Undersökningens resultat

4. Undersökningens resultat

I denna del av arbetet redovisar vi undersökningens resultat. Detta gör vi med hjälp av cirkel- diagram då vi anser att denna diagramtyp visuellt förenklar för läsaren. Fråga 12 var inte utformade med givna svarsalternativ, utan enbart som en öppen fråga. Denna redovisas därför av naturliga skäl inte i cirkeldiagrammets form. Dessutom ska vi säga att vi återger elevernas motiverande svar i de öppna frågorna med deras egna ord.

Fråga 1. Tycker du att religionsämnet är intressant i skolan?

Inte alls

5%

Ja

42%

Delvis

53%

Då vårt syfte var att beskriva hur elever i årskurs nio uppfattar religion som ämne i skolan anser vi att denna fråga bidrar i högsta grad till att hjälpa oss besvara vårt syfte. Som diagrammet visar är det nästa hälften av eleverna som tycker att religion är ett intressant ämne, även om majoriteten av eleverna anser religionsämnet som ett ”delvis” intressant ämne. Det är en väldigt liten del, endast 5 %, som anser att religion ”inte alls” är ett intressant ämne i skolan. En elev missade att kryssa i något av svarsalternativen och därför resulterade det i ett bortfall. Värt att nämna är att eleven ändå skrev en kommentar på följdfrågan, vilket för oss betyder att eleven i fråga inte struntade i att svara utan glömde eller missade alternativen. Genom följdfrågan, som vi i metod

visar att majoriteten av eleverna anser att religionsämnet är intressant därför att de får kunskaper om olika kulturer, traditioner och religioner.

Fråga 2. Vet du vad en kursplan är för något? Fråga 3. Vet du vad en kursplan innehåller?

Nej

11% _35% ^Nej

Ja

89%

Ja

65%

Tanken med fråga 2 var att undersöka om eleverna vet vad en kursplan är för något. Då det är kursplanen som säger vad eleverna skall undervisas i och därmed lära sig torde det, enligt vår mening, vara viktigt att de vet vad en kursplan är. Majoriteten av eleverna, hela 89 %, har kunskap om att det finns givna riktlinjer som undervisningen ska utgå ifrån och som läraren ska hålla sig till.

Fråga 3, vilken vi ser som en följdfråga till fråga 2, söker svar på om eleverna vet vad en kursplan innehåller. Det kan tyckas att frågorna är lika varandra men vi var intresserade av att se om det fanns någon tydlig skillnad i elevernas svar. De kan veta vad en kursplan är för något utan att ha kunskap om vad den innehåller. Som figur 3 visar så har svarsalternativet ”ja” sjunkit från 89 % till 65 % när vi jämför med föregående fråga. Intressant att veta är då om den undervisande läraren har beskrivit innehållet i kursplanen så att eleverna vet vad både undervisningen och lärandet ska handla om. Dessutom vad syftet är med religionsundervisning i skolan.

Fråga 4. Har din lärare berättat om kursplanen och visat vad den innehåller?

Ja

40%

Nej

60%

Figur 4

Anledningen till fråga 4 fanns med i vår enkät är att vi anser att det är viktigt att läraren förmedlar den information som finns i kursplanen. På denna fråga svarade majoriteten av eleverna ”nej” och knappt häften ”ja”. Vi kan tolka elevernas svar på två sätt. Antingen kan vi anta att den undervisande läraren inte har använt sig av kursplanen på ett så tydligt sätt, så att eleverna har uppfattat att det är viktigt också för dem att veta vad religionsundervisningen ska handla om i årskurs nio, eller så mer än hälften av eleverna inte uppfattat att kursplanens beskrivning av ämnet och ämnets innehåll också är till för eleverna.

Fråga 5. I alla religioner finns det berättelser om hur människan blivit till och vad som händer

henne efter döden, tycker du att det är viktigt att få diskutera detta i skolan?

Inte alls

11%

Delvis

32% ^Ja

57%

Frågan var inte ställd för att få veta vad eleverna tror om livet efter döden eller hur människan blivit till, utan den handlar mer generellt om livsfrågornas plats i undervisningen. Kursplanen uttrycker som vi tidigare visat i bakgrunden att: ”varje människa har en mer eller mindre uttalad

strävan att finna sammanhang i, tolka och tyda tillvaron”. Frågans syfte var alltså att ta reda på

om eleverna anser det viktigt att få diskutera livsfrågor som enligt läroplanen alla människor söker svar på.

