Undersökningens resultat

I det följande redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Detaljer återfinns i tabellerna (bilaga 2). De ”+” och ”– ”tecken som finns i tabellerna är ett resultat av en signifikanstest som görs vid urvalsundersökningar. Ett ”+” betyder att värdet är signifikant högre än totalvärdet och ett ”–” att värdet är signifikant lägre.

I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, små resp. stora lärosäten samt ämnesområde.

”Små” lärosäten definieras som att antalet lärare understiger ca 400. Här är antalet

intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal

intervjuer (minst ca 30). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången.

Vissa samband finns mellan undergrupperna.

x Inom ämnesområdet Naturvetenskap – inte minst inom KTH - dominerar manliga lärare, medan omvänt gäller för Medicin, framför allt Karolinska. Sammantaget är 56% av de intervjuade män, 44% kvinnor.

x Bland de större lärosätena finns en övervikt av manliga lärare medan de små har en marginell övervikt av kvinnliga lärare.

x Inom Naturvetenskap är åldern genomsnittligt något lägre än vid övriga

ämnesområden. Inom ämnesområdet Medicin är åldern högre. Sammantaget är hälften av lärarna över 50 år. Detta gäller både manliga och kvinnliga lärare.

x Vid Chalmers är åldern väsentligt lägre än genomsnittligt medan Göteborgs universitet har en högre genomsnittsålder.

Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns längst ned på bilden. Frågor med öppna svar – främst de som svarat ”annat” – redovisas i bilaga 3.

Inom vilka ämnesområden undervisar lärarna?

Av bild 1 framgår att Naturvetenskap/Teknik har en tredjedel av alla lärare, Samhällsvetenskap en fjärdedel.

Intresset för utbyte

41% av lärarna har undervisat utomlands på högskole-/universitetsnivå (bild 2), män i högre utsträckning än kvinnor och äldre i högre utsträckning än yngre. Lärarna inom Umeå universitet har i mindre utsträckning undervisat utomlands. Inget ämnesområde utmärker sig särskilt.

Av bilaga 3 framgår de länder man undervisat i. Alla ämnesområden uppvisar en mångfald av länder där inget land utmärker sig mer frekvent.

Av bild 3 framgår hur länge man varit borta senast. Genomsnittet (medianvärdet) ligger på ca 2 veckor.

Inga stora skillnader mellan undergrupper.

Personlig utveckling och ”förstärka institutionens internationella kontakter” är de två främsta skälen till att man deltagit i lärarutbyte (bild 4). Särskilt mindre lärosäten vill förstärka kontakterna medan det i övrigt inte skiljer så mycket mellan undergrupperna.

Under ”annat” anges i stor utsträckning att det var fråga om forskning, projektsamarbete, att man blev tillfrågad och att den egna sakkunskapen behövdes. Ofta anges också att ”det var fråga om ett utbytesprogram” och ”det var inget lärarutbyte”.

70% av de lärare som undervisat utomlands upplever att utbytet gjort dem till bättre lärare (bild 5), Humaniora/konst i något lite högre utsträckning.

41% av de senaste utbytena gjordes inom ramen för ett etablerat utbytesprogram (bild 6).

I högre utsträckning gjordes detta inom Lärarutbildning, av kvinnor, ju äldre man är samt av mindre lärosäten. Inom Lunds universitet har man gjort det i betydligt mindre

omfattning.

Alla lärare fick frågan hur intresserad man är av att i framtiden delta i lärarutbyte eller undervisa utomlands. Av bild 7 framgår att 89% åtminstone något lite är intresserade, i något högre utsträckning inom Humaniora/konst och i mindre utsträckning inom Naturvetenskap/teknik.

