så långt med studierna så att det inte finns tid.

Samma huvudsakliga skäl återfinns i den tredjedel av studenterna som är ointresserade eller tveksamma till utlandsstudier. Potentialen är således begränsad bland de äldsta studenterna ( i synnerhet kvinnor), de som är gifta/sambor och de som har hemmavarande barn. Överlappningen mellan dessa grupper är också påtaglig. Inom medicin/hälsa och lärarutbildning är dessa grupper vanligare än inom övriga ämnesområden.

83% av alla som är intresserade av utlandsstudier har Europa som en intressant världsdel att studera i. Det motsvarar 57% av samtliga studenter. Intresset för Europa är således påtagligt.

Utlandsstudier uppmuntras inte påtagligt på lärosätena och informationen om utlandsstudier är måttlig. Endast 38% av studenterna tycker att lärosätena verkligen uppmuntrar till utlandsstudier och ”bara” hälften av studenterna tycker att de fått tillräcklig information om utlandsstudier. Om man därtill lägger att tre fjärdedelar av studenterna tycker att lärosätena informerat dåligt eller inte alls om Erasmusprogrammet drar det ytterligare ned betyget på informationen. 56% av studenterna har hört talas om Erasmus men kunskapen om programmet är klart begränsad liksom kunskapen om man har möjlighet att delta i Erasmus. Kunskaper i allmänhet liksom uppfattningen om informationen om utlandsstudier är klart korrelerad med graden av intresse för utlandsstudier. Ju starkare intresse desto positivare resultat.

(11)

-41 -24 -28 -33

-30 -31

-27

-20 -24 -30

-25

13 33 21 16

18 22

15

19 22 25 21 20

3

4 4 -26

3

2

1

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Inte alls intresserad Lite intresserad Mycket intresserad Ganska intresserad Har studerat utomlands

Intresset för studier utomlands

% Naturvet. / Teknik

Medicin / hälsa

Humaniora / konst

Samhällsvet.

Lärarutbildning Totalt

(12)

% 11

11 19

35 45

58

18

0 20 40 60 80 100

Annat Bättre kurser /

utbildning Ha kul / äventyr

meritvärdeÖkat Lära språket Ta del av ny

kultur Personlig utv. / få erfarenheter

Orsaker till att man vill studera utomlands

Bas: Intresserade

(13)

-9 -9 -12 -7 -8

-30 -22 -29

-23 -24

9 19 16 7

9 12

44 50 50 46

54 49

-6 -20

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Inget värde alls Inte särskilt tungt

Mycket tungt Ganska tungt

Meritvärdets betydelse / vikt Bas: Samtliga

Samhällsvet.

(14)

% 34

50 22

33 38

38

0 20 40 60 80 100

Lärarutbildning Samhällsvet.

Humaniora / konst Medicin / Hälsa

Naturvet. / teknik

Totalt

Tror att man faktiskt kommer att studera utomlands Bas: Intresserade

= 1/4 av totala antalet studenter

(15)

% 8

8 12

13 20

32

1 7

0 20 40 60 80 100

Tveksam Annan Afrika Central- och Sydamerika

Australien Asien Nordamerika Europa

Världsdel man helst studerar i

Bas: Intresserad av utlandsstudier (67%)

(16)

% 47

22

9

8

7

5

4

2 3

0 20 40 60 80 100

Annat Inget land

lockar Problem med

språket Utb. Kan ej tillgodoräknas Ingen relevant

utbildning Studietiden

försenas Kostnadsskäl

Krångligt / jobbigt att söka

Familjeskäl

Orsaker till att utlandsstudier ej blir av

Bas: Tror ej utlandsstudier blir av

(17)

34 29 17

12 23 21 -20

-27

-39 -14

-20 -40

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Instämmer inte alls Instämmer något Instämmer helt Instämmer till stor del

Påståenden / Instämmanden Bas: Samtliga studenter

% Utlandsstudier

uppmuntras på mitt lärosäte

Obligatorisk utl.- utbildning är attraktivt

Kan bara studera i engelsktalande länder

(18)

% 40

57 46 46 49

9

5 5 9 5

7

59

0 20 40 60 80 100

Totalt

Hört talas om ERASMUS Bas: Samtliga studenter

Spontan erinran

(19)

% 10

15 15 15 16 16 19

28

2 11

0 20 40 60 80 100

deltagit själv annat sett anslag Erasmus- ansvarig webbsida

lärare broschyr/

affisch andra stud

studieväg- ledaren info.dagar

Tagit del av information om Erasmus genom…

Bas: Hört talas om Erasmus genom lärosätet (54 %)

(20)

-7 -8 -16

-10 -9

-38 -40

-32 -37 -37

55 51 48

58 59 54

-4

-36

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Nej Vet ej Ja

Har man möjlighet att delta i Erasmus?