Vi ställde frågan eftersom vi vet att många lärare kan uppfatta detta undervisningsområde som svårt och att det då finns en risk att lärare kan utelämna att diskutera livsfrågor. På den här frågan hade eleverna möjligheten att lämna tre svarsalternativ. Dessutom fanns det även möjlighet till att motivera sitt valda svarsalternativ som en öppen fråga. Då vi ser till helheten, de givna svaren tillsammans med motiveringarna, kan vi konstatera att eleverna tycker att det är viktigt att få tala om livsfrågor. Detta ser vi inte enbart genom de elever som angav svaret ”ja” utan även genom att hela 32 % av eleverna svarat ”delvis”, och att det endast är 11 % som menat att det inte allas är viktigt att diskutera livsfrågor.

Fråga 6. Jag tycker att jag har fått diskutera om religion och livsfrågor så att jag kan förstå mig

själv. Tillexempel hur jag skall vara mot andra och andra skall vara mot mig.

Inte alls

8%

Ja

42%

Delvis

50%

Genom figur 5 kunde vi konstatera att i stort sett alla elever tycker det är viktigt att få tala om livsfrågorna. Denna fråga fördjupas här i fråga 6 genom att vi också ville veta om eleverna uppfattar att de har fått möjligheten till att diskutera livsfrågor och etik som en speciell del i religionsundervisningen och, som kursplanen säger, öva sig i att i relation till sig själva reflektera, diskutera och ta ställning. Det handlar alltså om det subjektiva förhållningssättet som vi såg Olivestam tala om som en ”Jag–du” relation.

På denna fråga svarade i stort sett hälften av eleverna ”ja”, och precis hälften ”delvis”. Endast 8 % ansåg sig ”inte alls” fått möjligheten att diskutera religionerna och livsfrågorna så att de kunnat relatera dem till sig själva. Det är alltså i stort sett hela gruppen som anser sig ha fått tillfälle att relatera diskussionen om livsfrågor till sig själva.

Fråga 7. Jag har fått kunskaper om religion som hjälper mig att förstå människor från andra

religioner, tillexempel muslimer.

Inte alls

8%

Mycket

46%

Delvis

46%

Denna fråga valde vi att ta med i enkäten för få en uppfattning om eleverna med hjälp av undervisningen anser sig utveckla sin förståelse för människor från olika religioner och kulturer. Här är det endast 8 % av eleverna, det vill säga en markant minoritet, som ”inte alls” instämmer i påståendet att de anser att undervisningen har lett till att de fått förståelse för människor från andra religioner. Resterande respondenter fördelade sig lika på svarsalternativen ”delvis” och ”mycket”. Svarsresultatet visar alltså att i stort sett alla elever har fått en sådan undervisning som gett dem förståelse, om än mer eller mindre, för andra folk och kulturer.

Fråga 8. Har den undervisningen som din lärare gett dig eller din lärobok förklarat för dig

varför en muslim ber 5ggr om dagen medan en annan muslim inte gör detta alls?

Nej

30%

Ja

54%

Delvis

16%

Med denna fråga ville vi ta reda på om eleverna uppfattar att undervisningen och de läroböcker de använder sig av förklarar hur en muslim uttrycker sin religion, och om läroboken tillsammans med lärarens undervisning har skapat en förståelse för att religionen kan uttryckas på olika sätt bland olika religiösa grupper av muslimer. På denna fråga svarade 54 % ”ja”. De ansåg sig alltså ha fått en förklaring till varför en muslim kan be 5ggr om dagen medan en annan inte ber alls. 16 % av eleverna hade uppfattningen att detta endast delvis förklarats för dem och ca en tredjedel tyckte inte att de hade fått detta förklarat. Att 16 % svarat delvis och hela 30 % svarat nej tolkar vi så att svaren visar att i stort sett har eleverna inte fått en grundläggande förståelse för de olikheter som kan förekomma även inom en och samma religion.

Fråga 9. Tycker du att religionsämnet är viktigt?