Personlig utveckling, ta del av annan kultur samt knyta egna internationella kontakter är de tre främsta orsakerna till att man vill undervisa utomlands. Detta gäller för samtliga ämnesområden. Vid mindre lärosäten är ”ta del av annan kultur” en vanligare orsak än vid större lärosäten. Karriärutvecklande/meriterande är en viktigare orsak för lärare i den yngre åldersklassen. Under ”annat” nämns orsaker som spännande, trevligt/kul,

utbyta/utveckla idéer samt att se hur utbildningen fungerar i andra länder.

Europa är den världsdel som lärarna inom alla undergrupper helst skulle åka till (bild 9).

Tillsammans med Nordamerika resp. Asien utgör dessa världsdelar de tre som alla undergrupper har som främsta alternativ, utom Lärarutbildning som placerar Australien på andra plats efter Europa. De som inte nämnt Europa som första alternativ fick frågan om Europa ändock kunde vara ett intressant alternativ. 91% svarade ja på denna fråga vilket innebär att 97% av alla intresserade (motsvarar 86% av alla lärare) angivit Europa som ett intressant alternativ. Dessa fick följdfrågan ”varför?” . Svaren framgår av bilaga 3. De främsta orsakerna kretsar till lättillgängligheten dvs nära Sverige, likartad kultur, likartat utbildningsväsende. Andra vanliga skäl är att det bedrivs bra forskning i Europa, att man medverkar i ett kontaktnät, att man redan har mycket samarbete etc.

Bolognaprocessen nämns dessutom ofta.

De som inte ansett att Europa är ett intressant alternativ fick också följdfrågan ”varför?”.

Även dessa framgår av bilaga 3 och här nämns främst familjeskäl, att man är för gammal/för nära pensionen och att Europa är för likt Sverige.

De som är intresserade av att undervisa utomlands och som inte gjort det tidigare fick frågan vad som hittills hindrat dem från utbyte. Tidsbrist, familjeskäl och ”annat” är tre lika stora orsaker (ca 30%) till detta (bild 10). Samhällsvetenskap anger i högre

utsträckning familjeskäl men i övrigt är det inga stora skillnader mellan undergrupperna.

Under ”annat” (bilaga 3) nämns i första hand att det bara inte blivit av, rätt tillfälle har inte uppstått, inga erbjudanden har kommit.

De som från början sagt att de inte alls är intresserade av att undervisa utomlands – 10% - fick frågan av vilka skäl man inte är intresserad. Av bild 11 framgår att familjeskäl och

”annat” dominerar skälen. Under ”annat” anges nästan uteslutande åldern, att man närmar sig pensioneringen.

Institutionens och lärosätets arbete med internationellt utbyte.

Inledningsvis ställdes till samtliga lärare några s.k. påståendefrågor/instämmandefrågor om lärarnas utbyte (bild 12). Således anser …

x 47%, i högre utsträckning Umeå universitet, att lärarna på den egna institutionen uppmuntras delta i internationellt utbyte

x 71% att lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet

x 43% att utlandserfarenhet är meriterande vid tjänstetillsättning på institutionen x 83% att det inom det egna ämnesområdet är viktigt med internationellt samarbete

och utbyte. KTH instämmer i något mindre utsträckning.

x 66% att fler utresande lärare leder till ökat deltagande i studentutbyte x 92% att man själv har en positiv inställning till utbyte för lärare

Härefter ställdes följande påstående-/instämmandefrågor om studenternas utbyte (bild 13). Därvid framkom att …

x 69% anser att studenterna på det egna lärosätet uppmuntras till utbytesstudier x 64% anser att studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet, Lärarutbildning

i något högre utsträckning

x 61% anser att institutionen arbetar aktivt med studentutbyte, Stockholms universitet i något mindre utsträckning

x 94% anser att man själv har en positiv inställning till utbyte för studenter 62% av lärarna (bild 14) anger att den egna institutionen har en

plan/strategi/målsättning när det gäller internationellt utbyte, Naturvetenskap/teknik – i synnerhet Lantbruksuniversitetet - och Humaniora/konst i något mindre utsträckning, mindre lärosäten i högre utsträckning än större.