Bas: Hört talas om Erasmus

Samhällsvet.

(21)

-32 -30 -37

-36 -32 -33

-27 -19 -21

-23 -22

-20 -25 -18 -16 -22

-21

3 8 7 6 4

6

13 15

20 18 15

16

-17

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Inte alls Mycket dåligt Ganska dåligt Mycket bra Ganska bra

Hur har lärosätet informerat om Erasmus?

Bas: Samtliga

Samhällsvet.

(22)

% 6

13 17

21 21

3

51

4

0 20 40 60 80 100

Vill ej ha info Annat Anslagstavla Till hem- adressen Broschyr Webbsida E-post Lärare/ studie-

vägledare

Vill få information om Erasmus genom följande kanaler

Bas: Samtliga

(23)

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare

(24)

UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE

1. Uppdraget

Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att genomföra en undersökning bland lärare vid landets universitet och högskolor. Syftet har varit att undersöka lärarnas såväl som institutionernas inställning till och arbete med internationellt utbyte i allmänhet och Erasmusprogrammet i synnerhet. Undersökningen är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus och liknade

undersökningar har därför genomförts också bland prefekter och studenter.

Målgrupp för undersökningen har varit lärare vid de lärosäten som har möjlighet att ingå i Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Urvalet är slumpmässigt och har dimensionerats efter SCBs statistik över antalet lärare vid resp. lärosäte. Resp.

universitet/högskola kontaktades av Sifo med begäran om registeruppgifter på lärare.

Antingen gjorde resp. högskola urvalet efter anvisningar från Sifo eller så fick Sifo uppgifter om alla lärare för att därefter göra ett urval. Urval och svarsfrekvens totalt sett framgår av nedanstående sammanställning.

Bruttourval (efter rensning från dubbletter) 2.906 Ej använt urval 547 Ej målgruppsaktuella 729 Nettourval 1.630 Bortfall 630 Genomförda intervjuer 1000 Svarsfrekvens 61%

Ej målgruppsaktuella:

Hänvisningston, fel nummer 350 Letat, ej hittat telefonnummer 247 Undervisar ej 108 Annat 24 Bortfall:

Återkom senare 117 Bortrest 50 Talar inte svenska 38 Långvarigt sjuk 1 Vill ej medverka/har inte tid 257 Vägran, princip 164 Ej kontakt 3

(25)

Svarsfrekvensen är något låg för den här typen av undersökningar men bedöms ändock ge ett tillräckligt tillförlitligt resultat mot bakgrund av undersökningens syfte.

Datainsamlingen ägde rum under perioden 12-27 maj 2008.

I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, små resp. stora lärosäten samt ämnesområde.

”Små” lärosäten definieras som att antalet lärare understiger ca 400. Här är antalet

intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal

intervjuer (minst ca 30). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången.

x Inom ämnesområdet Naturvetenskap – inte minst inom KTH - dominerar manliga lärare, medan omvänt gäller för Medicin, framför allt Karolinska. Sammantaget är 56% av de intervjuade män, 44% kvinnor.

x Bland de större lärosätena finns en övervikt av manliga lärare medan de små har en marginell övervikt av kvinnliga lärare.

x Inom Naturvetenskap är åldern genomsnittligt något lägre än vid övriga

ämnesområden. Inom ämnesområdet Medicin är åldern högre. Sammantaget är hälften av lärarna över 50 år. Detta gäller både manliga och kvinnliga lärare.

x Vid Chalmers är åldern väsentligt lägre än genomsnittligt medan Göteborgs universitet har en högre genomsnittsålder.

(26)

Inom vilka ämnesområden undervisar lärarna?

Av bild 1 framgår att Naturvetenskap/Teknik har en tredjedel av alla lärare, Samhällsvetenskap en fjärdedel.

Intresset för utbyte

41% av lärarna har undervisat utomlands på högskole-/universitetsnivå (bild 2), män i högre utsträckning än kvinnor och äldre i högre utsträckning än yngre. Lärarna inom Umeå universitet har i mindre utsträckning undervisat utomlands. Inget ämnesområde utmärker sig särskilt.