Inte alls

8%

Delvis

16%

Ja

76%

Frågan strävar efter att undersöka hur viktigt eleverna anser religionsämnet är. Frågan ger också svar på om undervisningen lyfter fram det som eleverna tycker är intressant och viktigt att veta. Majoriteten, 76 %, tycker att religionsämnet är viktigt. 8 % av eleverna valde att svara att ämnet ”inte alls” är viktigt. Vi kan se att i överlag är det eleverna som svarat ”ja” eller ”delvis” som har utvecklat och motiverat sitt svar. Eleverna som angav svarsalternativet ”inte alls” motiverade sitt svar endast i form av någon enstaka mening. De flesta av eleverna som angav svarsalternativet ”ja” eller ”delvis” skrev i sin motivering att det var på grund av det svenska mångkulturella samhället som de ansåg att religionsämnet är viktigt. Det de lär sig genom religionskunskapen motverkar okunnighet och fördomar. Av elevernas svar blev det tydligt för oss att hela 92 % av eleverna motiverade religionsämnet som viktigt just genom att det gav kunskap om och förståelse för olika kulturer i det mångkulturella samhället.

Fråga 10. Tycker du att din/dina lärare är engagerad i ämnet?

Nej

3%

Ja

97%

Denna fråga ställde vi för att vi var intresserade av att veta om eleverna uppfattade sin/sina lärare som engagerade och då också som intresserade av sitt ämne, eftersom detta har stor betydelse för elevernas lärande. Då endast 3 % ansåg att läraren inte var engagerad kan vi dra slutsatsen att alla elever är mycket nöjda med sina lärare. Även denna fråga var utformad så att den uppmanade eleverna att motivera sitt val. Det visade sig att det var lärarens kunskap och det intresse som eleverna uppfattade att läraren hade för ämnet som gjorde att de ansåg att läraren var engagerad i ämnet.

Fråga 11. Tycker du att religion är något omodernt något som vi inte behöver läsa om nu för tiden?

Ja

8%

Delvis

19%

Inte alls

73%

Med fråga 11 ville vi få reda på om eleverna ansåg att religionsämnet tillhörde det förflutna, att det inte hörde hemma i dagens skola som ett relevant ämne. Då 73 % svarade ”inte alls” visar undersökningen att eleverna ser religionsämnet som något aktuellt och nödvändigt i dagens samhälle. Endast 8 % som anser att religionsämnet bör tillhöra det förflutna.

Sammanfattningsvis stämmer detta svar överens med de svar som eleverna gett på de föregående frågorna. Tolkar vi svaret ”delvis” som mer positivt än negativt kan vi se ett tydligt mönster. 95 % av eleverna är intresserade av religionsämnet, om än mer eller mindre. På frågan om kursplanerna var det närmare hälften av eleverna som hade åtminstone någorlunda uppfatt ning om vad denna var till för, även om knappt hälften visste vad den innehöll. När det gällde livfrågorna var det endast runt 10 % som kunde anse att det inte var viktigt att få diskutera dessa frågor i relation till sig själva. Det samma gäller för uppfattningen om att de genom religionsundervisningen fått en större förståelse för människor från andra religioner. Mönstret blir också tydligt i att det endast var 8 % som inte alls anser att ämnet är viktigt och därmed inte heller hör hemma i dagens skola. Hur mycket detta beror på läraren kan vi kanske få en uppfattning om genom att endast 3 % kunde anse att deras lärare inte var engagerad i sitt ämne.

Fråga 12

Hur tycker du att din lärare kan göra religionsundervisning mer intressant?

Genom denna helt öppna fråga ville vi undersöka hur eleverna ansåg att deras lärare kunde göra religionsundervisningen mer intressant. Här återger vi de mest relevanta svaren på hur några av eleverna svarade:

- Att inte bara stå och prata i 50min – 1h&10min. - Kolla på mer filmer, göra olika varierande övningar.

- Gå till ställen och kolla, kanske gå på någon som pratar om religionerna. - Ta hit nån från nån speciell religion och låta den berätta vad den tror på och

så.

- Låta oss göra saker i grupper, grymt tråkigt att sitta och lyssna en hel

lektion när hon bara pratar.

- Studiebesök för att nämna ett exempel. Roligt och man lär sig mycket av

det. Det hela blir mer intressant.

- Visa mycket bilder och filmer, inte läsa så mycket. Få diskutera en hel del.

Just nu ger vi inga ingående kommentarer till elevernas svar. Men utan att behöva studera svaren närmare kan vi konstatera att deras förslag står helt i överensstämmelse med det som vi presenterat i vår bakgrund med hjälp av litteratur och tidigare forskning.