Lärarnas benägenhet att uppmuntra studenterna till utbyte är måttlig. 44% gör det ofta, 53% gör det sällan eller aldrig. Naturvetenskap/teknik gör det mer sällan liksom de yngsta lärarna (bild 15).

Tre fjärdedelar av lärarna vet vem man ska vända sig till för att få information om lärarutbyte (bild 16). Lärare över 50 år samt inom Lärarutbildningen vet man det i högre grad, Naturvetenskap/teknik – i synnerhet Chalmers – och Uppsala universitet i mindre utsträckning. Av dessa som känner till vart man ska vända sig nämner drygt hälften ”speciell ansvarig för internationella frågor på institutionen” (bild 16), i betydligt mindre utsträckning dock på Stockholms universitet. Humaniora/konst och Lunds universitet anger oftare ”centrala internationella sekretariatet på lärosätet”.

Under rubriken ”annat” anges kollegor, närmaste chef, studierektor, prefekten och ytterligare funktioner i en varierande omfattning.

Om Erasmus

96% av alla lärare har i arbetet kommit i kontakt med eller hört talas om Erasmus (bild17). Dessa fick frågan om institutionen har något utbytesavtal med andra

europeiska lärosäten inom Erasmus. 71% svarar ja, 8% nej medan 21% inte känner till (bild 18). Okunskapen är högre inom Natur/teknik och bland de yngre lärarna.

Av de som känner till att utbytesavtal finns säger sig 54% känna till vilka lärosäten institutionen har avtal med (bild 19). Även här är okunskapen högre inom Natur/teknik och bland de yngre lärarna. Bland lärosätena är kunskapen något högre inom

Stockholms universitet, något lägre inom Lantbruksuniversitetet.

De som hört talas om Erasmus – dvs nästan alla – fick frågan om de kände till att det finns EU-finansiering för att genomföra lärarutbyte. 72% svarar ja, 26% nej.

Kunskapen är högre inom Lärarutbildning och på Göteborgs universitet, lägre bland de yngre lärarna och på Uppsala universitet.

De som hört talas om Erasmus har gjort det genom många olika kanaler (bild 20).

Främst kommer informationen från Erasmusansvarig/Internationaliseringsansvarig och från andra lärare. Hälften av lärarna får sin information därifrån. Erasmusansvarig är en vanligare källa inom medicin/hälsa, något mindre vanlig inom

Naturvetenskap/teknik. Bland lärosätena är Erasmusansvarig vanligare på Linköpings

universitet medan studievägledaren har en större roll på Lunds universitet. Det handlar dock inte om några stora skillnader. Svaren under ”annat” varierar kraftigt med

undantag för E-post från olika håll som är ett vanligt återkommande svar.

61% av de lärare som känner till Erasmus tycker att lärosätet informerar mycket eller ganska bra om Erasmus (bild 21). Inga nämnvärda skillnader mellan undergrupper.

Andelen positiva ökar med stigande ålder och inom Chalmers är missnöjet något högre.

Av bild 22 framgår hur lärarna helst vill ha information kring Erasmus. E-post, muntlig information från studievägledare och webbsida är de tre främsta kanalerna som anges. Svarsmönstret går igen i alla undergrupper utom inom

Lantbruksuniversitetet där studievägledaren ges en underordnad roll medan

information till hemadressen anges som viktigare. Under ”annat” nämns många olika kanaler. Gemensamt för många svar är önskemål om mer organiserad/gemensam informationsspridning t.ex i form av möten av olika slag.