Av bilaga 3 framgår de länder man undervisat i. Alla ämnesområden uppvisar en mångfald av länder där inget land utmärker sig mer frekvent.

Av bild 3 framgår hur länge man varit borta senast. Genomsnittet (medianvärdet) ligger på ca 2 veckor.

Inga stora skillnader mellan undergrupper.

Personlig utveckling och ”förstärka institutionens internationella kontakter” är de två främsta skälen till att man deltagit i lärarutbyte (bild 4). Särskilt mindre lärosäten vill förstärka kontakterna medan det i övrigt inte skiljer så mycket mellan undergrupperna.

Under ”annat” anges i stor utsträckning att det var fråga om forskning, projektsamarbete, att man blev tillfrågad och att den egna sakkunskapen behövdes. Ofta anges också att ”det var fråga om ett utbytesprogram” och ”det var inget lärarutbyte”.

70% av de lärare som undervisat utomlands upplever att utbytet gjort dem till bättre lärare (bild 5), Humaniora/konst i något lite högre utsträckning.

41% av de senaste utbytena gjordes inom ramen för ett etablerat utbytesprogram (bild 6).

I högre utsträckning gjordes detta inom Lärarutbildning, av kvinnor, ju äldre man är samt av mindre lärosäten. Inom Lunds universitet har man gjort det i betydligt mindre

omfattning.

Alla lärare fick frågan hur intresserad man är av att i framtiden delta i lärarutbyte eller undervisa utomlands. Av bild 7 framgår att 89% åtminstone något lite är intresserade, i något högre utsträckning inom Humaniora/konst och i mindre utsträckning inom Naturvetenskap/teknik.

Personlig utveckling, ta del av annan kultur samt knyta egna internationella kontakter är de tre främsta orsakerna till att man vill undervisa utomlands. Detta gäller för samtliga ämnesområden. Vid mindre lärosäten är ”ta del av annan kultur” en vanligare orsak än vid större lärosäten. Karriärutvecklande/meriterande är en viktigare orsak för lärare i den yngre åldersklassen. Under ”annat” nämns orsaker som spännande, trevligt/kul,

utbyta/utveckla idéer samt att se hur utbildningen fungerar i andra länder.

(27)

Europa är den världsdel som lärarna inom alla undergrupper helst skulle åka till (bild 9).

Tillsammans med Nordamerika resp. Asien utgör dessa världsdelar de tre som alla undergrupper har som främsta alternativ, utom Lärarutbildning som placerar Australien på andra plats efter Europa. De som inte nämnt Europa som första alternativ fick frågan om Europa ändock kunde vara ett intressant alternativ. 91% svarade ja på denna fråga vilket innebär att 97% av alla intresserade (motsvarar 86% av alla lärare) angivit Europa som ett intressant alternativ. Dessa fick följdfrågan ”varför?” . Svaren framgår av bilaga 3. De främsta orsakerna kretsar till lättillgängligheten dvs nära Sverige, likartad kultur, likartat utbildningsväsende. Andra vanliga skäl är att det bedrivs bra forskning i Europa, att man medverkar i ett kontaktnät, att man redan har mycket samarbete etc.

Bolognaprocessen nämns dessutom ofta.

De som inte ansett att Europa är ett intressant alternativ fick också följdfrågan ”varför?”.

Även dessa framgår av bilaga 3 och här nämns främst familjeskäl, att man är för gammal/för nära pensionen och att Europa är för likt Sverige.

De som är intresserade av att undervisa utomlands och som inte gjort det tidigare fick frågan vad som hittills hindrat dem från utbyte. Tidsbrist, familjeskäl och ”annat” är tre lika stora orsaker (ca 30%) till detta (bild 10). Samhällsvetenskap anger i högre

utsträckning familjeskäl men i övrigt är det inga stora skillnader mellan undergrupperna.

Under ”annat” (bilaga 3) nämns i första hand att det bara inte blivit av, rätt tillfälle har inte uppstått, inga erbjudanden har kommit.

De som från början sagt att de inte alls är intresserade av att undervisa utomlands – 10% - fick frågan av vilka skäl man inte är intresserad. Av bild 11 framgår att familjeskäl och

”annat” dominerar skälen. Under ”annat” anges nästan uteslutande åldern, att man närmar sig pensioneringen.

Institutionens och lärosätets arbete med internationellt utbyte.

Inledningsvis ställdes till samtliga lärare några s.k. påståendefrågor/instämmandefrågor om lärarnas utbyte (bild 12). Således anser …

x 47%, i högre utsträckning Umeå universitet, att lärarna på den egna institutionen uppmuntras delta i internationellt utbyte

x 71% att lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet

x 43% att utlandserfarenhet är meriterande vid tjänstetillsättning på institutionen x 83% att det inom det egna ämnesområdet är viktigt med internationellt samarbete

och utbyte. KTH instämmer i något mindre utsträckning.

x 66% att fler utresande lärare leder till ökat deltagande i studentutbyte x 92% att man själv har en positiv inställning till utbyte för lärare

Härefter ställdes följande påstående-/instämmandefrågor om studenternas utbyte (bild 13). Därvid framkom att …

x 69% anser att studenterna på det egna lärosätet uppmuntras till utbytesstudier x 64% anser att studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet, Lärarutbildning

i något högre utsträckning

(28)

x 61% anser att institutionen arbetar aktivt med studentutbyte, Stockholms universitet i något mindre utsträckning

x 94% anser att man själv har en positiv inställning till utbyte för studenter 62% av lärarna (bild 14) anger att den egna institutionen har en

plan/strategi/målsättning när det gäller internationellt utbyte, Naturvetenskap/teknik – i synnerhet Lantbruksuniversitetet - och Humaniora/konst i något mindre utsträckning, mindre lärosäten i högre utsträckning än större.

Lärarnas benägenhet att uppmuntra studenterna till utbyte är måttlig. 44% gör det ofta, 53% gör det sällan eller aldrig. Naturvetenskap/teknik gör det mer sällan liksom de yngsta lärarna (bild 15).

Tre fjärdedelar av lärarna vet vem man ska vända sig till för att få information om lärarutbyte (bild 16). Lärare över 50 år samt inom Lärarutbildningen vet man det i högre grad, Naturvetenskap/teknik – i synnerhet Chalmers – och Uppsala universitet i mindre utsträckning. Av dessa som känner till vart man ska vända sig nämner drygt hälften ”speciell ansvarig för internationella frågor på institutionen” (bild 16), i betydligt mindre utsträckning dock på Stockholms universitet. Humaniora/konst och Lunds universitet anger oftare ”centrala internationella sekretariatet på lärosätet”.

Under rubriken ”annat” anges kollegor, närmaste chef, studierektor, prefekten och ytterligare funktioner i en varierande omfattning.

Om Erasmus

96% av alla lärare har i arbetet kommit i kontakt med eller hört talas om Erasmus (bild17). Dessa fick frågan om institutionen har något utbytesavtal med andra

europeiska lärosäten inom Erasmus. 71% svarar ja, 8% nej medan 21% inte känner till (bild 18). Okunskapen är högre inom Natur/teknik och bland de yngre lärarna.

Av de som känner till att utbytesavtal finns säger sig 54% känna till vilka lärosäten institutionen har avtal med (bild 19). Även här är okunskapen högre inom Natur/teknik och bland de yngre lärarna. Bland lärosätena är kunskapen något högre inom

Stockholms universitet, något lägre inom Lantbruksuniversitetet.

De som hört talas om Erasmus – dvs nästan alla – fick frågan om de kände till att det finns EU-finansiering för att genomföra lärarutbyte. 72% svarar ja, 26% nej.

Kunskapen är högre inom Lärarutbildning och på Göteborgs universitet, lägre bland de yngre lärarna och på Uppsala universitet.

De som hört talas om Erasmus har gjort det genom många olika kanaler (bild 20).

Främst kommer informationen från Erasmusansvarig/Internationaliseringsansvarig och från andra lärare. Hälften av lärarna får sin information därifrån. Erasmusansvarig är en vanligare källa inom medicin/hälsa, något mindre vanlig inom

Naturvetenskap/teknik. Bland lärosätena är Erasmusansvarig vanligare på Linköpings

(29)

universitet medan studievägledaren har en större roll på Lunds universitet. Det handlar dock inte om några stora skillnader. Svaren under ”annat” varierar kraftigt med

undantag för E-post från olika håll som är ett vanligt återkommande svar.

61% av de lärare som känner till Erasmus tycker att lärosätet informerar mycket eller ganska bra om Erasmus (bild 21). Inga nämnvärda skillnader mellan undergrupper.