Det låga deltagandet i Erasmus från Sveriges sida kommenteras av 71% av lärarna. Av svaren (jfr bilaga 3) framgår inledningsvis att det stora flertalet av kommentarerna gäller studenternas situation. Vad gäller lärarna anges huvudsakligen

arbetsbelastning/tidsbrist som skäl för lågt deltagande. När det gäller studenterna återfinns skäl som vi fann i studentundersökningen såsom familjeskäl, ekonomiska skäl, ej meriterande och krångligt. Utmärkande för lärarnas synpunkter är att ”dålig information/okunskap hos studenterna” genomsyrar svaren. Lärarna synes också i hög utsträckning betona språkets roll. Många studenter uppfattas dra sig för länder där undervisning inte sker på engelska. Ofta nämns också att studenterna är för bekväma, har det bra hemma, har en bra utbildning. Se vidare bilaga 3.

97% av lärarna anser att utbyte mellan lärosäten inom Europa generellt sett är viktigt.

Stor samstämmighet mellan undergrupperna även om lärarna inom Humaniora/konst uttrycker sig något starkare (bild 23).

Om Internationella programkontoret (IPK)

34% av lärarna har hört talas om Internationella programkontoret,

Naturvetenskap/teknik i mindre utsträckning, Samhällsvetenskap och Lärarutbildning i högre utsträckning (bild 24). Kännedomen ökar med stigande ålder. Mindre lärosäten har en större kännedom än större lärosäten. På Chalmers och Lantbruksuniversitetet är det mycket få som hört talas om IPK.

De som hört talas om IPK har enligt bild 25 gjort det framför allt på ”annat” sätt. Av de öppna svaren (bilaga 3) framgår att många själva varit i kontakt med IPK, att man hört från kollegor och andra funktioner inom Lärosätet samt att man fått e-post från olika håll. Svaren är därutöver mycket varierande.

Sammanfattning

Nästan samtliga lärare har en positiv inställning till såväl lärarutbyte som

studentutbyte och nästan samtliga lärare anser det generellt viktigt med lärarutbyten mellan lärosäten inom Europa.

40% av lärarna har undervisat utomlands tidigare, i genomsnitt ca 2 veckor. Skälen till att man undervisat utomlands varierar kraftigt. Inte minst

projekt-/forskningssamarbete tycks vara en vanlig orsak. 40% av utlandsundervisningen har skett inom ramen för ett etablerat utbytesprogram.

Undervisning utomlands förväntas ge en rad positiva effekter. Bl.a. anser två tredjedelar av dem som varit utomlands att de blivit bättre lärare och lärarna tror i övrigt på att grundutbildningens kvalitet ökar liksom att lärarutbyte leder till ökat studentutbyte.

Tre fjärdedelar av alla lärare är intresserade att i framtiden undervisa utomlands, framför allt pga personlig utveckling eller för att ta del av annan kultur. 97% av alla intresserade lärare har Europa som ett intressant alternativ. Potentialen för utbyte är således god.

De hinder som funnits för att lärarna hittills inte kommit iväg är framför allt familjeskäl och tidsbrist (arbetsbelastning). Det kan också konstateras att lärarna i beskedlig utsträckning blivit uppmuntrade att delta.

60% av institutionerna har en strategi för internationalisering. Kunskapen om vart man vänder sig för att få information om lärarutbyte är också god. 75% känner till det och skulle i första hand vända sig till speciell ansvarig på institutionen eller till lärosätets internationella sekretariat.

Lärosätena uppfattas vara bättre på att uppmuntra studenterna till utbyte än att

uppmuntra lärarna. Lärarna å sin sida är dock inte särskilt bra på att själva uppmuntra studenterna. Endast drygt 40% gör det mycket eller ganska ofta.

I stort samtliga har hört talas om Erasmus. En stor majoritet känner också till att utbytes avtal finns men bara hälften av dessa känner till med vilka länder avtal knutits.

60% anser att lärosätet informerar bra om Erasmus. På denna punkt finns således en informationspotential.

% 40

46 42 36

41

40

0 20 40 60 80 100

Lärarutbildning Samhällsvet.

Humaniora / konst Medicin / Hälsa

Naturvet. / teknik

Totalt