Andelen positiva ökar med stigande ålder och inom Chalmers är missnöjet något högre.

Av bild 22 framgår hur lärarna helst vill ha information kring Erasmus. E-post, muntlig information från studievägledare och webbsida är de tre främsta kanalerna som anges. Svarsmönstret går igen i alla undergrupper utom inom

Lantbruksuniversitetet där studievägledaren ges en underordnad roll medan

information till hemadressen anges som viktigare. Under ”annat” nämns många olika kanaler. Gemensamt för många svar är önskemål om mer organiserad/gemensam informationsspridning t.ex i form av möten av olika slag.

Det låga deltagandet i Erasmus från Sveriges sida kommenteras av 71% av lärarna. Av svaren (jfr bilaga 3) framgår inledningsvis att det stora flertalet av kommentarerna gäller studenternas situation. Vad gäller lärarna anges huvudsakligen

arbetsbelastning/tidsbrist som skäl för lågt deltagande. När det gäller studenterna återfinns skäl som vi fann i studentundersökningen såsom familjeskäl, ekonomiska skäl, ej meriterande och krångligt. Utmärkande för lärarnas synpunkter är att ”dålig information/okunskap hos studenterna” genomsyrar svaren. Lärarna synes också i hög utsträckning betona språkets roll. Många studenter uppfattas dra sig för länder där undervisning inte sker på engelska. Ofta nämns också att studenterna är för bekväma, har det bra hemma, har en bra utbildning. Se vidare bilaga 3.

97% av lärarna anser att utbyte mellan lärosäten inom Europa generellt sett är viktigt.

Stor samstämmighet mellan undergrupperna även om lärarna inom Humaniora/konst uttrycker sig något starkare (bild 23).

Om Internationella programkontoret (IPK)

34% av lärarna har hört talas om Internationella programkontoret,

Naturvetenskap/teknik i mindre utsträckning, Samhällsvetenskap och Lärarutbildning i högre utsträckning (bild 24). Kännedomen ökar med stigande ålder. Mindre lärosäten har en större kännedom än större lärosäten. På Chalmers och Lantbruksuniversitetet är det mycket få som hört talas om IPK.

De som hört talas om IPK har enligt bild 25 gjort det framför allt på ”annat” sätt. Av de öppna svaren (bilaga 3) framgår att många själva varit i kontakt med IPK, att man hört från kollegor och andra funktioner inom Lärosätet samt att man fått e-post från olika håll. Svaren är därutöver mycket varierande.

(30)

Sammanfattning

Nästan samtliga lärare har en positiv inställning till såväl lärarutbyte som

studentutbyte och nästan samtliga lärare anser det generellt viktigt med lärarutbyten mellan lärosäten inom Europa.

40% av lärarna har undervisat utomlands tidigare, i genomsnitt ca 2 veckor. Skälen till att man undervisat utomlands varierar kraftigt. Inte minst projekt-

/forskningssamarbete tycks vara en vanlig orsak. 40% av utlandsundervisningen har skett inom ramen för ett etablerat utbytesprogram.

Undervisning utomlands förväntas ge en rad positiva effekter. Bl.a. anser två tredjedelar av dem som varit utomlands att de blivit bättre lärare och lärarna tror i övrigt på att grundutbildningens kvalitet ökar liksom att lärarutbyte leder till ökat studentutbyte.

Tre fjärdedelar av alla lärare är intresserade att i framtiden undervisa utomlands, framför allt pga personlig utveckling eller för att ta del av annan kultur. 97% av alla intresserade lärare har Europa som ett intressant alternativ. Potentialen för utbyte är således god.

De hinder som funnits för att lärarna hittills inte kommit iväg är framför allt familjeskäl och tidsbrist (arbetsbelastning). Det kan också konstateras att lärarna i beskedlig utsträckning blivit uppmuntrade att delta.

60% av institutionerna har en strategi för internationalisering. Kunskapen om vart man vänder sig för att få information om lärarutbyte är också god. 75% känner till det och skulle i första hand vända sig till speciell ansvarig på institutionen eller till lärosätets internationella sekretariat.

Lärosätena uppfattas vara bättre på att uppmuntra studenterna till utbyte än att

uppmuntra lärarna. Lärarna å sin sida är dock inte särskilt bra på att själva uppmuntra studenterna. Endast drygt 40% gör det mycket eller ganska ofta.

I stort samtliga har hört talas om Erasmus. En stor majoritet känner också till att utbytes avtal finns men bara hälften av dessa känner till med vilka länder avtal knutits.

60% anser att lärosätet informerar bra om Erasmus. På denna punkt finns således en informationspotential.

(31)

% 40

46 42 36

41

40

0 20 40 60 80 100

Totalt

Har undervisat utomlands

(32)

-18 -31

-12 -30

-24 -25

32 26 24 21

22 24

46 40

54 43

49 46

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Nej Ja, mycket Ja, något

Har utbytet lett till att man blivit en bättre lärare?

Bas: Undervisat utomlands

Samhällsvet.

(33)

-43 -60

-49 -58 -60

-57

55 37

47 38

39 41

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Nej Ja

Gjordes utbytet inom ett etablerat utbytesprogram?

Bas: Undervisat utomlands

Samhällsvet.

(34)

-10 -9

-8 -13

-10

-16 -15 -18 -26

-18

45 42

50 38 26

38

29 33

31 35 34

33

-5 -14

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Inte alls intresserad Lite intresserad Mycket intresserad Ganska intresserad

Intresset för att i framtiden undervisa utomlands

Samhällsvet.

(35)

% 29

3 2

5 8 3 4

30 29

4

0 20 40 60 80 100

Annat Bristande språk- kunskaper Finns ingen partner / instit. som

passar mig

Motstånd från arb.givare / instit.ledn.

Kostnadsskäl Dålig info om möjligh.

Krångligt/ jobbigt att söka Ej meriterande Familjeskäl Tidsbrist

Hinder för att delta i utbyte hittills

Bas: Intresserade som ej tidigare undervisat utomlands

(36)

-2 -9 -9

-6 -12 -16

65 31

58 17

35 21

27 34

25 26

37 25

7 20

12 26

22 27

-1 -1

-1 -4

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3)

Påståenden/Instämmanden om lärarnas utbyte Bas: Samtliga

% Lärarna på inst.

uppmuntras att delta

Lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet

Utlandserfarenhet är meriterande på instit.

Viktigt med int.

samarbete inom ämnesområdet

Fler intresserade lärare leder till ökat studentutbyte

Har själv positiv inställn. till lärarutbyte

(37)

-5 -2

-10 -6

68 31

29 33

26 30

35 36

5 22

25 21

-2

-1 -6

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3)

Påståenden/Instämmanden om studenternas utbyte Bas: Samtliga

% På lärosätet

uppmuntras studenterna till utbyte

Studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet

Instit. arbetar aktivt med studentutbyte

Har själv positiv inställn. till studentutbyte

(38)

% 64

70 69 51

62

54

0 20 40 60 80 100

Totalt

Instit. har strategi för internationalisering

(39)

% 94

97 95

96 96

95

0 20 40 60 80 100

Totalt

Hört talas om ERASMUS

Bas: Samtliga

(40)

-6 -6

-27 -26

-27 -30

-27

6 12 11 12 7 10

59 49 50 51 48 -4 51

-2

-4

-3 -29

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Mycket dåligt Ganska dåligt

Mycket bra Ganska bra

Hur informerar lärosätet om Erasmus?

Bas: Hört talas om Erasmus

Samhällsvet.

(41)

59 55

64 58 46

55

39 40

33 40 52 -2 42

-2

-2 -2

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Mycket viktigt Ganska viktigt

Betydelsen generellt sett av utbyte mellan lärosäten inom Europa

Samhällsvet.

(42)

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland prefekter

(43)

UNDERSÖKNING BLAND PREFEKTER

1. Uppdraget

Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att genomföra en undersökning bland prefekter vid landets universitet och högskolor. Syftet har varit att undersöka prefekternas såväl som institutionernas inställning till och arbete med internationellt utbyte i allmänhet och Erasmusprogrammet i synnerhet.

Undersökningen är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus och liknade undersökningar har därför genomförts också bland lärare och studenter.

Målgrupp för undersökningen har varit prefekter vid de lärosäten som har möjlighet att ingå i Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Underlag för urvalet har hämtats från Internet och har tagits fram av IPK medan Sifo svarat för det slutliga urvalet. Urvalet är slumpmässigt. Urval och svarsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning.

Bruttourval (efter rensning från dubbletter) 599

Ej använt urval 119

Ej målgruppsaktuella 71

Nettourval 409

Bortfall 109

Genomförda intervjuer 300

Svarsfrekvens 74%

Ej målgruppsaktuella: Hänvisningston, fel nummer 56

Redan tillfrågad 4

Har slutat, ersättare saknas 4

Annat 7

Bortfall: Återkom senare 51

Bortrest 7

Talar inte svenska 1

Finns på annat arbetsställe 2

Vill ej medverka/har inte tid 14

Vägran, princip 12

Ej kontakt 22

(44)

Svarsfrekvensen är normal för den här typen av undersökningar och ger därmed ett representativt resultat för målgruppen.

Datainsamlingen ägde rum under perioden 12-20 maj 2008.

I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, små resp. stora lärosäten samt ämnesområde.

”Små” lärosäten definieras som att antalet lärare understiger ca 400. Här är antalet

intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal

intervjuer (minst ca 20). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången.

x Inom ämnesområdet Naturvetenskap dominerar manliga prefekter, medan

Lärarutbildningen har ungefär lika stora andelar män som kvinnor. Sammantaget är 70% av de intervjuade män.

x Vid Lärarutbildningen är åldern något högre än vid övriga ämnesområden.

Sammantaget är två tredjedelar av prefekterna över 50 år. Detta gäller både manliga och kvinnliga prefekter.

x Vid större lärosäten är genomsnittsåldern högre än vid små lärosäten.

Var finns prefekterna?

Av bild 1 framgår att över 40 % av prefekterna finns på institutioner med koppling till Naturvetenskap/Teknik. Antalet prefekter inom Medicin/Hälsa resp. Lärarutbildning är

(45)

litet. Om detta beror på att det faktiskt finns färre prefekter inom dessa områden eller om fler prefekter där ej velat medverka ger undersökningen inget svar på.

Om institutionens utbytesverksamhet

83% av institutionerna arbetar efter någon strategi eller policy för internationalisering inom grundutbildningen. Det kan antingen vara en egen strategi för institutionen eller en gemensam för hela lärosätet. Ingen nämnvärd skillnad mellan ämnesområden (se bild 2).

Institutionerna prioriterar arbetet med internationellt samarbete och utbyte högt. Nästan hälften av institutionerna anger att arbetet är högprioriterat, Humaniora/konst dock i något lägre utsträckning. Totalt 11 % av institutionerna prioriterar arbetet lågt. (Bild 3.) I några s.k. ”instämmande frågor” (bild 4) framkommer positiva effekter av

utbytesverksamheten. Således anser…

x 60% - i högre utsträckning små lärosäten - att internationaliseringen inom grundutbildningen skulle utvecklas positivt om lärosäten som visar högt

deltagande i student- och lärarutbyte belönades med större andel av statsanslagen, x 67% att utlandserfarenhet är meriterande vid tillsättning av lärartjänster vid

institutionen. Naturvetenskap/teknik i högre utsträckning, Lärarutbildning i mindre.

x 79% att lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet, x 75% att studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet.

Genomgående är andelen negativa låg.

Nästan två tredjedelar av prefekterna anser att de själva i mycket eller ganska stor utsträckning uppmuntrar till lärarutbyte på institutionen. (Bild 5.)

57% av institutionerna avsätter pengar för arbete med student- och lärarutbyte, i 20% av fallen är det lärosätet som gör det och i lika många fall sker ingen avsättning alls av pengar. Samhällsvetenskap och Lärarutbildning avsätter i högre grad själva medan Naturvetenskap/teknik och Medicin/hälsa gör det i mindre utsträckning. (Bild 6.) Två tredjedelar av institutionerna har någon med särskilt avsatt tid för arbete med student- och lärarutbyte, Naturvetenskap/teknik i mindre utsträckning (särskilt SLU), Samhällsvetenskap i något större. Ca 60% av de som avsatt tid anger att denna motsvarar mellan 1 och 25% av en heltidstjänst (bild 8). Detta gäller framför allt Stockholms

universitet. Medicin/hälsa har marginellt mer tid avsatt.

Den viktigaste världsdelen för institutionen när det gäller studentutbyte inom grundutbildningen är Europa. 69% av prefekterna anser det, i mindre utsträckning Lärarutbildning som i stället anger ”ingen särskild” i högre utsträckning. Övriga

världsdelar spelar en underordnad roll. (Bild 9.) Prefekterna fick motivera sitt val. Svaren framgår av bilaga 3, uppdelade efter dels ämnesområde dels världsdel. Vad gäller Europa